Skillnad mellan versioner av "Atari"
Claes (Diskussion | bidrag) m (→Hur kan jag flytta min gamla Atari-filer till Windows?) |
Claes (Diskussion | bidrag) m |
||
| (3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
== Atari ST == | == Atari ST == | ||
| − | |||
1985 kom den första Atari ST modellen - 520ST med 512KB RAM och något senare 1986 kom Atari 1040ST, den första persondatorn med 1MB RAM. Atari ST var även den första persondatorn med inbyggda midi-portar. Den hade låg latency - bl.a beronde på det inte var fråga om [http://en.wikipedia.org/wiki/Computer_multitasking multitasking] utan man körde ett program i taget (t.ex. sin [[sequencer]]) samt att operativsystemet låg i ett eget ROM-minne. Det fanns bra musikprogramvara bl.a Pro 24/Cubase och C-Lab Creator/Notator (som senare blev Logic Pro). Ovanstående i kombination med bra pris/prestanda i jämförelse med konkurenterna Apple Macintosh och Commodore Amiga gjorde att Atari ST för många musiker och musikproducenter blev steget in i musikproduktion med midi-programvara såsom [http://en.wikipedia.org/wiki/Music_sequencer sequencers]. | 1985 kom den första Atari ST modellen - 520ST med 512KB RAM och något senare 1986 kom Atari 1040ST, den första persondatorn med 1MB RAM. Atari ST var även den första persondatorn med inbyggda midi-portar. Den hade låg latency - bl.a beronde på det inte var fråga om [http://en.wikipedia.org/wiki/Computer_multitasking multitasking] utan man körde ett program i taget (t.ex. sin [[sequencer]]) samt att operativsystemet låg i ett eget ROM-minne. Det fanns bra musikprogramvara bl.a Pro 24/Cubase och C-Lab Creator/Notator (som senare blev Logic Pro). Ovanstående i kombination med bra pris/prestanda i jämförelse med konkurenterna Apple Macintosh och Commodore Amiga gjorde att Atari ST för många musiker och musikproducenter blev steget in i musikproduktion med midi-programvara såsom [http://en.wikipedia.org/wiki/Music_sequencer sequencers]. | ||
| Rad 15: | Rad 14: | ||
== Atari STe == | == Atari STe == | ||
| − | |||
En lite uppfräshad modell som man byggde ut minnet med 30-pin SIMM-moduler i stället för att behöva löda in en massa kretsar. Samma processor som sina föregångare; Motorola 68000. Den kunde visa fler färger än föregångaren om man körde med en färgskärm, men eftersom musikprogrammen normalt kördes på en svartvit skärm, var den biten ganska ointressant för musiker... Däremot var STe försedd med separat ljudutgång, vilket kunde vara användbart om man arbetade med interna ljud, t.ex i en [[tracker]]. | En lite uppfräshad modell som man byggde ut minnet med 30-pin SIMM-moduler i stället för att behöva löda in en massa kretsar. Samma processor som sina föregångare; Motorola 68000. Den kunde visa fler färger än föregångaren om man körde med en färgskärm, men eftersom musikprogrammen normalt kördes på en svartvit skärm, var den biten ganska ointressant för musiker... Däremot var STe försedd med separat ljudutgång, vilket kunde vara användbart om man arbetade med interna ljud, t.ex i en [[tracker]]. | ||
Mega STe var en desktop-modell av STe med löst tangentbord, där lådan var bredare än den äldre Mega ST, eftersom det även fanns plats för en hårddisk i lådan. I denna fanns det även plats att sätta in ett kraftigare grafikkort, eftersom det fanns en speciell buss för detta. | Mega STe var en desktop-modell av STe med löst tangentbord, där lådan var bredare än den äldre Mega ST, eftersom det även fanns plats för en hårddisk i lådan. I denna fanns det även plats att sätta in ett kraftigare grafikkort, eftersom det fanns en speciell buss för detta. | ||
| − | |||
| + | == Atari TT == | ||
En vidareutveckling av Mega STe, med samma låda men med en betydligt kraftigare 68030-processor på 32MHz under skalet. | En vidareutveckling av Mega STe, med samma låda men med en betydligt kraftigare 68030-processor på 32MHz under skalet. | ||
== Atari Falcon == | == Atari Falcon == | ||
