Skillnad mellan versioner av "DI-box"
Claes (Diskussion | bidrag) m |
Claes (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
===Passiv=== | ===Passiv=== | ||
| − | Passiva DI-boxar används oftast vid liveframträdanden eftersom de är billigare och man har dem då för att få ut signal från [[synt]]ar och [[gitarr]]er till [[stagebox]]en, så att de sedan kan kopplas in på [[mikrofoningång]]arna i [[mixer]]n. DI-boxen innehåller en balanseringstransformator och gör alltså om den obalanserade inkommande signalen, till balanserad - så att man kan låta signalen gå längre sträcka med mindre risk för störningar. Signalen kopplas sedan in på en mikrofoningång. En passiv DI-box behöver ingen spänningsmatning. | + | Passiva DI-boxar används oftast vid liveframträdanden eftersom de är billigare och man har dem då för att få ut signal från [[synt]]ar och [[gitarr]]er till [[stagebox]]en, så att de sedan kan kopplas in på [[mikrofoningång]]arna i [[mixer]]n. DI-boxen innehåller en balanseringstransformator och gör alltså om den obalanserade inkommande signalen, till balanserad - så att man kan låta signalen gå längre sträcka med mindre risk för störningar. Signalen kopplas sedan in på en mikrofoningång. En passiv DI-box behöver ingen spänningsmatning, men eftersom den bara består av en audio[[transformator]], så har den förhållandevis låg in[[impedans]], ofta på 50-100kOhm. |
===Aktiv=== | ===Aktiv=== | ||
| − | Aktiva DI-boxar kräver spänningsmatning, som kan komma antingen från batteri, extern nätdel eller från [[fantommatning]]en - som i så fall kommer från ingången den kopplas till. De används som regel i studio eftersom de brukar ge bättre ljud än de passiva - och oftast då för att kunna koppla in en gitarr eller bas direkt i mixerbordet i sådana fall där man inte vill eller inte kan micka upp förstärkaren - eller om man vill ha direktsignalen som ett komplement (brukar också kallas att "line:a" eller "lajna" gitarren). Se även [[Hi-Z]]. Även den aktiva DI-boxen kopplas in på en mikrofoningång, så även om den är aktiv, innebär det alltså inte att den innehåller någon förstärkare (vanligt missförstånd...). | + | Aktiva DI-boxar kräver spänningsmatning, som kan komma antingen från batteri, extern eller inbyggd nätdel eller från [[fantommatning]]en - som i så fall kommer från ingången den kopplas till. De används som regel i studio eftersom de brukar ge bättre ljud än de passiva - och oftast då för att kunna koppla in en gitarr eller bas direkt i mixerbordet i sådana fall där man inte vill eller inte kan micka upp förstärkaren - eller om man vill ha direktsignalen som ett komplement (brukar också kallas att "line:a" eller "lajna" gitarren). Se även [[Hi-Z]]. Även den aktiva DI-boxen kopplas in på en mikrofoningång, så även om den är aktiv, innebär det alltså inte att den innehåller någon förstärkare (vanligt missförstånd...). |
| + | |||
| + | ====Olika varianter==== | ||
| + | Det finns tre olika typer av aktiva DI-boxar; | ||
| + | |||
| + | 1. Högohmig transistoringång som driver en utgångstransformator liknande den som sitter i en passiv DI-box. Bästa varianten, eftersom den kombinerar den högohmiga transistoringångens förmåga att ta hand om hela signalen, med utgångstransformatorn, som är bäst på att skicka signalen vidare genom långa kablar. | ||
| + | |||
| + | 2. Som ovan, men utgångstransformatorn har ersatts av en elektroniskt balanserad utgångsförstärkare. Man går här miste om en del av de goda egenskaperna hos en bra utgångstransformator, men den fungerar bättre än en transformator av dålig kvalitet och är dessutom billigare. | ||
| + | |||
| + | 3. Rör DI-box, som är uppbyggd på samma sätt som nr 1, men transistoringången är ersatt av en rörförstärkare. Oftast behöver dessa drivas av nätspänning, eftersom rören brukar kräva högre drivspänning och strömmatning, än fantommatningen kan ge. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ==Andra funktioner== | ||
| + | De flesta DI-boxar har två parallella ingångar, där det är tänkt att man kopplar i sin gitarr i den ena och drar vidare en [[kabel]] från den andra, som i sin tur går till [[backline]]n. Något att vara uppmärksam på, är om det bara är en ren parallellkoppling, där en lång kabel eller annat även kan påverka signalen som kommer in i boxen - eller om den ena har en buffrad utgång, som gör att man inte påverkar någonting med det man kopplar in. | ||
| + | |||
| + | Ingångar med valbar känslighet eller flera olika ingångar med olika känslighet, något som kan vara bra i vissa situationer. | ||
| + | |||
| + | Ground lift-omkopplare, där man bryter jordförbindelsen mellan DI-boxen och efterföljande ingång, för att förhindra att en [[jordloop]] uppstår, med det [[brum]] som det kan orsaka. | ||
Nuvarande version från 22 december 2018 kl. 02.59
En DI-box använder man för att anpassa ljudkällans signal till ingången eller för att kunna transportera obalanserade signaler längre sträckor genom att göra dem balanserade.
