Skillnad mellan versioner av "Physical modelling"
Från Kontrollrummet
Antimon (Diskussion | bidrag) |
Antimon (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
I ett [[klarinett]]ljud används t.ex. olika funktioner för att efterlikna [[blåsmunstycke]]t, [[resonanskropp]]en, etc. | I ett [[klarinett]]ljud används t.ex. olika funktioner för att efterlikna [[blåsmunstycke]]t, [[resonanskropp]]en, etc. | ||
| − | Ett sätt att imitera knäppta [[stränginstrument]] är att använda Karplus-Strong-algoritmen ( | + | Ett sätt att imitera knäppta [[stränginstrument]] är att använda Karplus-Strong-algoritmen (http://en.wikipedia.org/wiki/Karplus-Strong_string_synthesis). Denna algoritm baserar sig på ett relativt enkelt system av delay, filter och signalinverterar, vilket gör att man ganska enkelt kan implementera den i modul-baserad mjukvara som Reaktor eller Nord Modular G2. |
Som en förlängning av denna teknik kan man alltså även skapa helt unika klanger genom att kombinera element från helt olika intrument. | Som en förlängning av denna teknik kan man alltså även skapa helt unika klanger genom att kombinera element från helt olika intrument. | ||
Versionen från 11 januari 2009 kl. 16.27
Physical modelling används i första hand för att digitalt in i detalj emulera ljudet hos olika akustiska instrument.
I ett klarinettljud används t.ex. olika funktioner för att efterlikna blåsmunstycket, resonanskroppen, etc.
Ett sätt att imitera knäppta stränginstrument är att använda Karplus-Strong-algoritmen (http://en.wikipedia.org/wiki/Karplus-Strong_string_synthesis). Denna algoritm baserar sig på ett relativt enkelt system av delay, filter och signalinverterar, vilket gör att man ganska enkelt kan implementera den i modul-baserad mjukvara som Reaktor eller Nord Modular G2.
Som en förlängning av denna teknik kan man alltså även skapa helt unika klanger genom att kombinera element från helt olika intrument.
Relaterat: Modellering
