Skillnad mellan versioner av "Neumann GmbH"
Tbruce (Diskussion | bidrag) |
Claes (Diskussion | bidrag) m (rättade lite stavfel och lade till några interna länkar) |
||
| (3 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | == Historia == | ||
| − | + | '''Georg Neumann GmbH (Neumann)''' grundades 1928 i Berlin, och är en av de mest välkända mikrofontillverkarna. Den första kommersiellt tillgängliga [[mikrofon]]en var [[CMV 3]], med utbytbara [[kapsel|kapslar]] vilket skapade möjligheter för skapa olika karaktär. Det var en relativt stor mikrofon, och dess utseende har gett den smeknamnet "Neumann bottle". Andra världskriget förändrade läget för företaget och det delades, likt Tyskland självt, i två delar. Delen i öst togs över av staten, och delen i väst döptes om till Georg Neumann GmbH. Östdelen blev efter murens fall [[Microtech Gefell]]. | |
| − | + | Georg Neumann GmbH började 1949 att producera en ny mikrofon med ställbar karaktär, [[U 47]], vilken baserades på M7 kapseln från den äldre [[CMV 3]] serien. [[U 47]]an var en av de första [[kondensatormikrofon]]en som fick stor acceptans inom musikindustrin runt om i världen. En anledning var att ljudet var klart, och mer närvarande än om man jämförde med 1940talets [[bandmikrofon]]er. [[U 47]]an distribuerades över hela världen under företagsnamnet Telefunken. | |
| − | + | Neumann introducerade även modellerna [[M 49]] och [[M 50]] strax efter kriget. [[M 49]]an använde sig av [[M7]] kapseln men där karaktären inte behövde ställas på mikrofonen, utan på avstånd, den första mikrofonen med denna funktion. 1953 - 1956 introducerade de även ett antal nya små kondensatormikrofoner: [[KM 53]], [[KM 54]] och [[KM 56]]. Huvudsakligen för användning inom tv-studios. 1957 lanserade de [[SM 2]], vilket mer eller mindre var ett par [[KM 56]]or i en och sama kropp, en lösning som resulterade i världens första [[stereo]]mikrofon. | |
| − | + | Mot slutet av 50-talet lades produktionen av Telefunken VF 14 [[rör]]et ner, vilket var den grund på vilken kretskorten i [[U 47]]an och [[U 48]]an var baserad. Neumann var tvugna att göra en uppföljare. Detta var tiden då rocken hade börjat slå igenom och det hände allt oftare att sångarna stod nära mickarna. När de gjorde detta med en [[U 47]]a så upplevdes den som lite väl hård på den tiden. Neumann valde då att till sin nästa mikrofon dra ned på det övre [[mellanregister|mellanregistret]], så att den fick en något mjukare framtoning. | |
| − | + | 1965 började Neumann introducera [[solid-state]] mikrofoner. Första modellen var KTM, följd av "fet 70" serien, innehållade bland annat en transistorversion av [[U 67]]an, serien använde sig av en 12 volts strömförsörjning. 1966 så valde man att börja använda sig av [[fantommatning]] vilket möjliggjorde att koppla in rör, [[solid-state]] och [[dynamisk mikrofon|dynamiska mickar]] till samma strömförsörjning. Fet 80 linjen växte till slut till att inkludera över ett dussin modeller. Vissa av dem i produktion fortfarande (2007): [[U 87]], [[U 89]], [[KMR 81]], [[KMR 82]] och [[USM 69]]. De mest kända mikrofonerna från den linjen är [[KM 84]] [[småmembransmikrofon]] [[cardioid]] och [[U 87]] stormembran, med 3 ställbara karaktärer, uppföljaren till [[U 67]]an. | |
| − | + | 1983 började Neumann tillverka mikrofoner med [[balanserad]] utgång, den första i ledet var [[TLM 170]]. fet 100 serien expanderade till att innehålla [[KM 100]] modulärserien, med sju olika aktiva kapslar för olika upptagningskaraktär. [[TLM 193]], småmembrans [[KM 180]] serien, [[stormembransmikrofon]]en [[TLM 103]] med [[cardioid]]karaktär, [[TLM 127]] med ställbar karaktär och [[TLM 47]] [[cardioid]]. | |
