Skillnad mellan versioner av "P-ATA"
Claes (Diskussion | bidrag) m |
Claes (Diskussion | bidrag) m (→P-ATA) |
||
Rad 6: | Rad 6: | ||
P-ATA används företrädesvis [[intern]]t och dominerar, tillsammans med dess efterträdare [[S-ATA]], marknaden för konsumentdatorer, men förekommer även i professionella system. | P-ATA används företrädesvis [[intern]]t och dominerar, tillsammans med dess efterträdare [[S-ATA]], marknaden för konsumentdatorer, men förekommer även i professionella system. | ||
− | P-ATA är även känt under äldre namn som IDE (Integrated Drive Electronics | + | P-ATA är även känt under äldre namn som IDE (Integrated Drive Electronics) och EIDE (Enhanced IDE). |
− | + | Ultra DMA (UDMA) och ATAPI (AT Attachment Packet Interface) är speciella protokoll som används i samband med ATA bussen. | |
+ | Gränssnittet är en 40-pin flatkabel med 16-[[bit]]s databuss. | ||
==Vanliga P-ATA enheter== | ==Vanliga P-ATA enheter== |
Versionen från 5 juni 2009 kl. 14.02
P-ATA
Parallell ATA eller P-ATA är en standard för anslutning av lagringsenheter, som t ex hårddiskar till datorer. ATA bytte namn 2003 till Parallell-ATA för att särskilja den från Seriell ATA.
P-ATA introducerades av IBM i samband med lanseringen av deras formfaktor "AT" för PC-datorer.
P-ATA används företrädesvis internt och dominerar, tillsammans med dess efterträdare S-ATA, marknaden för konsumentdatorer, men förekommer även i professionella system.
P-ATA är även känt under äldre namn som IDE (Integrated Drive Electronics) och EIDE (Enhanced IDE).
Ultra DMA (UDMA) och ATAPI (AT Attachment Packet Interface) är speciella protokoll som används i samband med ATA bussen.
Gränssnittet är en 40-pin flatkabel med 16-bits databuss.
Vanliga P-ATA enheter
CD-läsare och -brännare
DVD-läsare och -brännare
Hårddiskar