DI-box

En DI-box använder man för att anpassa ljudkällans signal till ingången eller för att kunna transportera obalanserade signaler längre sträckor genom att göra dem balanserade.

Det finns både aktiva och passiva DI-boxar.

Passiva DI-boxar används oftast vid liveframträdanden eftersom de är billigare och man har dem då för att få ut signal från syntar och gitarrer till stageboxen, så att de sedan kan kopplas in på mikrofoningångarna i mixern. DI-boxen innehåller en balanseringstransformator och gör alltså om den obalanserade inkommande signalen, till balanserad - så att man kan låta signalen gå längre sträcka med mindre risk för störningar. Signalen kopplas sedan in på en mikrofoningång. En passiv DI-box behöver ingen spänningsmatning.

Aktiva DI-boxar kräver spänningsmatning, som kan komma antingen från batteri, extern nätdel eller från fantommatningen - som i så fall kommer från ingången den kopplas till. De används som regel i studio eftersom de brukar ge bättre ljud än de passiva - och oftast då för att kunna koppla in en gitarr eller bas direkt i mixerbordet i sådana fall där man inte vill eller inte kan micka upp förstärkaren - eller om man vill ha direktsignalen som ett komplement (brukar också kallas att "line:a" eller "lajna" gitarren). Se även Hi-Z. Även den aktiva DI-boxen kopplas in på en mikrofoningång, så även om den är aktiv, innebär det alltså inte att den innehåller någon förstärkare (vanligt missförstånd...).