Skillnad mellan versioner av "Dongel"
Claes (Diskussion | bidrag) (Ny sida: '''Dongel''' (även kallat hårdvarulås eller nyckel) är något som används som en del av kopieringsskyddet till viss programvara. ==Teknik== Hur fungerar det då? Det vet bara de ...) |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 7 februari 2010 kl. 20.38
Dongel (även kallat hårdvarulås eller nyckel) är något som används som en del av kopieringsskyddet till viss programvara.
Innehåll
Teknik
Hur fungerar det då? Det vet bara de som skapar skydden (och de som knäcker skydden...), men i princip är det så, att huvudprogrammet anropar dongeln vid vissa tillfällen under körning. Det kan ske genom att någon del av programkoden ligger i dongeln och måste finnas där för att det ska gå att komma vidare - eller så kan det vara en specifik operation som skickas till dongeln - och om det blir rätt svar, så fortsätter programmet, men annars stannar det. Från början var det ganska enkla skydd, där programmet bara kontrollerade dongeln medan programmet startades upp - men nu för tiden anropas dongeln då och då när programmet är igång också, för att försvåra för de som knäcker kopieringsskydden.
Bra/dåligt?
En fördel med dongel, jämfört med andra metoder för kopieringsskydd, är att man kan installera sina program på flera datorer utan problem - och det enda som sedan behövs för att köra programmen, är att man sätter in sin dongel i den aktuella datorn. En nackdel är att datorns port för dongeln - eller dongeln själv - kan gå sönder. Dongeln kan också bli stulen - något som ställer till stora problem med licenserna som ligger i dongeln.
Cartridge
När Atari fortfarande var ett hett märke på musikfronten, så användes datorns cartridgeport till en cardridge som innehöll kopieringsskyddet.
Parallellport
Behöver kanske ingen närmare förklaring, utan det är helt enkelt att skyddet sitter i en dongel på printerporten. Dessa hade ofta en vidarekoppling, så att det gick att koppla en skrivare efter dem.
USB
Det som brukar användas nu för tiden, är USB-donglar. De kopplas in på en USB-port. Ofta är det att föredra att koppla dem direkt i en port på datorn, eftersom USB-hubbar kan ställa till med problem så att kopieringsskyddet intw fungerar om man har otur. Aktiva USB-hubbar (alltså sådana som har egen nätdel) kan det ofta fungera med, men man bör testa ordentligt innan man kan våga lita fullt ut på det, eftersom även sådana kan krångla med donglarna...
Syncrosoft
Syncrosoft var först ut - och de skapade skyddet till bl a Steinberg.
E-licenser
Steinberg köpte sedermera ut skyddet för sina produkter från Syncrosoft - och bytte då namn på det till e-licenser.
iLok
iLok är en konkurrent till Syncrosoft och andra liknande donglar. Väldigt många plugin-tillverkare använder iLok - och det har en stark fördel gentemot konkurrenterna, i och med att de erbjder en billig försäkring som innebär att man ska kunna köra vidare även om en iLok skulle gå sönder mitt under en produktion. Man måste förstås ha en extra iLok i reserv för att det ska fungera.
Codemeter
Mig veterligen används Codemeter bara av Magix, till deras Samplitude - men det är öppet för andra också, så det kanske kan finnas plugin-tillverkare som jag inte känner till, som också använder det...
Ljudkort
I vissa fall används ljudkortet delvis som en dongel eftersom man bara kan köra viss mjukvara om man har ett visst fabrikat på ljudkortet.
DSP-kort
DSP-kort, som t ex UAD och Powercore, fungerar också som dongel, eftersom man inte kan köra deras plugins om man inte har deras DSP-kort.
