https://wiki.kontrollrummet.com/api.php?action=feedcontributions&user=Pxm&feedformat=atomKontrollrummet - Användarbidrag [sv]2024-03-29T09:51:07ZAnvändarbidragMediaWiki 1.24.0https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Blues_teori.&diff=6760Användardiskussion:Blues teori.2013-01-12T06:06:24Z<p>Pxm: Pxm flyttade sidan Användardiskussion:Blues teori. till Kategoridiskussion:Blues teori.</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING [[Kategoridiskussion:Blues teori.]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kategoridiskussion:Blues_teori.&diff=6759Kategoridiskussion:Blues teori.2013-01-12T06:06:23Z<p>Pxm: Pxm flyttade sidan Användardiskussion:Blues teori. till Kategoridiskussion:Blues teori.</p>
<hr />
<div><br />
== Blues teori ==<br />
[[Inledning/förord;]]<br />
<br />
<br />
I den här artikeln kommer jag att gå in på de grundläggande baserna för Chicago-blues och även lätt beröra Delta-blues och Gospel. <br />
<br />
Vill däremot försöka beskriva hur man får en vanlig blues att låta litet jazzigare, modernare utan att krångla till det för mycket. Samt hur man gör inom den speciella bluesteorins ramar. Vill ni förstå alla de (förvirrande ??) dominanta 7 ackorden i jazzblues och i vanlig blues samt den , för oss modalt eller klassiskt skolade konstigt placerade mollackordet kan detta förhoppningsvis vara till hjälp. Viss jazz kan också uppbyggd med dessa musikaliska byggstenar. Så även Rockmusik.<br />
Jag vill försöka förklara Chicago bluesen för er. Come on and get that dogbite.//<br />
<br />
<br />
[[Delta Blues och Chicago Blues;]]<br />
<br />
<br />
Vi utgår från roten till all blues, kallad Delta blues vilken är spelades först med Moll penatatoniska skalan på munspel ackompangemanget spelad på akustisk gitarr spelandes enbart dominanta 7 ackord med början i Missisippi. Chicago bluesen utvecklades senare och spelas med trummor, piano, elgitarr, bas, trumpet och saxofon. Man lade också till "den blå tonen" i Moll pentan så att skalan kom att innehålla 6 toner.<br />
I Chicago lade man även till toner durskalan samt toner från dominanta 9 ackord. Mer om det senare i artikeln då vi tittar på olika ackord och skalval till våran blues.<br />
Chicago blues är levandes historia och jag antar att den är mest familjär för oss med musiker som bl a Muddy Waters och Jimi Hendrix. Idag lyssnar vi t ex på Joe Bonamassa.<br />
<br />
<br />
[[Blues rythm]]<br />
<br />
<br />
<br />
De traditionella takterna att spela i är 4/4 och/eller 12/8 och ofta betonar man även med synkoperna i Bo Diddleys beat (vilket är en form av son-clave´).<br />
Så här räknar man Bo Diddleys beat över takten då; One e and ah, two e and ah, three e and ah, four e and ah.<br />
Beatet betonar, i ordning, One, ah, and, and och four.<br />
Son-clave är en sub Saharan Afrikansk Rythm.<br />
<br />
<br />
[[Traditionell tonart]]<br />
<br />
<br />
En Delta-blues spelas trad. i tonarten Bb.Även då man spelar blues inom jazzmusiken är denna tonart vanlig fast man låter då ofta<br />
blues skalan gå i F - vilken är Bb:s p5 (perfekta 5:e ton).Ibland spelar man den modernt, som bl a Pat Metheny hela bluesen i F. <br />
Från början berodde det på en stämning av instrumenten som kommer från barbershop musiken, en vokal musikform, en sort fyrstämmig ensemble.<br />
Det blev dock svårt att hålla denna stämning då pianon kom in i som en del av bluesensemblen. Därför använde man Bb som låg närmast i ton till det ursprungliga ackordet.//<br />
<br />
<br />
[[Ackorden;]]<br />
<br />
<br />
Blues spelas trad. med sk "Bluessevenths". Med det menas med dominanta 7-ackord.<br />
<br />
Chicago bluesen utvacklade bluesmusiken därifrån.<br />
<br />
