Skillnad mellan versioner av "Scenmonitorer"
Claes (Diskussion | bidrag) m |
|||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
För att ha möjlighet att göra en så bra mix som möjligt (och för att förebygga hörselskador), så bör scenljudet hållas ner så mycket som möjligt. En [[gitarrförstärkare]] med mycket [[dist]], kan skära igenom ett stort [[PA]], utan att det finns en chans för mixerkillen att göra något åt det... | För att ha möjlighet att göra en så bra mix som möjligt (och för att förebygga hörselskador), så bör scenljudet hållas ner så mycket som möjligt. En [[gitarrförstärkare]] med mycket [[dist]], kan skära igenom ett stort [[PA]], utan att det finns en chans för mixerkillen att göra något åt det... | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Lyssning]] | ||
Versionen från 22 november 2007 kl. 14.32
SCENMONITORER är högtalare som används för att ge musiker medhörning "höra sig själva", dessa är vanligtvis passiva, vilket innebär att de behöver kopplas till separata slusteg som drivkraft. Scenmonitorer kan även vara aktiva "slutsteg inbyggda i högtalaren"
I ett PA system kan man ha flera olika monitorsystem, exempelvis ett för trummisen, ett för sångaren o.s.v. Det är vanligt att man har vinklade golvmonitorer längst fram på scenen - och s.k. "sidefills" som riktas in mot scenen utifrån sidorna. "Sidefills" spelar ofta samma mix som utljudet mot publiken.
Signalen till monitorerna skickas från F-O-H "Front of house" mixerbordet med hjälp av aux tappningarna på bordet. Genom att använda dessa aux tappningar får musikerna möjlighhet att höra precis vad de vill i sin monitor.
Ibland finns även en separat monitormixer på scenen - och då används en splitbox för att skicka signalerna både till monitormixerna och till PA-mixern samtidigt.
För att ha möjlighet att göra en så bra mix som möjligt (och för att förebygga hörselskador), så bör scenljudet hållas ner så mycket som möjligt. En gitarrförstärkare med mycket dist, kan skära igenom ett stort PA, utan att det finns en chans för mixerkillen att göra något åt det...
