Septima

Denna artikel är kort och behöver bli längre! För info om hur du kan bidra och expandera den, se Hjälpsektionen.

Septima eller septim, (latin septimus, "sjunde"), är ett musikaliskt intervall som betecknar den sjunde tonen i en diatonisk skala. Septiman är framför allt vanlig som inledningston till grundtonen (stor septima) eller som färgning i ett dominantseptimackord (liten septima).

Exempel i C-dur

Ett C-durackord med en stor septima skrivs som "CM7" (inte att förväxlas med "Cm7" som innebär ett c-mollackord med en liten septima) eller "Cmaj7" och består av tonerna C, E, G och H (B).

C-dur med en liten septima skrivs C7 och består av tonerna C, E, G och B♭.

En förminskad septim klingar som en stor sext och ett C-durackord med en förminskad septima skrivs C6 och består av tonerna C, E, G och A (eg. B♭♭), samma toner som i Am7, men i C6 är C bastonen, medan A är bastonen i Am7.