https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?action=history&feed=atom&title=Oxid 2026-04-30T09:13:27Z Versionshistorik för denna sida på wikin MediaWiki 1.35.14 https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Oxid&diff=4009&oldid=prev 2008-05-27T09:43:39Z

<p></p> <table class="diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 27 maj 2008 kl. 09.43</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Oxid (jfr engelskans &quot;oxygen&quot; som betyder &quot;syre&quot;) är en beläggning som uppkommer när ett material får kontakt med syre (svårt att undvika, med andra ord...) och därmed gör att man får sämre elektrisk kontakt mellan kontaktytorna i en koppling.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Oxid (jfr engelskans &quot;oxygen&quot; som betyder &quot;syre&quot;) är en beläggning som uppkommer när ett material får kontakt med syre (svårt att undvika, med andra ord...) och därmed gör att man får sämre elektrisk kontakt mellan kontaktytorna i en koppling.</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">== Kontakter ==</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Vissa material som t ex koppar, oxideras väldigt lätt, medan guld inte oxideras alls. Guld är däremot en sämre elektrisk ledare än koppar, så det är enbart på grund av risken för oxidering som man gärna har guld[[plätering]] på kontakter. Nickelplätering (blank kromliknande yta) används också för detta ändamål eftersom det inte oxideras särskilt snabbt jämfört med kopparkärnan i kontakten som man vill skydda.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Vissa material som t ex koppar, oxideras väldigt lätt, medan guld inte oxideras alls. Guld är däremot en sämre elektrisk ledare än koppar, så det är enbart på grund av risken för oxidering som man gärna har guld[[plätering]] på kontakter. Nickelplätering (blank kromliknande yta) används också för detta ändamål eftersom det inte oxideras särskilt snabbt jämfört med kopparkärnan i kontakten som man vill skydda.</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">== Potentiometrar ==</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Oxid kan också uppstå i potentiometrar, där man då får sämre kontakt mellan kolbanan (eller vilket material som används i den halvledande banan) och kontakttungan som sitter fast på reglaget och rör sig längs banan.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Oxid kan också uppstå i potentiometrar, där man då får sämre kontakt mellan kolbanan (eller vilket material som används i den halvledande banan) och kontakttungan som sitter fast på reglaget och rör sig längs banan.</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Botemedel?</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">== Lödning ==</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det finns olika spraylösningar som kan lösa upp oxider - men i de flesta fall vill man se till att medlet inte innehåller olja, eftersom det kan göra situationen ännu värre. <del class="diffchange diffchange-inline">Värst </del>är det populära 5-56, som är bra till att skydda bilelektronik som ständigt utsätts för fukt - och därför behöver oljebeläggningen som ett extra skydd. 5-56 är däremot helt förkastligt i studion. Man kan också ta bort oxider mekaniskt med en glasfiberborste - men man ska vara extra försiktig om ytan är guldpläterad, eftersom man kan riskera att skada den tunna pläteringen om man är för ivrig med borstandet...</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Om en yta som man ska löda på, är oxiderad, så måste man först få bort oxiden, eftersom det är svårt eller omöjligt att få lödtennet att fästa på den oxiderade ytan.</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">== </ins>Botemedel? <ins class="diffchange diffchange-inline">==</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det finns olika spraylösningar som kan lösa upp oxider - men i de flesta fall vill man se till att medlet inte innehåller olja, eftersom det kan göra situationen ännu värre. <ins class="diffchange diffchange-inline">Bland de värsta bovarna bland kontaktsprayer </ins>är det populära 5-56, som är bra till att skydda bilelektronik som ständigt utsätts för fukt - och därför behöver oljebeläggningen <ins class="diffchange diffchange-inline">som medlet lämnar efter sig </ins>som ett extra skydd. 5-56 är däremot helt förkastligt i studion.</div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Man kan också ta bort oxider mekaniskt med en glasfiberborste - men man ska vara extra försiktig om ytan är guldpläterad, eftersom man kan riskera att skada den tunna pläteringen om man är för ivrig med borstandet...</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>När det gäller potentiometrar, så blir ofta kontaktspray lite av konstgjord andning - och lämpligaste åtgärden brukar vara att byta ut den aktuella potentiometern.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>När det gäller potentiometrar, så blir ofta kontaktspray lite av konstgjord andning - och lämpligaste åtgärden brukar vara att byta ut den aktuella potentiometern.</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Kablar och kontakter]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Kablar och kontakter]]</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Teknik]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Teknik]]</div></td></tr> </table>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Oxid&diff=4008&oldid=prev 2008-05-27T09:37:36Z