| − | + | Detta var den ultimata musikmaskinen på sin tid. Samma låda som den vanliga STe, med inbyggt tangentbord etc - men utrustad med en 68030 på 16MHz (ett märkligt val eftersom den äldre TT-modellen var snabbare...) och 1 eller 4MB RAM från början - där minnet kunde bytas ut till 16MB vid behov. Det fanns även en 56001 [[DSP]] under skalet, som möjliggjorde DSP-effekter på audiospår i [[Cubase]] Audio - och [[SCSI]]-interface för att koppla till externa [[hårddisk]]ar. Det fanns även ett internt [[IDE]]-interface för att man skulle kunna montera en intern 2.5" hårddisk i datorn. Vidare fanns det [[AD]]- och [[DA]]-omvandlare som kunde användas till audioinspelning om man ville. Ingången var dock en [[mikrofoningång]] med 9V [[fantommatning]] - och utgången var avsedd att driva [[hörlurar]] och hade även försetts med en basboost, men det fanns som väl var [http://www.holmerup.com/linemod.html modifieringar] som kunde göras för att fixa detta, så att man fick normala [[line]]nivåer. | |
| − | Detta var den ultimata musikmaskinen på sin tid. Samma låda som den vanliga STe, med inbyggt tangentbord etc - men utrustad med en 68030 på 16MHz (ett märkligt val eftersom den äldre TT-modellen var snabbare...) och 1 eller 4MB RAM från början - där minnet kunde bytas ut till 16MB vid behov. Det fanns även en 56001 [[DSP]] under skalet, som möjliggjorde DSP-effekter på audiospår i [[Cubase]] Audio - och [[SCSI]]-interface för att koppla till externa [[hårddisk]]ar. Det fanns även ett internt [[IDE]]-interface för att man skulle kunna montera en intern 2.5" hårddisk i datorn. Vidare fanns det [[ | + | |
Sedermera visade det sig att klockan inte var helt stabil under vissa förutsättningar - och det togs fram [http://www.holmerup.com/trouble.html modifieringar] för att fixa även detta problem. | Sedermera visade det sig att klockan inte var helt stabil under vissa förutsättningar - och det togs fram [http://www.holmerup.com/trouble.html modifieringar] för att fixa även detta problem. | ||
| − | == | + | === Externa burkar === |
| + | Tyska SoundPool tillverkade en del interfaceburkar till Falcon. Från början tillverkade de åt Steinberg, så att burkarna fick Steinbergs namn, men senare fick burkarna ny färg och SoundPool's eget namn och blev uppgraderade till att fungera med 24-bit; Det fanns bl a [[SPDIF]]-interface (för att koppla in externa AD- och DA-[[omvandlare]] och för att ge möjlighet till fler [[samplingsfrekvens]]inställningar i [[Cubase]] Audio - och t o m ge möjlighet att göra backup via SPDIF till en vanlig [[DAT]]), [[ADAT]]-synkbox (för överföring till/från [[ADAT]]) och en 8-kanalig utenhet med [[obalanserad]]e [[RCA]]-anslutningar. | ||
| + | Svenska [[Line Audio Design]] tillverkare på den tiden bl a en 2-kanalig AD-omvandlare med [[balanserad]]e ingångar - och en 8-kanalig DA-omvandlare med balanserade utgångar, för användning med Falcon - och de lät betydligt bättre än SoundPool's burkar, så de blev väldigt populära. | ||
| + | |||
| + | == C-lab Falcon == | ||
När Ataris försäljning började falla, så fick C-lab (skaparna av programmet Logic - och som bytte namn till emagic för mjukvaru-avdelningen) licens för att tillverka Falconmaskiner. De gjorde dock inte mycket själva, utan de köpte upp kvarvarande lager av Falcon-moderkort och fick tillverkat låda och tangentbordsknappar i annan färg än originalfärgen. De gjorde också audio- och klockmodifieringarna vid monteringen och satte in en intern kontakt i stället för termineringen till SCSI-interfacet så att det gick att sätta in en 2.5" SCSI-disk internt. Cubase kunde inte spela in på IDE-disken, så på detta sätt möjliggjorde C-lab att man fick en komplett lösning för Cubase i maskinen, i stället för att - som tidigare - tvingas ha en extern hårddisk. | När Ataris försäljning började falla, så fick C-lab (skaparna av programmet Logic - och som bytte namn till emagic för mjukvaru-avdelningen) licens för att tillverka Falconmaskiner. De gjorde dock inte mycket själva, utan de köpte upp kvarvarande lager av Falcon-moderkort och fick tillverkat låda och tangentbordsknappar i annan färg än originalfärgen. De gjorde också audio- och klockmodifieringarna vid monteringen och satte in en intern kontakt i stället för termineringen till SCSI-interfacet så att det gick att sätta in en 2.5" SCSI-disk internt. Cubase kunde inte spela in på IDE-disken, så på detta sätt möjliggjorde C-lab att man fick en komplett lösning för Cubase i maskinen, i stället för att - som tidigare - tvingas ha en extern hårddisk. | ||
