Skillnad mellan versioner av "Septima"
Claes (Diskussion | bidrag) (Ny sida: {{stub}} Septima eller septim, (latin septimus, "sjunde"), musikterm som betecknar den sjunde tonen i en diatonisk skala. Septiman är framför allt vanlig som inledningston till [[gru...) |
Claes (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{stub}} | {{stub}} | ||
| − | Septima eller septim, (latin septimus, "sjunde"), | + | Septima eller septim, (latin septimus, "sjunde"), är ett musikaliskt [[intervall]] som betecknar den sjunde tonen i en diatonisk [[skala]]. Septiman är framför allt vanlig som inledningston till [[grundton]]en (stor septima) eller som [[färgning]] i ett dominantseptimackord (liten septima). |
Nuvarande version från 17 april 2009 kl. 13.01
| Denna artikel är kort och behöver bli längre! För info om hur du kan bidra och expandera den, se Hjälpsektionen. |
Septima eller septim, (latin septimus, "sjunde"), är ett musikaliskt intervall som betecknar den sjunde tonen i en diatonisk skala. Septiman är framför allt vanlig som inledningston till grundtonen (stor septima) eller som färgning i ett dominantseptimackord (liten septima).
Exempel i C-dur
Ett C-durackord med en stor septima skrivs som "CM7" (inte att förväxlas med "Cm7" som innebär ett c-mollackord med en liten septima) eller "Cmaj7" och består av tonerna C, E, G och H (B).
C-dur med en liten septima skrivs C7 och består av tonerna C, E, G och B♭.
En förminskad septim klingar som en stor sext och ett C-durackord med en förminskad septima skrivs C6 och består av tonerna C, E, G och A (eg. B♭♭), samma toner som i Am7, men i C6 är C bastonen, medan A är bastonen i Am7.
