Nybörjarguide: Inkoppling

Från Kontrollrummet
Version från den 8 augusti 2010 kl. 19.58 av Claes (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök

Att koppla ihop prylar är inte alltid så självklart när man är nybörjare och inte har hunnit lära sig hur man tolkar olika beskrivningar, så här är lite tips som kanske kan hjälpa på vägen.


In och Out

Vi börjar med det enklaste, som också är en förutsättning för att förstå och att kunna prata med andra utan att få oförstående blickar eller hånfulla leenden i retur... Man kopplar alltid från en utgång till en ingång. Man kopplar alltså inte från en ingång till en utgång. Detta kan tyckas självklart, men det är faktiskt vanligt att nybörjare säger att de kopplar en kabel från ljudkortet till den externa preampen, från förstärkaren till gitarren eller från midiinterfacet till klaviaturen (när de menar från klaviaturens midi out till interfacets midi in) - och sådant kan lätt bli en grund för missuppfattningar, så att man pratar förbi varandra och inte förstår vad man menar. Alltid från en utgång till en ingång, alltså.


Balanserat/obalanserat

Med balanserad koppling så får man mindre brum och med obalanserad så får man vara noggrannare med både kabelkvalitet och kabeldragning eftersom man lättare får in störningar i en obalanserad koppling. Om antingen utgången eller ingången på de enheter som kopplas ihop, är obalanserad, så blir kopplingen obalanserad, oavsett vilken kabel man använder. Det gör däremot ingen skillnad på själva ljudet, utan bara på risken för störningar som tillkommer på vägen.


Mikrofoner

Kondensatormikrofoner behöver fantommatning för att fungera - och denna fantommatning finns bara tillgänglig på XLR-kontakterna på en mixer eller micpreamp - och inte på telekontakterna (annat än i sällsynta fall). Räkna alltså med att alltid använda en mikrofonkabel med XLR hane i ena änden och XLR hona i andra änden, så slipper du leta efter fel där... ;)


Enklaste kopplingarna

Det som blir enklast att använda, är förstås ett ljudkort som har både micpreamp med fantommatning, instrumentingång, line in/ut och hörlursförstärkare.

Då kopplar man helt enkelt in sin mikrofon på XLR-ingången, gitarren på instrumentingången (om man inte mickar upp gitarrförstärkaren), de aktiva studiomonitorerna på main out lineutgångarna, hörlurarna på hörlursutgången - och så kör man igång.


Mer prylar

Om man skaffar en extern micpreamp, så kopplar man dess utgång/ar till lineingångar (alltså INTE till mikrofoningångar) på ljudkortet.

Om man skaffar en extern hörlursförstärkare, så är det inte säkert att det blir bra att koppla in den på hörlursutgången på ljudkortet, utan det bästa är ofta att koppla in den på ett par lineutgångar.


Koppla en mixer till ljudkortet

Här börjar det bli lite jobbigare...

Smidigaste kopplingen brukar vara så här:

  • Mixer tape out -> line in på ljudkortet
  • Ut från ljudkortet -> tape in på mixern
  • Control room out på mixern (eller main out, om Control room saknas) -> aktiva monitorer (eller till slutsteget om man har passiva högtalare)
  • Mikrofon -> mikrofoningång, med mikrofonkabel som har XLR i båda ändarna
  • Gitarr/bas -> via DI-box till mikrofoningång (om man väljer att lajna i stället för att micka upp förstärkaren) - eller i nödfall utan DI-box till lineingångar, men då får man vänta sig sämre ljud...
  • Externa syntar -> lineingångar på mixern (normalt till stereoingång, men annars till två ingångar som panoreras ut på varsitt håll, till vänster resp. höger)
  • Koppla eventuella externa effekter i en kedja aux send/aux return (eller om return saknas kopplar man från send till effekten och sedan från effekten till två vanliga lineingångar som panoreras ut till vänster/höger), så kan man ha reverb vid lyssning utan att få det på inspelningen, förutsatt att inte de valda returkanalerna är vidarekopplade till tape out...

OBS! Stäng av eventuell medhörningsfunktion i ljudkortet och DAW-programmet, som Direct Monitoring eller intern routing i ljudkortets inbyggda mixer, om sådant finns. Annars kommer signalen som kommer in från mixern, att skickas ut till mixern direkt igen - och skapa rundgång.


Stereo/mono

Detta är också något att tänka på när man jobbar med mixer. På många mixrar anges antalet kanaler kanske inte som alla väntar sig, utan många nybörjare tror att alla ingångar är stereo, eftersom stereo är vanligast i andra sammanhang, men så enkelt är det förstås inte, utan det finns ofta både stereoingångar, där man ställer volymen med en ratt för båda kanalerna - och så finns det monoingångar, där man måste använda två för att ta in en stereo ljudkälla och man ställer volymen individuellt för de olika ingångarna. Om man använder två separata ingångar för en stereo ljudkälla, så måste man tänka på att panorera ingångarna, den ena helt ut till vänster och den andra helt ut till höger. Annars blir det inte den stereobild som man förväntar sig.

En mikrofon är en mono ljudkälla, medan de flesta syntar är en stereo ljudkälla. En mono ljudkälla är meningslös att spela in i stereo, eftersom det bara tar mer plats på inspelningsmediat, utan att göra någon nytta.

Om man spelar upp en monosignal som är inspelad på ett stereospår, så händer någon av dessa två saker (beroende på hur ljudkortet och mjukvaran hanterar det); Antingen hörs ljudet bara i den ena kanalen, eller så hörs den i båda. Om signalen hörs i båda kanalerna, så låter den helt identiskt med hur det hade låtit om man hade spelat in signalen på ett monospår från början.