C-lab kallade sina modeller Falcon Mk 1 (utan intern hårddisk) och Falcon Mk 2 (med intern SCSI-hårddisk). | C-lab kallade sina modeller Falcon Mk 1 (utan intern hårddisk) och Falcon Mk 2 (med intern SCSI-hårddisk). | ||
| Rad 40: | Rad 41: | ||
== Hur kan jag flytta min gamla Atari-filer till Windows? == | == Hur kan jag flytta min gamla Atari-filer till Windows? == | ||
| − | |||
Man kan flytta över gamla Cubase filer från Atari disketter med hjälp av en del specialprogramvara. [[Flytta_Atari_Cubase_filer_till_Windows_Cubase|Kolla här för mera detaljerade instruktioner]]. | Man kan flytta över gamla Cubase filer från Atari disketter med hjälp av en del specialprogramvara. [[Flytta_Atari_Cubase_filer_till_Windows_Cubase|Kolla här för mera detaljerade instruktioner]]. | ||
| Rad 46: | Rad 46: | ||
Om man tittar på [[hårddisk]]ar, så kunde samma disk användas till både PC och Atari, så länge partitionen inte översteg 32MB. Med dagens mått inte precis imponerande, men det var praktiskt att ha exempelvis en partitionerad ZIP-disk för att flytta filer vid behov (under förutsättning att man hade [[SCSI]]-interface till Atarimaskinen förstås och en SCSI ZIP-drive - för parallellports ZIP-drivar fungerade inte till Atari). | Om man tittar på [[hårddisk]]ar, så kunde samma disk användas till både PC och Atari, så länge partitionen inte översteg 32MB. Med dagens mått inte precis imponerande, men det var praktiskt att ha exempelvis en partitionerad ZIP-disk för att flytta filer vid behov (under förutsättning att man hade [[SCSI]]-interface till Atarimaskinen förstås och en SCSI ZIP-drive - för parallellports ZIP-drivar fungerade inte till Atari). | ||
| − | |||
| + | == Gamla Cubase-projekt från Atari == | ||
| + | Det är alltså inga större problem att flytta över filer, men vad händer med de gamla låtarna som man har sparat? De nya Cubase-versionerna kan ju inte öppna .ALL och .ARR filerna... | ||
| + | |||
| + | Sista versionen som fortfarande kunde importera de gamla filformaten, var Cubase SX - men det är tyvärr inte alltid importen fungerar för låtar som har sparats med Atari-versionerna. Lösningen blir då att använda Cubase VST24 eller VST32 (som använder samma filformat). Efter att man har sparat om filerna med hjälp av Cubase VST, så fungerar det utmärkt att använda Import-funktionen i SX, så att man därifrån kan spara dem i det nuvarande .CPR-formatet. En lite irriterande omväg, men det fungerar i alla fall. | ||
| + | |||
| + | Ett alternativ kan förstås vara att bara installera VST24 eller VST32, ladda in Atari-filerna där och sedan spara som Midi-fil (.MID), så kan man hoppa över mellansteget med Cubase SX. Viss information som namn på spåren o dyl försvinner då, men musikinnehållet förblir förstås opåverkat. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | == Externa länkar == | ||
[http://en.wikipedia.org/wiki/Atari_ST Atari ST] wikipedia-artikel. | [http://en.wikipedia.org/wiki/Atari_ST Atari ST] wikipedia-artikel. | ||
Nuvarande version från 19 juli 2011 kl. 12.05
Atari Corporation drogs sig ur utveckling/tillverkning av datorer 1993. Istället satsade man på en spelkonsoll - Jaguar. Datorer av ST-modell varav Atari Falcon var den sista tillverkades ett kort tag på licens men i stort var Ataris era som musikdator över vid 90-talets mitt. Det finns entusiaster som än idag använder Atari till musikproduktion och gamla goda spel spelas på kvarlevande burkar eller i emulerade atarimiljöer under Linux och Windows.
