Oktav

En oktav är intervallet mellan två toner vars frekvensförhållande är 2:1, samt beteckning för den åttonde och högsta tonen i en diatonisk skala. Ordet kommer av latinets octava, ’åttonde’.

Oktavintervallet anses vara det mest konsonanta intervallet av förutom primen. Spelas två toner på oktavavstånd uppfattas oktaven som samma ton, och tonerna anses tillhöra samma tonklass. Detta kallas att spela unisont.

Oktavens frekvens är samma som grundtonens första överton. Därmed sammanfaller även oktavens alla andra övertoner med någon av grundtonens övertoner.

Här nedan finns en tabell över vilka benämningar oktaverna har, baserat på den kromatiska tolvtonsskalan.

Femstrukna oktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	h5
		aiss/b♭5
	a5		7040 Hz
		giss/ass5
	g5
		fiss/gess5
	f5
	e5
		diss/ess5
	d5			Ungefärlig högsta flageolett på en violin.
		ciss/dess5
	c5			Högsta tonen på ett piano.

Fyrstrukna oktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	h4
		aiss/b♭4
	a4		3520 Hz
		giss/ass4
	g4
		fiss/gess4
	f4
	e4
		diss/ess4
	d4
		ciss/dess4
	c4

Trestrukna oktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	h3
		aiss/b♭3
	a3		1760 Hz
		giss/ass3
	g3
		fiss/gess3
	f3			Högsta tonen i Nattens drottnings aria "Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen" ur Trollflöjten.
	e3
		diss/ess3
	d3
		ciss/dess3
	c3			Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre.

Tvåstrukna oktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	h2
		aiss/b♭2
	a2		880 Hz
		giss/ass2
	g2			Ungefärlig högsta ton för en kontraalt.
		fiss/gess2
	f2			Lägsta tonen på en sopraninoblockflöjt.
	e2			Högsta strängen på en violin.
		diss/ess2
	d2			Lägsta tonen på piccolaflöjt.
		ciss/dess2
	c2			Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor. Lägsta tonen på vanlig blockflöjt (dvs sopranblockflöjt).

Ettstrukna oktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	h1
		aiss/b♭1
	a1		440 Hz	Vanlig referenston i modern stämning. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Kopplingston i de flesta telefonisystem. Tredje strängen på en violin.
		giss/ass1
	g1
		fiss/gess1
	f1			Lägsta tonen på en altblockflöjt.
	e1			Högsta/första strängen på en gitarr.
		diss/ess1
	d1			Andra strängen på en violin.
		ciss/dess1		Lägsta tonen för en Oboe.
	c1			Kallas "mitt-C" på ett piano. Lägsta tonen för en flöjt.

Lilla oktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	h			Andra strängen på en gitarr.
		aiss/b♭
	a		220 Hz	Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello.
		giss/ass
	g			Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr.
		fiss/gess
	f
	e
		diss/ess
	d			Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello.
		ciss/dess		Lägsta tonen för en vanlig klarinett.
	c			Lägsta strängen på en viola. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar.

Stora oktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	H
		Aiss/B♭
	A		110 Hz	Femte strängen på en gitarr.
		Giss/Ass
	G			Andra strängen på en cello. Högsta strängen på en kontrabas och elbas.
		Fiss/Gess
	F
	E			Lägsta tonen på en trombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr.
		Diss/Ess
	D			Tredje strängen på en kontrabas och elbas.
		Ciss/Dess
	C			Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello.

Kontraoktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	H1
		Aiss/B♭1
	A1		55 Hz	Andra strängen på en Kontrabas.
		Giss/Ass1
	G1
		Fiss/Gess1
	F1
	E1			Lägsta strängen på en kontrabas och elbas.
		Diss/Ess1
	D1
		Ciss/Dess1
	C1			Lägsta tonen på en femsträngad kontrabas.

Subkontraoktaven

	Stamtoner	Härledda toner	Frekvens	Kommentar
	H2
		Aiss/B♭2
	A2			Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter).
		Giss/Ass2
	G2
		Fiss/Gess2
	F2
	E2
		Diss/Ess2
	D2
		Ciss/Dess2
	C2			Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa.