Skillnad mellan versioner av "Listening fatigue"
Claes (Diskussion | bidrag) (Ny sida: '''Listening fatigue''' översätts enklast med "lyssningströtthet", som kan infinna sig efter en stunds lyssning. ==Problem== Så länge man inte överdriver ljudnivån för mycket, så ...) |
(Ingen skillnad)
|
Nuvarande version från 2 juli 2009 kl. 10.55
Listening fatigue översätts enklast med "lyssningströtthet", som kan infinna sig efter en stunds lyssning.
Problem
Så länge man inte överdriver ljudnivån för mycket, så är det som regel ofarligt - men som alltid, så bör man ha Tinnitus i åtanke om man spelar högt...
Problemet man råkar ut för om man drabbas av lyssningströtthet, är att man får allt svårare att höra detaljer och lätt överkompenserar för sådant som behöver justeras.
Diskant
Man blir helt enkelt trött i öronen (eller egentligen är det väl hörselcentrum i hjärnan som blir trött...) av att lyssna för länge på ljud som inte är riktigt bra. Om man t ex har en överdriven eller vass diskant, så kommer denna trötthet ganska snabbt eftersom diskanten då skär i öronen och man försöker värja sig mot det onaturliga ljudet. Det kan också förekomma om mellanregistret är överdrivet, men basen är man som regel inte lika känslig för.
Hög volym
Om man kör på för hög volym, så blir man också trött efter en stund.
Dålig akustik
Om man har ett lyssningsrum med dålig akustik, så drabbas man också lätt av detta, eftersom man försöker koncentrera sig på att lyssna på direktljudet och skilja ut det från alla första reflektioner i rummet.
Lösning
Vila öronen!
Man kan förebygga lyssningströttheten genom att ta paus i mixningsjobbet då och då. Om man har en huvudsaklig lyssning som är överdriven i något register, så kan man fundera på att byta ut sina monitorer till en modell som man trivs bättre med. Man bör ändå vila då och då under arbetets gång, men det kan bli lindrigare med en lyssning som passar bättre. Om man har ett obehandlat rum så bör man åtminstone behandla platserna där de första reflektionerna kommer.