Innehåll
Atari ST
1985 kom den första Atari ST modellen - 520ST med 512KB RAM och något senare 1986 kom Atari 1040ST, den första persondatorn med 1MB RAM. Atari ST var även den första persondatorn med inbyggda midi-portar. Den hade låg latency - bl.a beronde på det inte var fråga om multitasking utan man körde ett program i taget (t.ex. sin sequencer) samt att operativsystemet låg i ett eget ROM-minne. Det fanns bra musikprogramvara bl.a Pro 24/Cubase och C-Lab Creator/Notator (som senare blev Logic Pro). Ovanstående i kombination med bra pris/prestanda i jämförelse med konkurenterna Apple Macintosh och Commodore Amiga gjorde att Atari ST för många musiker och musikproducenter blev steget in i musikproduktion med midi-programvara såsom sequencers.
Mega ST var en variant av ST som hade löst tangentbord och en desktop-låda, där det även fanns hårddiskar i samma desktop-format som datorn, så at man kunde ställa dem på varandra.
Lite elakt kallades Atari ST för "Jackintosh" när den kom, eftersom den styrdes med mus, precis som Mac och utseendet på operativsystemet påminde mycket om Mac - och så var det ju Jack Tramiel som stod bakom...
Jack Tramiel var grundaren av Commodore och var VD där i många år, innan han så småningom köpte Ataris dator- och spelkonsoll-del 1984. Ryktet berättar att han tog med sig ritningar på det som egentligen skulle ha blivit Commodores Amiga (som dock inte hette så i planeringsstadiet) och att Commodore köpte upp ett litet företag som hette Amiga Corporation, som hade utvecklat klart en dator vid namn Amiga 1000 som kunde börja tillverkas snabbt efter att Atari 520ST släpptes - och därmed bli en stark konkurrent på spelsidan (dock inte på musiksidan...).
Atari STe
En lite uppfräshad modell som man byggde ut minnet med 30-pin SIMM-moduler i stället för att behöva löda in en massa kretsar. Samma processor som sina föregångare; Motorola 68000. Den kunde visa fler färger än föregångaren om man körde med en färgskärm, men eftersom musikprogrammen normalt kördes på en svartvit skärm, var den biten ganska ointressant för musiker... Däremot var STe försedd med separat ljudutgång, vilket kunde vara användbart om man arbetade med interna ljud, t.ex i en tracker.
Mega STe var en desktop-modell av STe med löst tangentbord, där lådan var bredare än den äldre Mega ST, eftersom det även fanns plats för en hårddisk i lådan. I denna fanns det även plats att sätta in ett kraftigare grafikkort, eftersom det fanns en speciell buss för detta.
Atari TT
En vidareutveckling av Mega STe, med samma låda men med en betydligt kraftigare 68030-processor på 32MHz under skalet.
Atari Falcon
Detta var den ultimata musikmaskinen på sin tid. Samma låda som den vanliga STe, med inbyggt tangentbord etc - men utrustad med en 68030 på 16MHz (ett märkligt val eftersom den äldre TT-modellen var snabbare...) och 1 eller 4MB RAM från början - där minnet kunde bytas ut till 16MB vid behov. Det fanns även en 56001 DSP under skalet, som möjliggjorde DSP-effekter på audiospår i Cubase Audio - och SCSI-interface för att koppla till externa hårddiskar. Det fanns även ett internt IDE-interface för att man skulle kunna montera en intern 2.5" hårddisk i datorn. Vidare fanns det AD- och DA-omvandlare som kunde användas till audioinspelning om man ville. Ingången var dock en mikrofoningång med 9V fantommatning - och utgången var avsedd att driva hörlurar och hade även försetts med en basboost, men det fanns som väl var modifieringar som kunde göras för att fixa detta, så att man fick normala linenivåer. Sedermera visade det sig att klockan inte var helt stabil under vissa förutsättningar - och det togs fram modifieringar för att fixa även detta problem.
