Physical modelling

Från Kontrollrummet
Version från den 21 mars 2007 kl. 23.23 av Claes (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök

Physical modelling används i första hand för att digitalt emulera ljudet hos gamla analoga synthar. De nyare varianterna av tekniken försöker digitalt efterlikna varje enskild komponent i den analoga förlagan, medans det i andra fall enbart är en enklare emulering av oscillatorer och filter, utan tydlig ljudmässig förebild.

Hårdvarusynthar som bygger på denna teknik kallas ofta för Virtuellt Analoga synthesizers (VA-synthar). Fördelarna med denna teknik jämfört med analogsyntes, är att man till en lägre kostnad får en synth med mer avancerade funktioner och fler röster, samt att en digitalt emulerad oscillator är stabil tonmässigt vilket ofta inte är fallet med äldre VCOs (se synthesizer). Nackdelarna kan man å andra sidan säga är precis det senare, att det är för stabilt och precist vilket gör ljuden mindre livfulla, varma och "analoga". Men även på den fronten har stora förbättringar gjorts de senaste åren.