Omni - Versionshistorik

78.69.126.31 den 30 april 2008 kl. 19.54

2008-04-30T19:54:55Z

Claes den 19 juni 2007 kl. 16.50

2007-06-19T16:50:09Z

194.251.240.114 den 16 mars 2007 kl. 08.18

2007-03-16T08:18:11Z

Neko den 16 mars 2007 kl. 01.09

2007-03-16T01:09:38Z

Claes den 16 mars 2007 kl. 00.21

2007-03-16T00:21:14Z

Tbruce den 15 mars 2007 kl. 16.36

2007-03-15T16:36:03Z

Claes den 15 mars 2007 kl. 15.40

2007-03-15T15:40:53Z

Tbruce den 15 mars 2007 kl. 14.18

2007-03-15T14:18:49Z

Claes den 12 mars 2007 kl. 13.51

2007-03-12T13:51:14Z

Claes den 12 mars 2007 kl. 13.13

2007-03-12T13:13:23Z

Ny sida

Omni-karakteristik kallas även för "kula".

En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.

← Äldre version		Versionen från 30 april 2008 kl. 19.54
Rad 1:		Rad 1:
	Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter [[ljudtryck]] på en plats i rummet. Ett [[membran]] är spänt över ett hålrum så att [[mikrofon]]en beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att [[membran]]et fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passera. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan [[mikrofon]]en inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är [[mikrofon]]en känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större [[membran]], desto större problem. Om du sjunger mot [[membran]]et i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av [[membran]]et vid olika tillfällen. Den delen av [[membran]]et som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar [[fasutsläckning]]. De [[frekvens]]er som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större [[membran]], desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.		Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter [[ljudtryck]] på en plats i rummet. Ett [[membran]] är spänt över ett hålrum så att [[mikrofon]]en beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att [[membran]]et fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passera. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan [[mikrofon]]en inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är [[mikrofon]]en känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större [[membran]], desto större problem. Om du sjunger mot [[membran]]et i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av [[membran]]et vid olika tillfällen. Den delen av [[membran]]et som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar [[fasutsläckning]]. De [[frekvens]]er som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större [[membran]], desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.

−	Dessa [[mikrofon]]er saknar helt den bashöjande [[proximitetseffekt]] som finns i alla cardioid-[[mikrofon]]er - och de kan som regel göras rakare i [[frekvens]]gången, än [[mikrofon]]er som är riktade.	+	Dessa [[mikrofon]]er saknar helt den bashöjande [[proximitetseffekt]] som finns i alla cardioid-[[mikrofon]]er - och de kan som regel göras rakare i [[frekvens]]gången, än [[mikrofon]]er som är riktade. Detta är på grund av att alla mikrofonmembran är rundupptagande genom sin konstruktion, och för att göra en mikrofon riktad så krävs att man använder sig av så kallade akustiska portar, som fångar upp ljud som kommer från fel riktning, och eliminerar det så gott det går med hjälp av fasutsläckning. Dessa portar kan inte hantera för starka luftströmmar, och på grund av detta blir frekvenser i den nedre delen av registret förstärkta istället för utsläckta. (Ytterligare förklaring får gärna ges av någon som är mer insatt i ämnet)