Innehåll
Varför behövs DI-boxen
Vanliga passiva gitarrmickar har en utimpedans på ca 10kohm (men det kan förekomma upp till ca 40kohm - och piezo-mikrofoner ännu högre än så) och för bästa ljudkvalitet behöver man tillämpa vad som kallas impedansbryggning, där ingången har MINST 10ggr högre inimpedans.
En vanlig line-ingång belastar gitarrmikrofonerna för mycket på grund av den låga ingångsimpedansen - och det får till följd att man får ett sämre ljud - oftast med tunn bas - men det kan låta fel i andra register också - och därför behöver man en högohmig instrumentingång på sin micpreamp - eller en DI-box, om man vill koppla in gitarren till mixer eller ljudkort som saknar högohmig instrumentingång...
Passiv eller Aktiv
Det finns både aktiva och passiva DI-boxar.
Passiv
Passiva DI-boxar används oftast vid liveframträdanden eftersom de är billigare och man har dem då för att få ut signal från syntar och gitarrer till stageboxen, så att de sedan kan kopplas in på mikrofoningångarna i mixern. DI-boxen innehåller en balanseringstransformator och gör alltså om den obalanserade inkommande signalen, till balanserad - så att man kan låta signalen gå längre sträcka med mindre risk för störningar. Signalen kopplas sedan in på en mikrofoningång. En passiv DI-box behöver ingen spänningsmatning, men eftersom den bara består av en audiotransformator, så har den förhållandevis låg inimpedans, ofta på 50-100kOhm.
Aktiv
Aktiva DI-boxar kräver spänningsmatning, som kan komma antingen från batteri, extern eller inbyggd nätdel eller från fantommatningen - som i så fall kommer från ingången den kopplas till. De används som regel i studio eftersom de brukar ge bättre ljud än de passiva - och oftast då för att kunna koppla in en gitarr eller bas direkt i mixerbordet i sådana fall där man inte vill eller inte kan micka upp förstärkaren - eller om man vill ha direktsignalen som ett komplement (brukar också kallas att "line:a" eller "lajna" gitarren). Se även Hi-Z. Även den aktiva DI-boxen kopplas in på en mikrofoningång, så även om den är aktiv, innebär det alltså inte att den innehåller någon förstärkare (vanligt missförstånd...).
Olika varianter
Det finns tre olika typer av aktiva DI-boxar;
1. Högohmig transistoringång som driver en utgångstransformator liknande den som sitter i en passiv DI-box. Bästa varianten, eftersom den kombinerar den högohmiga transistoringångens förmåga att ta hand om hela signalen, med utgångstransformatorn, som är bäst på att skicka signalen vidare genom långa kablar.
2. Som ovan, men utgångstransformatorn har ersatts av en elektroniskt balanserad utgångsförstärkare. Man går här miste om en del av de goda egenskaperna hos en bra utgångstransformator, men den fungerar bättre än en transformator av dålig kvalitet och är dessutom billigare.
3. Rör DI-box, som är uppbyggd på samma sätt som nr 1, men transistoringången är ersatt av en rörförstärkare. Oftast behöver dessa drivas av nätspänning, eftersom rören brukar kräva högre drivspänning och strömmatning, än fantommatningen kan ge.
Andra funktioner
De flesta DI-boxar har två parallella ingångar, där det är tänkt att man kopplar i sin gitarr i den ena och drar vidare en kabel från den andra, som i sin tur går till backlinen. Något att vara uppmärksam på, är om det bara är en ren parallellkoppling, där en lång kabel eller annat även kan påverka signalen som kommer in i boxen - eller om den ena har en buffrad utgång, som gör att man inte påverkar någonting med det man kopplar in.
Ingångar med valbar känslighet eller flera olika ingångar med olika känslighet, något som kan vara bra i vissa situationer.
Ground lift-omkopplare, där man bryter jordförbindelsen mellan DI-boxen och efterföljande ingång, för att förhindra att en jordloop uppstår, med det brum som det kan orsaka.
Exempel
- Olika typer av DI-boxar
Svenska Line Audio Design's aktiva DI-box, ADIB, kan splitta signalen till mikrofoningången på ljudkort eller mixer - och till gitarrförstärkare samtidigt
Holländska TritonAudio har en aktiv variant, BigAmp, som pluggas in i gitarren och kopplas till mikrofoningången med en XLR-kabel och därför i princip blir en balanserad utgång direkt från gitarren
Passiv DI-box från tyska Behringer, som i likhet med ADIB kan splitta signalen till mikrofoningång och gitarrförstärkare
Red Box från tyska Hughes & Kettner är en annan sorts DI-box, som kopplas in efter gitarrförstärkarens slutsteg och alltså ger möjligheten att få in en signal med slutstegsdistortion till en mikrofoningång
Se även
En annan sak som kan påverka ljudet negativt, är kapacitans i audiokabel.