| − | + | 1991 köptes Neumann av [[Sennheiser]] electronic GmbH. Produktionen av mikrofoner flyttades till nya lokaler i Wedemark nära Hannover. Neumanns huvudkontor ligger dock kvar i Berlin. | |
| − | + | ||
| − | 1991 köptes Neumann av [[Sennheiser]] electronic GmbH. Produktionen av mikrofoner flyttades till nya lokaler i Wedemark nära Hannover. Neumanns huvudkontor ligger dock kvar i Berlin | + | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| + | 1995 lanserades ett antal mikrofoner [[vakuumrör]] med transformatorlösa kretsar. Multikaraktärmikrofonen [[M 149 Tube]], [[cardioid]] [[M147 Tube]], och [[omni]]mikrofonen [[M 150 Tube]] (baserat på [[M 50]] designen). | ||
| + | 2003 lanserade Neumann sin första mikrofon med inbyggd [[analog]] till [[digital]] konvertering. [[Solution D D-01]]. 2006 följdes mikrofonen upp med en modulär småmembranserie KM D, baserad på [[KM 100]] / [[KM 180]] serien. Neumanns första dynamiska mikrofon började produceras 2005 och heter [[BCM 705]]. | ||
== Modeller == | == Modeller == | ||
| Rad 126: | Rad 123: | ||
| − | == Externa länkar == | + | == Externa länkar == |
Neumans hemsida [http://www.neumann.com/ Neumann] | Neumans hemsida [http://www.neumann.com/ Neumann] | ||
[[Kategori:Företag]] | [[Kategori:Företag]] | ||
Nuvarande version från 1 juni 2009 kl. 12.28
Historia
Georg Neumann GmbH (Neumann) grundades 1928 i Berlin, och är en av de mest välkända mikrofontillverkarna. Den första kommersiellt tillgängliga mikrofonen var CMV 3, med utbytbara kapslar vilket skapade möjligheter för skapa olika karaktär. Det var en relativt stor mikrofon, och dess utseende har gett den smeknamnet "Neumann bottle". Andra världskriget förändrade läget för företaget och det delades, likt Tyskland självt, i två delar. Delen i öst togs över av staten, och delen i väst döptes om till Georg Neumann GmbH. Östdelen blev efter murens fall Microtech Gefell.
Georg Neumann GmbH började 1949 att producera en ny mikrofon med ställbar karaktär, U 47, vilken baserades på M7 kapseln från den äldre CMV 3 serien. U 47an var en av de första kondensatormikrofonen som fick stor acceptans inom musikindustrin runt om i världen. En anledning var att ljudet var klart, och mer närvarande än om man jämförde med 1940talets bandmikrofoner. U 47an distribuerades över hela världen under företagsnamnet Telefunken.
Neumann introducerade även modellerna M 49 och M 50 strax efter kriget. M 49an använde sig av M7 kapseln men där karaktären inte behövde ställas på mikrofonen, utan på avstånd, den första mikrofonen med denna funktion. 1953 - 1956 introducerade de även ett antal nya små kondensatormikrofoner: KM 53, KM 54 och KM 56. Huvudsakligen för användning inom tv-studios. 1957 lanserade de SM 2, vilket mer eller mindre var ett par KM 56or i en och sama kropp, en lösning som resulterade i världens första stereomikrofon.
Mot slutet av 50-talet lades produktionen av Telefunken VF 14 röret ner, vilket var den grund på vilken kretskorten i U 47an och U 48an var baserad. Neumann var tvugna att göra en uppföljare. Detta var tiden då rocken hade börjat slå igenom och det hände allt oftare att sångarna stod nära mickarna. När de gjorde detta med en U 47a så upplevdes den som lite väl hård på den tiden. Neumann valde då att till sin nästa mikrofon dra ned på det övre mellanregistret, så att den fick en något mjukare framtoning.