<p></p> <table class="diff diff-contentalign-left diff-editfont-monospace" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="sv"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 27 maj 2008 kl. 09.37</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l2" >Rad 2:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 2:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Vissa material som t ex koppar, oxideras väldigt lätt, medan guld inte oxideras alls. Guld är däremot en sämre elektrisk ledare än koppar, så det är enbart på grund av risken för oxidering som man gärna har guld[[plätering]] på kontakter. Nickelplätering (blank kromliknande yta) används också för detta ändamål eftersom det inte oxideras särskilt snabbt jämfört med kopparkärnan i kontakten som man vill skydda.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Vissa material som t ex koppar, oxideras väldigt lätt, medan guld inte oxideras alls. Guld är däremot en sämre elektrisk ledare än koppar, så det är enbart på grund av risken för oxidering som man gärna har guld[[plätering]] på kontakter. Nickelplätering (blank kromliknande yta) används också för detta ändamål eftersom det inte oxideras särskilt snabbt jämfört med kopparkärnan i kontakten som man vill skydda.</div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Oxid kan också uppstå i potentiometrar, där man då får sämre kontakt mellan kolbanan (eller vilket material som används i den halvledande banan) och kontakttungan som sitter fast på reglaget och rör sig längs banan.</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Botemedel?</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Det finns olika spraylösningar som kan lösa upp oxider - men i de flesta fall vill man se till att medlet inte innehåller olja, eftersom det kan göra situationen ännu värre. Värst är det populära 5-56, som är bra till att skydda bilelektronik som ständigt utsätts för fukt - och därför behöver oljebeläggningen som ett extra skydd. 5-56 är däremot helt förkastligt i studion. Man kan också ta bort oxider mekaniskt med en glasfiberborste - men man ska vara extra försiktig om ytan är guldpläterad, eftersom man kan riskera att skada den tunna pläteringen om man är för ivrig med borstandet...</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">När det gäller potentiometrar, så blir ofta kontaktspray lite av konstgjord andning - och lämpligaste åtgärden brukar vara att byta ut den aktuella potentiometern.</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Kablar och kontakter]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Kablar och kontakter]]</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Teknik]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Teknik]]</div></td></tr> </table>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Oxid&diff=4007&oldid=prev 2008-05-27T09:03:52Z

<p>Ny sida: Oxid (jfr engelskans &quot;oxygen&quot; som betyder &quot;syre&quot;) är en beläggning som uppkommer när ett material får kontakt med syre (svårt att undvika, med andra ord...) och därmed gör att man f...</p> <p><b>Ny sida</b></p><div>Oxid (jfr engelskans &quot;oxygen&quot; som betyder &quot;syre&quot;) är en beläggning som uppkommer när ett material får kontakt med syre (svårt att undvika, med andra ord...) och därmed gör att man får sämre elektrisk kontakt mellan kontaktytorna i en koppling.<br /> <br /> Vissa material som t ex koppar, oxideras väldigt lätt, medan guld inte oxideras alls. Guld är däremot en sämre elektrisk ledare än koppar, så det är enbart på grund av risken för oxidering som man gärna har guld[[plätering]] på kontakter. Nickelplätering (blank kromliknande yta) används också för detta ändamål eftersom det inte oxideras särskilt snabbt jämfört med kopparkärnan i kontakten som man vill skydda.<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Teknik]]</div>

Claes