Skillnad mellan versioner av "SPARS"
Claes (Diskussion | bidrag) m (→Kvalitet) |
Claes (Diskussion | bidrag) m |
||
| (2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Koderna skapades ursprungligen som någon sorts kvalitetsbegrepp för att visa vilket lagringsmedia som användes i produktionerna. | Koderna skapades ursprungligen som någon sorts kvalitetsbegrepp för att visa vilket lagringsmedia som användes i produktionerna. | ||
| − | *Första bokstaven gäller inspelningsmediat - alltså om det spelas in på en | + | *Första bokstaven gäller inspelningsmediat - alltså om det spelas in på en analog [[bandspelare]], så är det A och om det spelas in på [[ADAT]], [[digitalporta]] eller [[dator]], så är det D |
*Andra bokstaven handlar om vilket media som har använts vid [[mixning]] och redigering; A för analogband och D för digitalt media | *Andra bokstaven handlar om vilket media som har använts vid [[mixning]] och redigering; A för analogband och D för digitalt media | ||
*Tredje bokstaven är media för [[mastering]] - och är alltid D eftersom ju mastern måste vara digital när slutmediat är [[CD]] | *Tredje bokstaven är media för [[mastering]] - och är alltid D eftersom ju mastern måste vara digital när slutmediat är [[CD]] | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
Eftersom digitala bandspelare kom först i slutet av 70-talet, så är alla inspelningar som har gjorts tidigare, antingen AAD eller ADD och har blivit digitalt remastrade. Digital remastering innebär att det ursprungliga analoga masterbandet har konverterats till digitalt format. Det innebär inte nödvändigtvis att någon editering, ommixning eller annat har skett, men det utesluter inte heller sådan bearbetning. | Eftersom digitala bandspelare kom först i slutet av 70-talet, så är alla inspelningar som har gjorts tidigare, antingen AAD eller ADD och har blivit digitalt remastrade. Digital remastering innebär att det ursprungliga analoga masterbandet har konverterats till digitalt format. Det innebär inte nödvändigtvis att någon editering, ommixning eller annat har skett, men det utesluter inte heller sådan bearbetning. | ||
| − | Begreppet "Digital Remastering" uppfattas av många konsumenter som en förbättring av originalskivan, men om någon bearbetning har gjorts, så är det tyvärr ofta en överdriven komprimering/limitering för att dra upp den subjektiva volymen till närmare dagens ideal, med sämre [[dynamik]] som följd... | + | Begreppet "Digital Remastering" uppfattas av många konsumenter som en förbättring av originalskivan, men om någon bearbetning har gjorts, så är det tyvärr ofta en överdriven [[komprimering]]/[[limitering]] för att dra upp den subjektiva volymen till närmare dagens ideal, med sämre [[dynamik]] som följd... |
| − | I de fall där ingen bearbetning har gjorts, så handlar det bara om att det ursprungliga masterbandet har spelats upp genom en [[ | + | I de fall där ingen bearbetning har gjorts, så handlar det bara om att det ursprungliga masterbandet har spelats upp genom en [[AD]]-omvandlare och lagrats digitalt. |
==Kvalitet== | ==Kvalitet== | ||
I digitalteknikens barndom, var det många som inte behärskade den nya tekniken och därför inte utnyttjade den på bästa sätt. SPARS-koderna är därför inget tillförlitligt sätt att indikera någon kvalitet på skivorna. Det finns många ljudmässigt dåliga DDD-skivor och många ljudmässigt bra AAD-skivor... | I digitalteknikens barndom, var det många som inte behärskade den nya tekniken och därför inte utnyttjade den på bästa sätt. SPARS-koderna är därför inget tillförlitligt sätt att indikera någon kvalitet på skivorna. Det finns många ljudmässigt dåliga DDD-skivor och många ljudmässigt bra AAD-skivor... | ||
| + | |||
==Begränsningar== | ==Begränsningar== | ||
| Rad 33: | Rad 34: | ||
==Slutet?== | ==Slutet?== | ||
Kodningen slutade egentligen rekommenderas av organisationen 1991, eftersom koderna ansågs ha för stora begränsningar för att säga något vettigt. Många skivbolag fortsatte ändå använda koderna eftersom konsumenterna hade blivit så vana vid dem, att de inte kände igen sig om de saknades... | Kodningen slutade egentligen rekommenderas av organisationen 1991, eftersom koderna ansågs ha för stora begränsningar för att säga något vettigt. Många skivbolag fortsatte ändå använda koderna eftersom konsumenterna hade blivit så vana vid dem, att de inte kände igen sig om de saknades... | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ==Relaterat== | ||
| + | *[[Rainbow Books]] | ||
| + | *[[ISRC]] | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
Nuvarande version från 12 december 2009 kl. 03.04
Society of Professional Audio Recording Services är en organisation som bl a ligger bakom SPARS-koderna på CD.
