Skillnad mellan versioner av "Brownsk rörelse"
Claes (Diskussion | bidrag) (Ny sida: ==Vad och vem== '''Brownsk rörelse''' är namnet på en slumpmässig rörelse som förekommer hos små partiklar som svävar i en vätska eller gas. De första studierna av det som idag ka...) |
Claes (Diskussion | bidrag) m (flyttade Brownsk rörelse till Brownsk rörelse: fel på svenska tecken i artikelnamnet efter forumflytt) |
||
| (En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
| − | ==Vad | + | ==Vad 17 har det med ljud att göra...?== |
| − | Jo - dessa | + | Jo - dessa luftburna partiklar flyger omkring överallt och kommer därför att bombardera [[mikrofon]][[membran]] och ge upphov till ett [[brus]] när de avger energi mot membranets yta. Små membran påverkas mer av det än stora så de får ett högre egenbrus. De små membranen utgör en hårdare yta och partiklarna avger då mer energi vid kollisionen - och det blir ett starkare ljud relaterat till ytan, än det blir med ett större membran. |
==Brus== | ==Brus== | ||
Nuvarande version från 4 augusti 2009 kl. 18.06
Vad och vem
Brownsk rörelse är namnet på en slumpmässig rörelse som förekommer hos små partiklar som svävar i en vätska eller gas. De första studierna av det som idag kallas Brownsk rörelse företogs av biologen och botanikern Robert Brown 1827, men den förste som lyckades förklara fenomenet var Albert Einstein 1905.
Förklaring
Rörelserna hos partiklarna är slumpmässiga och om man mäter en partikels position med jämna mellanrum har rörelsen samma sick-sack-utseende oberoende av med vilket tidsintervall mätningen görs.
Rörelsen uppkommer hos partiklar som är så små att det finns en markant sannolikhet för att mycket färre molekyler från omgivningen stöter emot partikelns ena sida, än på motsatt sida. Resultatet blir att partikeln får en "knuff" i riktning mot det lägre antalet molekyler. Denna förklaring av den Brownska rörelsen blev det som slutligen fick forskarvärlden att acceptera atomteorin i dess moderna tappning.
Vad 17 har det med ljud att göra...?
Jo - dessa luftburna partiklar flyger omkring överallt och kommer därför att bombardera mikrofonmembran och ge upphov till ett brus när de avger energi mot membranets yta. Små membran påverkas mer av det än stora så de får ett högre egenbrus. De små membranen utgör en hårdare yta och partiklarna avger då mer energi vid kollisionen - och det blir ett starkare ljud relaterat till ytan, än det blir med ett större membran.
Brus
Det kallas ibland för "brunt brus", men det är inte en korrekt översättning, eftersom det kommer från forskarens namn och inte från "färgen" (se färgat brus). Det heter "Brownian noise" på engelska, så det är lätt att se varför det har kallats "brunt brus", men den egentliga beteckningen på det är "rött brus".
