Skillnad mellan versioner av "Vågform"
Från Kontrollrummet
Claes (Diskussion | bidrag) m |
Claes (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
* Sinus (sine) | * Sinus (sine) | ||
| − | De har alla olika | + | De har alla olika [[överton]]sinnehåll och därmed olika karaktär, vilket gör olika vågformer användbara för att få fram olika sorters ljud. Sågtandsvågformen liknar till exempel ljudet av en stråke som dras över en sträng. -Strängen fastnar på stråken en kort stund och tänjs ut, varefter den släpper och glider mot stråken en kort stund för att sedan fastna igen, vilket ju rent visuellt kan ses på vågformens sågtandade utseende. |
Använt i en LFO ger sinusvågformen en jämn cyklisk upp och nedgång, medans en fyrkantsvåg istället ger tydliga hopp från högt till lågt. | Använt i en LFO ger sinusvågformen en jämn cyklisk upp och nedgång, medans en fyrkantsvåg istället ger tydliga hopp från högt till lågt. | ||
Versionen från 11 oktober 2007 kl. 13.30
De vanligaste vågformerna i en oscillator är:
- Sågtand (saw eller sawtooth)
- Trekant (triangle)
- Fyrkant (square eller pulse)
- Sinus (sine)
De har alla olika övertonsinnehåll och därmed olika karaktär, vilket gör olika vågformer användbara för att få fram olika sorters ljud. Sågtandsvågformen liknar till exempel ljudet av en stråke som dras över en sträng. -Strängen fastnar på stråken en kort stund och tänjs ut, varefter den släpper och glider mot stråken en kort stund för att sedan fastna igen, vilket ju rent visuellt kan ses på vågformens sågtandade utseende.
Använt i en LFO ger sinusvågformen en jämn cyklisk upp och nedgång, medans en fyrkantsvåg istället ger tydliga hopp från högt till lågt.
Några olika vågformers utseende:
