Skillnad mellan versioner av "Omni"
Neko (Diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{stub}} | {{stub}} | ||
| − | Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter ljudtryck på en plats i rummet. Ett membran är spänt över ett hålrum så att | + | Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter [[ljudtryck]] på en plats i rummet. Ett [[membran]] är spänt över ett hålrum så att [[mikrofon]]en beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att [[membran]]et fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passera. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan [[mikrofon]]en inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är [[mikrofon]]en känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större [[membran]], desto större problem. Om du sjunger mot [[membran]]et i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av [[membran]]et vid olika tillfällen. Den delen av [[membran]]et som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar [[fasutsläckning]]. De [[frekvens]]er som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större [[membran]], desto mer tappar man i diskanten vid off-axis. |
| − | Dessa | + | Dessa [[mikrofon]]er saknar helt den bashöjande [[proximitetseffekt]] som finns i alla cardioid-[[mikrofon]]er - och de kan som regel göras rakare i [[frekvens]]gången, än [[mikrofon]]er som är riktade. |
Versionen från 16 mars 2007 kl. 10.18
| Denna artikel är kort och behöver bli längre! För info om hur du kan bidra och expandera den, se Hjälpsektionen. |
Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter ljudtryck på en plats i rummet. Ett membran är spänt över ett hålrum så att mikrofonen beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att membranet fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passera. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan mikrofonen inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är mikrofonen känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större membran, desto större problem. Om du sjunger mot membranet i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av membranet vid olika tillfällen. Den delen av membranet som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar fasutsläckning. De frekvenser som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större membran, desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.
Dessa mikrofoner saknar helt den bashöjande proximitetseffekt som finns i alla cardioid-mikrofoner - och de kan som regel göras rakare i frekvensgången, än mikrofoner som är riktade.
I illustrationen ser man micen som den röda punkten och det hela syns ovanifrån.
