Kabel

Från Kontrollrummet
Version från den 28 november 2007 kl. 12.48 av Claes (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök

Kabel som köps färdig med kontakter på, kallas även kablage. Kablar finns i många former och för många ändamål.

Några exempel på sådana som ofta förekommer i musiksammanhang:

Nätkabel (elkabel)

Nätkabel innehåller 2 eller 3 ledare, beroende på om den är ojordad eller jordad. Normalt är färgerna blå, brun och gul/grön, där gul/grön alltid används till skyddsjorden och aldrig till något annat, blå används till nollan (blå är en kall färg och används alltså normalt till "cold", som är 0V i sammanhanget) - och slutligen brun, som används till fasen (brun är en varm färg och är alltså "hot", som är fasen som svänger mellan +230V och -230V med en frekvens på 50Hz i det svenska elnätet).

Högtalarkabel

Högtalarkabel består av två ledare; en nolla och en fas, på samma sätt som nätkabeln. Denna typ av kabel används enbart mellan slutsteg och passiva högtalare. Om man har aktiva högtalare (alltså med inbyggt slutsteg), så använder man i stället en skärmad signalkabel av lämplig typ.

Signalkabel

Signalkabel kan vara obalanserad eller balanserad. Den obalanserade innehåller en ledare och skärm, medan den balanserade innehåller två ledare och en skärm. Obalanserade kablar förekommer oftast med TS (mono-telekontakter) eller RCA-kontakter. Balanserade kablar förekommer oftast med TRS (stereotele) kontakter eller XLR-kontakter. Skärmningen är väldigt viktig för att reducera störningar som lätt kan komma in i kabeln - framför allt i den obalanserade kabeln.

Digitalkabel

Digitalkabel överför digitala signaler och kan vara optisk eller elektrisk, beroende på vilka interface de används till. En optisk plastfiber- eller glasfiber-kabel med TOSlink-kontakter, används till optisk SPDIF och till ADAT Lightpipe. En koaxialkabel med en impedans på 75 ohm används till elektrisk SPDIF med RCA-kontakter (inte att förväxla med den obalanserade vanliga signalkabeln med RCA-kontakter, som inte fungerar lika tillförlitligt till SPDIF, även om den oftast fungerar om man testar...). En koaxialkabel med 2 ledare och 110 ohms impedans används till balanserad överföring enligt AES/EBU-standarden och kontakterna som används där, är XLR (inte att förväxla med analog balanserad kabel med samma kontakter). En koaxialkabel med 75 ohms impedans och BNC-kontakter, används till Wordclock, som används för att förse hela systemet med samma klocka för synkronisering av all digitala enheter. Ibland används BNC-kontakten också till SPDIF, men det är ganska ovanligt.

MIDIkabel

Midikabel används till överföring av midisignaler och består av 2 ledare och skärm - och använder 5-poliga DIN-kontakter.