1965 började Neumann introducera solid-state mikrofoner. Första modellen var KTM, följd av "fet 70" serien, innehållade bland annat en transistorversion av U 67an, serien använde sig av en 12 volts strömförsörjning. 1966 så valde man att börja använda sig av fantommatning vilket möjliggjorde att koppla in rör, solid-state och dynamiska mickar till samma strömförsörjning. Fet 80 linjen växte till slut till att inkludera över ett dussin modeller. Vissa av dem i produktion fortfarande (2007): U 87, U 89, KMR 81, KMR 82 och USM 69. De mest kända mikrofonerna från den linjen är KM 84 småmembransmikrofon cardioid och U 87 stormembran, med 3 ställbara karaktärer, uppföljaren till U 67an.
1983 började Neumann tillverka mikrofoner med balanserad utgång, den första i ledet var TLM 170. fet 100 serien expanderade till att innehålla KM 100 modulärserien, med sju olika aktiva kapslar för olika upptagningskaraktär. TLM 193, småmembrans KM 180 serien, stormembransmikrofonen TLM 103 med cardioidkaraktär, TLM 127 med ställbar karaktär och TLM 47 cardioid.
1991 köptes Neumann av Sennheiser electronic GmbH. Produktionen av mikrofoner flyttades till nya lokaler i Wedemark nära Hannover. Neumanns huvudkontor ligger dock kvar i Berlin.
1995 lanserades ett antal mikrofoner vakuumrör med transformatorlösa kretsar. Multikaraktärmikrofonen M 149 Tube, cardioid M147 Tube, och omnimikrofonen M 150 Tube (baserat på M 50 designen).
2003 lanserade Neumann sin första mikrofon med inbyggd analog till digital konvertering. Solution D D-01. 2006 följdes mikrofonen upp med en modulär småmembranserie KM D, baserad på KM 100 / KM 180 serien. Neumanns första dynamiska mikrofon började produceras 2005 och heter BCM 705.
Modeller
Nuvarande
- BCM 104
- BCM 705
- D-01
- GFM 132
- KK 104/105 S
- KM 120
- KM 130
- KM 131
- KM 140
- KM 143
- KM 145
- KM 150
- KM 183
- KM 184
- KM 185
- KM 183 D
- KM 184 D
- KM 185 D
- KM D
- KMR 81 i
- KMR 82 i
- KMS 104/105
- KU 100
- M 147 Tube
- M 149 Tube
- M 150 Tube
- RSM 191 A-S
- Series 180
- SKM 100
- SKM 140
- SKM 150
- System KM 100
- TLM 103
- TLM 127
- TLM 170 R
- TLM 193
- TLM 49
- TLM 50-S
- U 87 Ai
- U 89 i
- USM 69 i
Historiska
- CMV 3 även känd som Neuman bottle eller Hitler Bottle, det senare pga att den användes flitigt i Hitlertyskland.
- KFM 100
- KM 253
- KM 254
- KM 256
- KM 53
- KM 54
- KM 56
- KM 64
- KM 66
- KM 73
- KM 74
- KM 75
- KM 76
- KM 83
- KM 84
- KM 85
- KM 86
- KM 88
- KMA
- KMF 4i
- KML
- KMS 84
- KMS 85
- KMS 140
- KMS 150
- KTM
- KU 80
- KU 81
- M 269 c
- M 49
- M 50
- MM 2
- MM 3
- MM 5
- QM 69
- RSM 190i
- SM 2
- SM 23 c
- SM 69
- SM 69 fet
- SRM 64
- SRM 84
- TLM 170
- U 47
- U 47 fet
- U 48
- U 64
- U 67
- U 77
- U 87
Externa länkar
Neumans hemsida Neumann
