Skillnad mellan versioner av "Kadenser"
Pxm (Diskussion | bidrag) (Ny sida: Kadens-slutfall.Progression (ackordsföljd) som vanligen avslutar ett stycke. Man använder beteckningarna Subdominant (sD)Dominant (D) och Tonika för att dela in skalans ackord i familje...) |
Pxm (Diskussion | bidrag) m (flyttade Ackordsfamiljer och kadenser till Kadenser) |
||
| (15 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Kadens-slutfall.Progression (ackordsföljd) som vanligen avslutar ett stycke. | + | '''Kadens-slutfall'''.Progression (ackordsföljd) som vanligen avslutar ett stycke. |
| − | Man använder beteckningarna Subdominant (sD)Dominant (D) och Tonika för att dela in skalans ackord i familjer.De har olika funktioner. Nämligen: Tonikan är ett stabilt ackord.Det går att hålla kvar vid ett Tonika ackord utan att det känns konstigt. | + | Man använder beteckningarna '''Subdominant (sD), Dominant (D)''' och '''Tonika''' för att dela in skalans ackord i familjer. De har olika funktioner. Nämligen: Tonikan är ett stabilt ackord. Det går att hålla kvar vid ett Tonika ackord utan att det känns konstigt. |
Subdominanten ger rörelse och strävar mot något i musiken. Dominanten känns som om den strävar mot ett stabilt ackord. | Subdominanten ger rörelse och strävar mot något i musiken. Dominanten känns som om den strävar mot ett stabilt ackord. | ||
Familjerna ser ut så här: | Familjerna ser ut så här: | ||
| − | Dur | + | '''Dur''' |
Tonika I,III och VI | Tonika I,III och VI | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
Dominant V och VII | Dominant V och VII | ||
| − | Moll | + | '''Moll''' |
Tonika I och III | Tonika I och III | ||
| Rad 21: | Rad 21: | ||
| − | Helkadens | + | '''Helkadens''' |
- Dominant till Tonika. | - Dominant till Tonika. | ||
| − | Fullständig Helkadens II-V-I | + | '''Fullständig Helkadens II-V-I''' |
- går från Subdominanten till Dominanten som spelar vidare till Tonikan-upplösningen. | - går från Subdominanten till Dominanten som spelar vidare till Tonikan-upplösningen. | ||
Även känd som II-V-I eller, ii-V-I. ii anger ett mollackord. Är viktig att känna till då progressionen avgör tonart | Även känd som II-V-I eller, ii-V-I. ii anger ett mollackord. Är viktig att känna till då progressionen avgör tonart | ||
| − | för stycket den är del av. I klassisk musik och i en del pop,samt blues spelas kadensen IV-V-I | + | för stycket den är del av. I klassisk musik och i en del pop,samt blues spelas kadensen IV-V-I då IV också har funktionen Subdominant. |
| − | + | ||
| − | + | II-V-I kallas även för kvintsekvens då den uppkommer då man går en kvint baklänges. | |
| − | + | ||
| − | Halvkadens | + | Man kan lätt utvidga kadensen till en vamp med fler ackord innan slutfallet, kadensen. Vamp är en progression som upprepas vilken man vanligtvis improviserar till. En bestämd progression går att variera på olika vis-se artikeln [[Tritonus substutitioner,maskeringar och Damerons Run]] En maskerad II-V-I uttrycks vanligen 2-5-1 i skrift. |
| + | |||
| + | En Fullständig Kvintsekvens avslutas alltid med en II-V-I. En sådan lyder I-IV-VII-III-VI-II-V-I. Är vanlig inom klassisk musik. | ||
| + | |||
| + | När man vill bestämma tonart i en låt, göra en analys är det vanligen en Fullständig Helkadens, en II-V-I man letar efter i ackordsföljden. | ||
| + | |||
| + | '''Halvkadens''' | ||
-avslutas på Dominanten.Går ej vidare till Tonikan. | -avslutas på Dominanten.Går ej vidare till Tonikan. | ||
| − | Plagal Kadens | + | '''Plagal Kadens''' |
-spelas från Subdominanten direkt till Tonikan. | -spelas från Subdominanten direkt till Tonikan. | ||
| − | Bedräglig kadens | + | '''Bedräglig kadens''' |
-användes Subdominant till Dominant med upplöses ej i Tonikan. Ofta i Tonikans paralell. | -användes Subdominant till Dominant med upplöses ej i Tonikan. Ofta i Tonikans paralell. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Musikteori]] | ||
Nuvarande version från 16 januari 2012 kl. 17.28
Kadens-slutfall.Progression (ackordsföljd) som vanligen avslutar ett stycke.
Man använder beteckningarna Subdominant (sD), Dominant (D) och Tonika för att dela in skalans ackord i familjer. De har olika funktioner. Nämligen: Tonikan är ett stabilt ackord. Det går att hålla kvar vid ett Tonika ackord utan att det känns konstigt. Subdominanten ger rörelse och strävar mot något i musiken. Dominanten känns som om den strävar mot ett stabilt ackord.
Familjerna ser ut så här:
Dur
Tonika I,III och VI Subdominant II och IV Dominant V och VII
Moll
Tonika I och III Subdominant II,IV och VI Dominant V och VII
Helkadens
- Dominant till Tonika.
Fullständig Helkadens II-V-I
- går från Subdominanten till Dominanten som spelar vidare till Tonikan-upplösningen. Även känd som II-V-I eller, ii-V-I. ii anger ett mollackord. Är viktig att känna till då progressionen avgör tonart
för stycket den är del av. I klassisk musik och i en del pop,samt blues spelas kadensen IV-V-I då IV också har funktionen Subdominant.
II-V-I kallas även för kvintsekvens då den uppkommer då man går en kvint baklänges.
Man kan lätt utvidga kadensen till en vamp med fler ackord innan slutfallet, kadensen. Vamp är en progression som upprepas vilken man vanligtvis improviserar till. En bestämd progression går att variera på olika vis-se artikeln Tritonus substutitioner,maskeringar och Damerons Run En maskerad II-V-I uttrycks vanligen 2-5-1 i skrift.
En Fullständig Kvintsekvens avslutas alltid med en II-V-I. En sådan lyder I-IV-VII-III-VI-II-V-I. Är vanlig inom klassisk musik.
När man vill bestämma tonart i en låt, göra en analys är det vanligen en Fullständig Helkadens, en II-V-I man letar efter i ackordsföljden.
Halvkadens
-avslutas på Dominanten.Går ej vidare till Tonikan.
Plagal Kadens
-spelas från Subdominanten direkt till Tonikan.
Bedräglig kadens
-användes Subdominant till Dominant med upplöses ej i Tonikan. Ofta i Tonikans paralell.