Externa burkar
Tyska SoundPool tillverkade en del interfaceburkar till Falcon. Från början tillverkade de åt Steinberg, så att burkarna fick Steinbergs namn, men senare fick burkarna ny färg och SoundPool's eget namn och blev uppgraderade till att fungera med 24-bit; Det fanns bl a SPDIF-interface (för att koppla in externa AD- och DA-omvandlare och för att ge möjlighet till fler samplingsfrekvensinställningar i Cubase Audio - och t o m ge möjlighet att göra backup via SPDIF till en vanlig DAT), ADAT-synkbox (för överföring till/från ADAT) och en 8-kanalig utenhet med obalanserade RCA-anslutningar. Svenska Line Audio Design tillverkare på den tiden bl a en 2-kanalig AD-omvandlare med balanserade ingångar - och en 8-kanalig DA-omvandlare med balanserade utgångar, för användning med Falcon - och de lät betydligt bättre än SoundPool's burkar, så de blev väldigt populära.
C-lab Falcon
När Ataris försäljning började falla, så fick C-lab (skaparna av programmet Logic - och som bytte namn till emagic för mjukvaru-avdelningen) licens för att tillverka Falconmaskiner. De gjorde dock inte mycket själva, utan de köpte upp kvarvarande lager av Falcon-moderkort och fick tillverkat låda och tangentbordsknappar i annan färg än originalfärgen. De gjorde också audio- och klockmodifieringarna vid monteringen och satte in en intern kontakt i stället för termineringen till SCSI-interfacet så att det gick att sätta in en 2.5" SCSI-disk internt. Cubase kunde inte spela in på IDE-disken, så på detta sätt möjliggjorde C-lab att man fick en komplett lösning för Cubase i maskinen, i stället för att - som tidigare - tvingas ha en extern hårddisk. C-lab kallade sina modeller Falcon Mk 1 (utan intern hårddisk) och Falcon Mk 2 (med intern SCSI-hårddisk).
De gjorde senare även en desktoplåda (Falcon Mk X), där ett externt Mega-tangentbord användes och där man också kunde montera 2st interna 3.5" hårddiskar. Mk X var dock inte en 19"-låda, som man kan läsa på visa ställen, utan en desktoplåda. Falcon-moderkortet var nämligen lite för brett för att kunna monteras i en 19"-låda...
Hur kan jag flytta min gamla Atari-filer till Windows?
Man kan flytta över gamla Cubase filer från Atari disketter med hjälp av en del specialprogramvara. Kolla här för mera detaljerade instruktioner.
Från TOS 1.04 ("Rainbow TOS") och framåt kunde Atarimaskinerna hantera PC-formaterade disketter och behövde inget speciellt program för att fungera. Det var däremot inte säkert att Atari-formaterade disketter fungerade felfritt i en PC, men om disketten formaterades i PC så fungerade den i båda. Inte ens med de sista TOS-versionerna (2.06 för STe, 3.06 för TT och 4.04 för Falcon) var det helt säkert att Atariformaterade disketter fungerade fullt ut i PC, men tvärtom var alltid ok... Om man tittar på hårddiskar, så kunde samma disk användas till både PC och Atari, så länge partitionen inte översteg 32MB. Med dagens mått inte precis imponerande, men det var praktiskt att ha exempelvis en partitionerad ZIP-disk för att flytta filer vid behov (under förutsättning att man hade SCSI-interface till Atarimaskinen förstås och en SCSI ZIP-drive - för parallellports ZIP-drivar fungerade inte till Atari).
Gamla Cubase-projekt från Atari
Det är alltså inga större problem att flytta över filer, men vad händer med de gamla låtarna som man har sparat? De nya Cubase-versionerna kan ju inte öppna .ALL och .ARR filerna...
Sista versionen som fortfarande kunde importera de gamla filformaten, var Cubase SX - men det är tyvärr inte alltid importen fungerar för låtar som har sparats med Atari-versionerna. Lösningen blir då att använda Cubase VST24 eller VST32 (som använder samma filformat). Efter att man har sparat om filerna med hjälp av Cubase VST, så fungerar det utmärkt att använda Import-funktionen i SX, så att man därifrån kan spara dem i det nuvarande .CPR-formatet. En lite irriterande omväg, men det fungerar i alla fall.
Ett alternativ kan förstås vara att bara installera VST24 eller VST32, ladda in Atari-filerna där och sedan spara som Midi-fil (.MID), så kan man hoppa över mellansteget med Cubase SX. Viss information som namn på spåren o dyl försvinner då, men musikinnehållet förblir förstås opåverkat.
Externa länkar
Atari ST wikipedia-artikel.
Kort om C-Lab Creator/Notator wikipedia-artikel.
Lite historia om Pro 24/Cubase.
Svenska Atariklubben, en Atari-förening som fortfarande är aktiv :)
