Skillnad mellan versioner av "Mikrofon"
(→Egenskaper) |
(→Typiska modeller) |
||
| Rad 64: | Rad 64: | ||
*[[Studio Projects]] B1 | *[[Studio Projects]] B1 | ||
*[[Neumann]] U-87 | *[[Neumann]] U-87 | ||
| + | *[[R0de]] NT-3 | ||
==== Rörmikrofon ==== | ==== Rörmikrofon ==== | ||
Versionen från 14 juni 2008 kl. 23.50
En mikrofon är ett föremål som fångar upp akustisk energi (ljudvågor) och omvandlar dem till elektrisk energi (spänningsvariationer) genom att ett membran sätts i vibration av förändringarna i lufttrycket - ljudvågorna. Membranet samverkar med en mekanism i mikrofonen som producerar en elektrisk signal som kan användas för att spela in ljudet.
Tills allt har uppdaterats på denna sidan, kan en del info hittas på sidan med allmänna fakta om mikrofoner.
Innehåll
Frekvenskurvor
Olika karakteristik
Omni
Huvudartikel, se Omni
Också benämnd som "rundupptagande". Tar upp ljud jämnt runt mikrofonen.
Figure-of-8
Huvudartikel, se 8-karakteristik
Också benämnd som "åtta". Tar upp ljud bakom och framför membranet på mikrofonen, format som en åtta, därav namnet.
Kardioid
Huvudartikel, se Cardioid
Hjärtformad, eller njure som man ofta säger på svenska. Mikrofonen är känsligast framför membranet och ju mer mot sidorna man kommer desto mer avtar känsligheten. Bakom mikrofonen är upptagningen väldigt låg.
Hyperkardioid
Också benämnd som "hypernjure".
Superkardioid
Shotgun
Olika typer av mikrofoner
Dynamisk mikrofon
Dynamiska mikrofoner är en av de vanligaste mikrofonerna i musiksammanhang, och används t ex ofta på scen. De går att tillverka förhållandevis billigt, är tåliga och inte särskilt rundgångskänsliga. De kräver inte heller fantommatning. Vid studioinspelning används de framförallt när höga ljudtryck skulle kunna ställa till problem för exempelvis en kondensatormikrofon. Vanliga exempel är uppmickning av trumset och gitarrförstärkare.
En dynamisk mikrofon tar upp ljudet genom att ett membran som en spole sitter monterad på, rör sig i fältet av en permanent magnet beroende på ljudvågorna som kommer in. Denna rörelse i magnetfältet ger upphov till en spänning genom spolen, som man sedan kan ta emot för vidare förstärkning. Den dynamiska mikrofonen fungerar med andra ord på samma sätt som en högtalare, fast tvärtom.
I jämförelse med kondensatormickar är dynamiska mikrofoner mindre detaljerade och färgar ljudet mer. Transienter och diskant tenderar att förvrängas mer i en dynamisk mikrofon.
Egenskaper
- Den tunga mekanismen i en dynamisk mikrofon gör att den har svårt att reagera på hastiga förändringar i ljudvågorna, s k transienter.
- De ger generellt ojämna frekvenskurvor då den har lättare att reagera på låga frekvenser jämfört med höga frekvenser på grund av skillnaden i energi.
- Behöver ingen extra energi för att drivas, se fantommatning
- Robust och tålig konstruktion gör att den är bra att använda där mikrofonen kan ta lite stryk, t ex vid scenframträdanden eller ute på fältet.
- Tål ofta höga ljudvolymer vilket kan göra den bra att använda på t ex baskaggar eller att micka upp förstärkare.
Typiska modeller
Kondensatormikrofon
I en kondensatormikrofon sitter membranet monterat nära en fast plåt. Membranet och plåten måste ha en laddning mellan sig för att systemet ska fungera, vilket de får av s.k. fantommatning som kommer från micpreampen. När membranet rör sig i förhållande till den fasta plåten, på grund av det inkommande ljudet, förändras alltså avståndet och därmed alstras en varierande ström som är väldigt liten och som sedan förstärks i en förstärkare som sitter i mikrofonen. Denna förstärkare kan vara uppbyggd med transistorer eller med rör. Tekniken med ljudupptagningen är alltså likadan i både kondensatormikrofoner och rörmikrofoner, så det är bara den inbyggda förstärkaren som skiljer i dessa fall.
