Skillnad mellan versioner av "Hastighetsfaktor"
Claes (Diskussion | bidrag) (Ny sida: '''Hastighetsfaktorn''' i kablar är en parameter som vissa tillverkare av signalkablar och högtalarkablar ger väldigt stor betydelse i sin reklam. Den internationella betecknin...) |
Claes (Diskussion | bidrag) |
||
Rad 77: | Rad 77: | ||
Fördröjningen i tabellen visar fördröjning i ns (nanosekunder) per meter. När man kommer upp på mikrovågsfrekvenser (ca 1GHz) så motsvarar 1ns en hel våglängd - och då kan det vara kritiskt i vissa applikationer - men i hörbara [[frekvens]]er, spelar det ingen som helst roll. | Fördröjningen i tabellen visar fördröjning i ns (nanosekunder) per meter. När man kommer upp på mikrovågsfrekvenser (ca 1GHz) så motsvarar 1ns en hel våglängd - och då kan det vara kritiskt i vissa applikationer - men i hörbara [[frekvens]]er, spelar det ingen som helst roll. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==Samma längd till höger och vänster kanal?== | ||
+ | Är det med denna bakgrund meningsfullt med tipsen som man ser ibland, om att man måste ha samma längd på kablarna till höger och vänster kanal...? Definitivt inte. Om man däremot har apparater med högimpedativa utgångar, så kan skillnad i kabellängd ha betydelse med tanke på [[kapacitans i audiokabel|kapacitansen]]. | ||
[[Kategori:Kablar och kontakter]] | [[Kategori:Kablar och kontakter]] |
Versionen från 10 juni 2009 kl. 14.27
Hastighetsfaktorn i kablar är en parameter som vissa tillverkare av signalkablar och högtalarkablar ger väldigt stor betydelse i sin reklam. Den internationella beteckningen på detta är VOP (Velocity Of Propagation) och den anges som en procentsats av ljusets hastighet.
Innehåll
Vad handlar det om?
Teoretiskt sett så rör sig ljudet i kablarna i ljusets hastighet. Kabeln bromsar dock denna rörelse - men det beror inte, som man kanske kunde tro, till största delen på materialet i kablarna, utan främst på materialet i isoleringen mellan ledare och skärm.
Ljushastighet när det handlar om ljud...?
I kabeln handlar det om elektrisk signal och inte akustisk, så det är därför det är ljusets hastighet man räknar med som utgångspunkt, i stället för ljudets hastighet.
Olika isoleringsmaterial
Jag har inte koll på svenska översättningar på allt, så det finns vissa engelska materialbenämningar som får stå kvar i tabellen till någon kan hitta svenska...
Material | Hastighetsfaktor | Fördröjning ns/m |
---|---|---|
Cellular TFE | 85% | 3,94 |
FEP | 69% | 4,82 |
Silikongummi | 53-69% | 6,30-4,82 |
TFE | 69% | 4,82 |
Polyetylen | 66% | 5,08 |
PVC | 35-58% | 9,51-5,74 |
Nylon | 47-53% | 7,09-6,30 |
Nedanstående är teoretiska värden för om materialen hade använts som isolering | ||
Nysnö | 91% | 3,61 |
Vaselin | 68% | 4,89 |
Bivax | 60% | 5,54 |
Is | 56% | 5,90 |
Glas | 35-51% | 9,51-6,56 |
Destillerat vatten | 11% | 30,18 |
Fördröjningen i tabellen visar fördröjning i ns (nanosekunder) per meter. När man kommer upp på mikrovågsfrekvenser (ca 1GHz) så motsvarar 1ns en hel våglängd - och då kan det vara kritiskt i vissa applikationer - men i hörbara frekvenser, spelar det ingen som helst roll.
Samma längd till höger och vänster kanal?
Är det med denna bakgrund meningsfullt med tipsen som man ser ibland, om att man måste ha samma längd på kablarna till höger och vänster kanal...? Definitivt inte. Om man däremot har apparater med högimpedativa utgångar, så kan skillnad i kabellängd ha betydelse med tanke på kapacitansen.