Skillnad mellan versioner av "Röst"
| Rad 2: | Rad 2: | ||
| − | Se | + | == Sångsätt == |
| + | Det finns många olika sorters sångsätt - vissa välkända av de flesta och vissa väldigt okända... | ||
| + | |||
| + | === Jojk === | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | === Kulning === | ||
| + | Ett sångsätt som förr i tiden användes för att kalla hem boskapen från betet till fäbodarna. Används fortfarande i modern svensk [[folkmusik]], [[Lena willermark|Lena Willermark]] är en känd kulare. | ||
| + | |||
| + | === Joddling === | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | === Scat === | ||
| + | Scatsång är i sin vidaste definition ett sätt sjunga utan ord, där rösten används som instrument. Specifikt brukar termen användas inom jazzgenren. Ella Fitzgerald är en av de mest kända scatsångarna. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Toast === | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | === Rap === | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | === Wail === | ||
| + | Wail är ett sätt att brodera ut - ornamentera - en befintlig melodi med egna variationer och figurer. Förekommer ofta inom vokaljazz, Rn'B. [[Christina Aguilera]] är en känd wailare, som behärskar tekniken till fulländning. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Falsett === | ||
| + | Att sjunga i falsett är det samma som att sjunga med huvudklang. Termen används nästan uteslutande om manliga sångare. Barry Gibb (the BeeGees) var en av de första populärmusiksångarna med falsettsång som sitt kännemärke. Justin Timberlake är en mer nutida känd falsettsångare. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Tibetansk munksång === | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Läcka === | ||
| + | Betyder att man släpper ut mer luft än vad som är nödvändigt för att bilda tonen. Läckning har ett antal olika funktioner i sångteknik. | ||
| + | |||
| + | Det kan användas för att få en ton att låta mjukare, alt. få en lägre ljudvolym. | ||
| + | |||
| + | För att åstadkomma toner högt upp i registret kan man använda läckning innan man bildar själva tonen. Detta underlättar tonbildningen. Se också [[glottisstöt]]. | ||
| + | |||
| + | === Glottisstöt === | ||
| + | En glottisstöt bildas när ett övertryck byggs upp bakom [[glottis]] innan det öppnas och frambringar ljud. I svenska spåket är glottisstötar inte signifikanta informationsbärare, vilket det är i exempelvis danskan. | ||
| + | |||
| + | I sång kan glottisstöt användas för att åstadkomma en distinkt början på tonen. Detta sker vanligen både i sång och tal när en [[fras]] börjar på ett vokalljud. Börjar man frasen utan glottisstöt brukar man säga att man läcker tonen, dvs. luftflödet är redan igång när stämbanden börjar vibrera och bilda tonen. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Growl === | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | |||
| + | == Röstläge == | ||
| + | Röstläget bestäms inte enbart av det totala [[tonomfånget]] - registret - hos rösten utan också vilket som är röstens "bekvämlighetsintervall" - [[tessituran]]. Därför är en kvinna som tar "höga c" (c3) inte nödvändigtvis sopran, även om alla sopraner förväntas ta denna ton med full styrka. | ||
| + | |||
| + | === Kvinnliga röstlägen === | ||
| + | |||
| + | ==== Sopran ==== | ||
| + | Den norska sångerskan Sissel Kyrkjebø är en känd sopran. | ||
| + | |||
| + | ==== Mezzosopran ==== | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | ==== Kontraalt ==== | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | === Manliga röstlägen === | ||
| + | |||
| + | ==== Countertenor ==== | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | ==== Tenor ==== | ||
| + | Luciano Pavarotti och Jussi Björling är två av de mest kända tenorerna genom tiderna. | ||
| + | |||
| + | ==== Baryton ==== | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | ==== Bas ==== | ||
| + | ... | ||
| + | |||
| + | |||
Relaterat: [[Sånginspelning]] | Relaterat: [[Sånginspelning]] | ||
Versionen från 5 oktober 2007 kl. 12.45
Rösten är en ljudsignal som skapas genom att stämbanden sätts i svängning. Rösten används företrädesvis för kommunikation mellan människor, men också i konstformen sång. Man brukar skilja på talröst och sångröst. Vissa sångare använder sig dock av en blandteknik - talsång.
Innehåll
Sångsätt
Det finns många olika sorters sångsätt - vissa välkända av de flesta och vissa väldigt okända...
Jojk
...
Kulning
Ett sångsätt som förr i tiden användes för att kalla hem boskapen från betet till fäbodarna. Används fortfarande i modern svensk folkmusik, Lena Willermark är en känd kulare.
Joddling
...
Scat
Scatsång är i sin vidaste definition ett sätt sjunga utan ord, där rösten används som instrument. Specifikt brukar termen användas inom jazzgenren. Ella Fitzgerald är en av de mest kända scatsångarna.
Toast
...
Rap
...
Wail
Wail är ett sätt att brodera ut - ornamentera - en befintlig melodi med egna variationer och figurer. Förekommer ofta inom vokaljazz, Rn'B. Christina Aguilera är en känd wailare, som behärskar tekniken till fulländning.
Falsett
Att sjunga i falsett är det samma som att sjunga med huvudklang. Termen används nästan uteslutande om manliga sångare. Barry Gibb (the BeeGees) var en av de första populärmusiksångarna med falsettsång som sitt kännemärke. Justin Timberlake är en mer nutida känd falsettsångare.
Tibetansk munksång
...
Läcka
Betyder att man släpper ut mer luft än vad som är nödvändigt för att bilda tonen. Läckning har ett antal olika funktioner i sångteknik.
Det kan användas för att få en ton att låta mjukare, alt. få en lägre ljudvolym.
För att åstadkomma toner högt upp i registret kan man använda läckning innan man bildar själva tonen. Detta underlättar tonbildningen. Se också glottisstöt.
Glottisstöt
En glottisstöt bildas när ett övertryck byggs upp bakom glottis innan det öppnas och frambringar ljud. I svenska spåket är glottisstötar inte signifikanta informationsbärare, vilket det är i exempelvis danskan.
I sång kan glottisstöt användas för att åstadkomma en distinkt början på tonen. Detta sker vanligen både i sång och tal när en fras börjar på ett vokalljud. Börjar man frasen utan glottisstöt brukar man säga att man läcker tonen, dvs. luftflödet är redan igång när stämbanden börjar vibrera och bilda tonen.
Growl
...
Röstläge
Röstläget bestäms inte enbart av det totala tonomfånget - registret - hos rösten utan också vilket som är röstens "bekvämlighetsintervall" - tessituran. Därför är en kvinna som tar "höga c" (c3) inte nödvändigtvis sopran, även om alla sopraner förväntas ta denna ton med full styrka.
Kvinnliga röstlägen
Sopran
Den norska sångerskan Sissel Kyrkjebø är en känd sopran.
Mezzosopran
...
Kontraalt
...
Manliga röstlägen
Countertenor
...
Tenor
Luciano Pavarotti och Jussi Björling är två av de mest kända tenorerna genom tiderna.
Baryton
...
Bas
...
Relaterat: Sånginspelning