Egenskaper
- behöver fantommatning (om de inte är batteridrivna)
- används ofta på radiostationer
Typiska modeller
- Studio Projects B1
- Neumann U-87
- R0de NT-3
Rörmikrofon
Rörmikrofoner har samma teknik som kondensatormikrofoner när det gäller ljudupptagningen, men förstärkaren i mikrofonen består av en rörkonstruktion och inte av transistorer, som den gör i en vanlig kondensatormikrofon.
Rörmikrofoner behöver högre spänning än vad vanlig fantommatning ger, så till rörmikrofoner används alltid en separat spänningsmatning och en XLR-kabel mellan strömförsörjningen och micen, där det finns fler ledare än de tre som finns i en vanlig mikrofonkabel. Den vanliga 3-poliga XLR-kabeln kopplas därför till spänningsenheten i stället för direkt till mikrofonen. Detta gör också att rörmikrofoner kan användas till preamps eller ljudkort som har mikrofoningång men saknar fantommatning eller har för låg spänning i sin fantommatning.
Egenskaper
Typiska modeller
Elektretmikrofon
Elektretmikrofonen är i princip en kondensatormikrofon som har egen laddning, t.ex ett batteri, alternativt en permanentmagnet. Permanentmagnet-varianten återfinns inte i nyare konstruktioner, eftersom magnetens styrka avtar med tiden och en mikrofon där magneten har blivit för svag, kommer inte att låta alls. Därför förekommer det bara elektreter med batteridrift numera.
Egenskaper
Typiska modeller
Bandmikrofon
En bandmikrofon fungerar på samma sätt som en dynamisk mikrofon, men membranet består av ett mycket tunt metallband som är uppspänt i ett permanent magnetfält och genererar en elektrisk signal beroende på inkommande ljudvågor. De har oftast en väldigt svag utsignal och ställer därför krav på micpreampen, att den kan ge hög gain utan att brusa för mycket. Bandmikrofoner är mycket känsliga för kraftiga vindstötar och måste därför utan undantag skyddas med ett puffskydd vid sånginspelning, annars kan de gå sönder.
Som regel har bandmikrofoner 8-karakteristik och tar alltså upp ljud från både framsidan och baksidan.
De senaste åren har det kommit bandmikrofoner med inbyggd förstärkare som spänningsmatas med fantommatning, men i övrigt ska man helst för säkerhets skull undvika fantommatning till bandmikrofoner, eftersom minsta obalans kommer att bränna av det tunna bandet omedelbart.
Egenskaper
Typiska modeller
Tillverkare
Lista över mikrofontillverkare
Andra mikrofonrelaterade saker
HP-filter
Många mikrofoner har en switch för högpassfilter till/från, med en specifik brytfrekvens - eller i vissa fall även valbart vid olika frekvenser. Detta högpassfilter reducerar låga frekvenser, som t ex vibrationer från fotstamp eller från trafik utanför, som riskerar gå upp genom mikrofonstativet och upp till mikrofonen, så att det uppstår lågfrekventa störningar som går in i mikrofonen tillsammans med det ljud man vill få in.
High pass som det heter på engelska kan också heta Low cut.
High pass = Att bara släppa förbi frekvenser över ett satt värde. Low cut= Att skära bort frekvenser under ett bestämt värde.
"High pass" och "Low cut" är alltså precis samma sak.
PAD
Pad (dämpsats) finns inbyggd i många mikrofoner. Oftast är den i formen till/från, men liksom i fallet med HP-filtret, så förekommer det ibland att man kan välja mellan ett par olika steg. Pad används om man har en stark ljudkälla som gör att mikrofonen lämnar ut för stark signal till preampen som kommer efter. Då dämpar man mikrofonens utsignal genom att koppla in dämpsatsen. Det har alltså inget med mikrofonens egen tålighet att göra, utan är en dämpning som kopplas på utgången från mikrofonen. I extrema fall räcker inte denna inbyggda Pad till, utan man kan behöva komplettera med en extern Pad också (se även artikeln om mixer)...
Shockmount
Shockmount (elastisk upphängning) är ett stativfäste för mikrofon, där fästet för mikrofonen är upphängt i gummiband, som i sin tur sitter ihop med delen som skruvas fast i stativet. Det innebär att eventuella vibrationer som kommer upp genom stativet, reduceras kraftigt tack vare att mikrofonens fäste inte längre är hårt kopplat till själva stativet.
Puffskydd
Huvudartikel, se Puffskydd
Dessa är till för att skydda mikrofonens känsliga membran.
Ljudexempel
Ljudexempel på en massa olika mikrofoner, kan man hitta exempelvis här:
