Akustikbehandling
Eftersom jag är lat, så kopierar jag ett av mina egna inlägg i ett ökänt forum, så kommer det in en del användbara tips i ämnet, som det kan byggas vidare på efter hand... --Claes 23 mars 2007 kl.03.33 (EET)
Kontrollrummet
Akustikbehandling av kontrollrummet är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre monitorer! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.
Avstånd till väggar
Eftersom basen i princip är rundstrålande, så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under kamfilter) angående slutstegens kylflänsar!
Kamfilter
Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas kamfiter-effekt. Eftersom högtalaren har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå stående vågor mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar, men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen) - MEN man har också problemet att basfrekvenserna studsar på väggen och efter det går fram och samverkar med direktljudet från högtalaren - och ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas "kamfiltereffekt"). Med bredbandiga absorbenter på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men det finns de som hävdar att man på grund av kamfiltereffekten och den nära nog omöjliga uppgiften att räkna ut hur det kommer att bli, alltid ska placera högtalarna intryckta i absorbenter på väggen. Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna.
Hörn
Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort "hörnen" mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...
Spegelmetoden
Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter utanför hörnen. Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för absorption. väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.
Golv och tak
Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.
Moln
Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett "moln" i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.
Bakom ryggen
I en hemstudio är det oftast absorption som är det primära - men på väggen bakom ryggen, skadar det ofta inte att ha någon form av diffusion. En välfylld bokhylla fungerar bra som diffusor, men annars kan man köpa eller snickra ihop lite mer vetenskapliga varianter att sätta upp på väggen.
Under monitorerna
Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är lämpligast att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren Primacoustic har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.
Flutter
Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat flutter som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna noga på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...
Stående vågor
Det man behandlar med "normala", porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt. Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i "musikfrekvenser" hamnar de stående vågorna. En stående våg bildas mellan två motstående ytor och gör att den frekvens vars halva våglängd och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer, Tubetraps och liknande.
LEDE
Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer "dött" i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.
För mycket av det goda...?
Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.
Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.
Liverummet
I liverummet kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av absorption, diffusion eller reflektion på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra akustiken beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella instrumentet i det lämpligaste hörnet.
Sångbåset
mer info kommer...
Trumbåset
mer info kommer...
Material
Absorbenter
Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.
Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).
En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis Auralex, Vicoustic, Ghost Acoustics och Illbruck kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;) Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.
Några exempel:
- Absorbenter
Vicoustic Flexipanel A75
Auralex DST114
Illsonic Sonex (Waffel)
Ghost Big Block
Diffusorer
Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie "torn" av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.
Nämnvärda tillverkare är t ex Auralex, Vicoustic och Svanå Miljöteknik.
Några exempel:
- Diffusorer
Vicoustic Spyke
Auralex T'Fusor
Svanå AD20
Svanå Golden Horn
Basfällor
Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum, där man får en bra effekt eftersom ljudet måste passera igenom materialet två gånger innan det kommer ut i rummet igen (en gång på väg in till hörnet och en gång på väg ut igen); Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet, där det ska vara luftväxling mellan hörnet och rummet, för att det ska fungera på bästa sätt; "Superchunks", där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; "Tubetraps", där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp. Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av djupare akustikskum eller träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer. Även glasulls-skivor som man lämnar en luftspalt bakom och monterar intill väggen, fungerar hyfsat som basfällor.
Här kan Auralex, Vicoustic, Ghost Acoustics och Svanå Miljöteknik nämnas.
En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet HÄR.
Se dock längre upp i artikeln angående stående vågor, som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.
Några exempel:
- Basfällor
Vicoustic Super BassTrap
Auralex DST LENRD
Ghost CornerTrap
Svanå V4
Budgetvarianter
Hur kommer man billigt undan då? En välfylld bokhylla fungerar bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas. En soffa absorberar också mycket. En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser. Vanlig glasull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet. Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort. Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).
Äggkartonger?
Äggkartonger då...? De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...? NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!
Användbara länkar
Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser
Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder
Formler för Helmholtz-resonatorer
