Celesta

Celesta är ett instrument som till det yttre ser ut som ett piano. Istället för strängar är det dock stålrör placerade över träresonatorer. Dessa slås an via tangenter istället för av klubbor. 1 pedal som gör dämpning eller inte dämpning.

Instrumentet uppfanns av 1886 M. Auguste Mustel 1886. Han tyckte att det lät himmelskt, därav namnet. Ljudet påminner om klockspel och ger ett sfärsikt och drömskt intryck.

Instrumentet gjordes berömt genom Tschaikowsky 1892, när det användes I hans ”Nötknäpparen”. Närmare bestämt i temat ”Dance of the Sugar Plum Fairy”.

Instrumentet spelas traditionellt av pianister. Det har ibland jämförts med elpiano främst då Fender Rhodes som använder sig av en liknande teknik med metallplattor som sätts i rörelse, vilket får det att påminna om Celesta i ljudet.

Instrumentet används ofta i den symfoniska musiken. Bl. a Holst i hans svit planeterna och i många stycken av Béla Bartók men förekommer också t e x i temat till Harry Potter filmerna.