SPARS-koder?
Koderna skapades ursprungligen som någon sorts kvalitetsbegrepp för att visa vilket lagringsmedia som användes i produktionerna.
- Första bokstaven gäller inspelningsmediat - alltså om det spelas in på en analog bandspelare, så är det A och om det spelas in på ADAT, digitalporta eller dator, så är det D
- Andra bokstaven handlar om vilket media som har använts vid mixning och redigering; A för analogband och D för digitalt media
- Tredje bokstaven är media för mastering - och är alltid D eftersom ju mastern måste vara digital när slutmediat är CD
AAD, ADD, DAD och DDD är de beteckningar som förekommer och de har alltså denna betydelse:
- AAD - Analogt band vid den ursprungliga inspelningen och vid mixning och editering - och digital mastering
- ADD - Analogt band vid inspelningen, digitalt media vid mixning och editering - och för mastering
- DAD - Digitalt media vid inspelningen, analogt band vid mixning/editering - och digitalt media för mastering
- DDD - Digitalt media vid inspelningstillfället, mixning/editering och mastering
Digitally remastered
Eftersom digitala bandspelare kom först i slutet av 70-talet, så är alla inspelningar som har gjorts tidigare, antingen AAD eller ADD och har blivit digitalt remastrade. Digital remastering innebär att det ursprungliga analoga masterbandet har konverterats till digitalt format. Det innebär inte nödvändigtvis att någon editering, ommixning eller annat har skett, men det utesluter inte heller sådan bearbetning.
Begreppet "Digital Remastering" uppfattas av många konsumenter som en förbättring av originalskivan, men om någon bearbetning har gjorts, så är det tyvärr ofta en överdriven komprimering/limitering för att dra upp den subjektiva volymen till närmare dagens ideal, med sämre dynamik som följd... I de fall där ingen bearbetning har gjorts, så handlar det bara om att det ursprungliga masterbandet har spelats upp genom en AD-omvandlare och lagrats digitalt.
Kvalitet
I digitalteknikens barndom, var det många som inte behärskade den nya tekniken och därför inte utnyttjade den på bästa sätt. SPARS-koderna är därför inget tillförlitligt sätt att indikera någon kvalitet på skivorna. Det finns många ljudmässigt dåliga DDD-skivor och många ljudmässigt bra AAD-skivor...
Begränsningar
Man tar ingen hänsyn till vilken sorts utrustning som har använts i övrigt, som analog eller digital mixer, analoga eller digitala effekter etc. Om man har en produktion som har spelats in och mixats på dator, mastrats till analogbandspelare och sedan släppts på CD, så blir SPARS-kodningen DDD, precis som om digitalt media hade använts i alla stegen, så det är en minst sagt begränsad kodning.
Slutet?
Kodningen slutade egentligen rekommenderas av organisationen 1991, eftersom koderna ansågs ha för stora begränsningar för att säga något vettigt. Många skivbolag fortsatte ändå använda koderna eftersom konsumenterna hade blivit så vana vid dem, att de inte kände igen sig om de saknades...
