Skillnad mellan versioner av "Bandmikrofon"
Tbruce (Diskussion | bidrag) m (Bandmikrofoner moved to Bandmikrofon) |
Tbruce (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
De senaste åren har det kommit bandmikrofoner med inbyggd [[förstärkare]] som spänningsmatas med [[fantommatning]], men i övrigt ska man helst för säkerhets skull undvika fantommatning till bandmikrofoner, eftersom minsta obalans kommer att bränna av det tunna bandet omedelbart. | De senaste åren har det kommit bandmikrofoner med inbyggd [[förstärkare]] som spänningsmatas med [[fantommatning]], men i övrigt ska man helst för säkerhets skull undvika fantommatning till bandmikrofoner, eftersom minsta obalans kommer att bränna av det tunna bandet omedelbart. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Mikrofoner]] | ||
Versionen från 15 mars 2007 kl. 18.33
En bandmikrofon fungerar på samma sätt som en dynamisk mikrofon, men membranet består av ett mycket tunt metallband som är uppspänt i ett permanent magnetfält och genererar en elektrisk signal beroende på inkommande ljudvågor. De har oftast en väldigt svag utsignal och ställer därför krav på micpreampen, att den kan ge hög gain utan att brusa för mycket. Bandmikrofoner är mycket känsliga för kraftiga vindstötar och måste därför utan undantag skyddas med ett puffskydd vid sånginspelning, annars kan de gå sönder.
Som regel har bandmikrofoner 8-karakteristik och tar alltså upp ljud från både framsidan och baksidan.
De senaste åren har det kommit bandmikrofoner med inbyggd förstärkare som spänningsmatas med fantommatning, men i övrigt ska man helst för säkerhets skull undvika fantommatning till bandmikrofoner, eftersom minsta obalans kommer att bränna av det tunna bandet omedelbart.