← Äldre version		Versionen från 19 juni 2007 kl. 16.50
Rad 1:		Rad 1:
−	~~{{stub}}~~
	Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter [[ljudtryck]] på en plats i rummet. Ett [[membran]] är spänt över ett hålrum så att [[mikrofon]]en beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att [[membran]]et fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passera. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan [[mikrofon]]en inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är [[mikrofon]]en känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större [[membran]], desto större problem. Om du sjunger mot [[membran]]et i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av [[membran]]et vid olika tillfällen. Den delen av [[membran]]et som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar [[fasutsläckning]]. De [[frekvens]]er som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större [[membran]], desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.		Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter [[ljudtryck]] på en plats i rummet. Ett [[membran]] är spänt över ett hålrum så att [[mikrofon]]en beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att [[membran]]et fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passera. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan [[mikrofon]]en inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är [[mikrofon]]en känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större [[membran]], desto större problem. Om du sjunger mot [[membran]]et i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av [[membran]]et vid olika tillfällen. Den delen av [[membran]]et som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar [[fasutsläckning]]. De [[frekvens]]er som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större [[membran]], desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{stub}}
-Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter ljudtryck på en plats i rummet. Ett membran är spänt över ett hålrum så att mikrofonen beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att membranet fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passer. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan mikrofonen inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är mikrofonen känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större membran, desto större problem. Om du sjunger mot membranet i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av membranet vid olika tillfällen. Den delen av membranet som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar fasutsläckning. De frekvenser som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större membran, desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.
+Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter [[ljudtryck]] på en plats i rummet. Ett [[membran]] är spänt över ett hålrum så att [[mikrofon]]en beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att [[membran]]et fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passera. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan [[mikrofon]]en inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är [[mikrofon]]en känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större [[membran]], desto större problem. Om du sjunger mot [[membran]]et i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av [[membran]]et vid olika tillfällen. Den delen av [[membran]]et som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar [[fasutsläckning]]. De [[frekvens]]er som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större [[membran]], desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.
-Dessa mikrofoner saknar helt den bashöjande proximitetseffekt som finns i alla cardioid-mikrofoner - och de kan som regel göras rakare i frekvensgången, än mikrofoner som är riktade.
+Dessa [[mikrofon]]er saknar helt den bashöjande [[proximitetseffekt]] som finns i alla cardioid-[[mikrofon]]er - och de kan som regel göras rakare i [[frekvens]]gången, än [[mikrofon]]er som är riktade.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{stub}}
-Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande".
+Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande". Kan kallas för tryckmikrofon eftersom de mäter ljudtryck på en plats i rummet. Ett membran är spänt över ett hålrum så att mikrofonen beter sig ungefär som en barometer, kapabel att följa de ljud som man är intresserad av i en studio. För att undvika att membranet fastnar i en position på grund av annat lufttryck så som väderförändringar eller förändringar i höjd, har man små hål eller ventiler som tillåter dessa små mängder luft passer. Vid de ljudtryck som är aktuella vid inspelning har dessa ventiler ingen direkt påverkan. På grund av sin enkla konstruktion så kan mikrofonen inte känna av vilket håll ljudet kommer ifrån, eftersom den bara mäter tryck på en punkt. Däremot så kan är mikrofonen känslig för ljud som är mer off-axis, och ju större membran, desto större problem. Om du sjunger mot membranet i en kraftig off axis vinkel så kommer dina ljudvågor nå olika delar av membranet vid olika tillfällen. Den delen av membranet som är längst bort nås av ljudet mycket senare än den som är närmast, vilket skapar fasutsläckning. De frekvenser som drabbas tydligast är de i diskanten. Med andra ord, ju större membran, desto mer tappar man i diskanten vid off-axis.
 Dessa mikrofoner saknar helt den bashöjande proximitetseffekt som finns i alla cardioid-mikrofoner - och de kan som regel göras rakare i frekvensgången, än mikrofoner som är riktade.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{stub}}
 Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande".
 En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.
 [[Kategori:Mikrofoner]]

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2007 kl. 16.36
Rad 4:		Rad 4:

	En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.		En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.
		+
		+	[[Kategori:Mikrofoner]]

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2007 kl. 14.18
Rad 1:		Rad 1:
		+	{{stub}}
	Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande".		Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande".

	En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.		En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.

← Äldre version		Versionen från 12 mars 2007 kl. 13.51
Rad 1:		Rad 1:
−	Omni-karakteristik kallas även för "kula".	+	Omni-karakteristik kallas även för "kula" eller "rundupptagande".

	En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.		En mikrofon med denna karakteristik tar upp ljud från alla håll runt mikrofonen och är alltså inte riktningsbestämd som cardioid eller hypercardioid.