Moll 7 ackord används för V-ackordet för att ge bluesen en litet mjukare ton ibland och då skall det ses som en färgning av ett dominant 7 ackord,snarare än som ett moll 7.<br />
<br />
En annan vanlig färgning är den #9:an och den b9:an för 9-ackorden i bluesens grundackord, I-ackordet, vilken klingar fint till bluesskalan.<br />
<br />
Övriga färgningar är att expandera de dominanta 7 ackorden till dominanta 9 och/eller 13 ackord. Detta kan man göra efter eget tycke och smak.<br />
9-ackorden är det som ger en litet jazzig ton till bluesen.<br />
<br />
Bluesskalans 4:e tons diatoniska ackord är ett m7b5-ackord, ibland reducerat till ett dim-ackord.Om det används spelas det oftast som 5:e eller 6:e takt i blues 12:an.<br />
<br />
Då vet vi de ackord och färgningar som kan vara inblandade i en blues.<br />
<br />
För att få turnarounden att sluta med en ii-V progression lade man till ii-ackordet,vilket blir ytterligare ett m7-5-ackord. Det blir en fin fullständig kvintsekvens då bluesen åter början på I-ackordet. Man erhåller jazzens berömda och karaktäristiska ii-V-I. Detta sista m7-5-ackord då jazzens ii-V-I progression är diatonisk till Harmonisk mollskala. I Blues brukar det spelas som ett Bluessevenths.<br />
Det sista ackordet i turnarounden, V, kan altereras med en # eller b 9:a för en mjukare, mer smooth, övergång till I-ackordet. Det sista V-ackordet i turnarounden kan inte spelas som ett m7-ackord i en jazzblues.<br />
<br />
Tritonussubstutitioner kan användas, men det är vanligast när man spelar blues eller reharmoniserar en bluesprogression inom jazz. Ger en litet annan klang i bluesen. En sådan substutition går till på följande vis. Välj ett dominant 7 ackord och räkna tre stora tonsteg = 6 halvtonssteg uppåt eller nedåtgående och ta det dominanta 7 ackordet där istället. Det som händer är att att två ab tonerna byter plats med varandra samt att du får en ny, vilket skapar en viss dissonans, spänning. Användes oftast i syfte för att göra en progression/ackordslinga med litet mjukare och mer linjära övergångar.<br />
<br />
Vanligare inom bluesen är mediantik. Det betyder att man flyttar grundtonen en stor eller liten ters och böjar ackordet eller skalan man ämnar spela i där.<br />
Ett, enklare tycker jag, sätt att beskriva det som är ayy man använder paralelltonarten, även om inte det uttrycket användes för att beskriva bluesteori.<br />
<br />
Som ni förstår så fungerar det inte med ackordsfamiljer, Subdominant, Dominant och Tonika inom bluesteorin. Den är utvecklad helt för sig själv.<br />
Man talar däremot om Statisk fas, bluesens första takter och om Dynamisk fas d v s turnarounden.//<br />
<br />
<br />
[[Bluesen;]]<br />
<br />
<br />
Så här kan våran blues se ut nu;<br />
<br />
Ex.<br />
<br />
Bb7#9 Bb7#9 Bb9 Bb9<br />
Em7-5 Db13 Bb9 Bb9<br />
Fm7 Db13 Bb9 Cdim/F7b9<br />
<br />
Prova de nämnda skalorna till den här blues-progressionen.<br />
<br />
Bb Dorisk<br />
Bb Melodisk moll<br />
Bb dim<br />
Bb Heltons<br />
Bb Blues//<br />
<br />
<br />
[[Skalorna;]]<br />
<br />
<br />
Skall vi tänka, blanda in, litet modal jazz i detta för att få mer möjligheter och nyanser i våra bluesfraseringar så spelades den Doriska-skalan och Melodisk moll-skala med fördel till Blues tillsammans med Bluesskalan och dess 4 modus. Vi har ju den Doriska-skalan då den innehåller toner som går i harmoni med Blues-skalans "blå"ton", dess 4:e ton. Jimi Hendrix blandade den Doriska skalan med Blues skalan då han spelade över 9-ackord.<br />
<br />
Även Melodisk moll-skala,går att använda vilken även låter fint alterat över Blues-sevenths-ackord. Vanliga skalor inom blues är Dim-skalan och Heltons-skalan. Bl a Scott Henderson använder sig av de skalorna ibland i sin blues.<br />
<br />
Den Dominant-ydiska skalan med början två semitoner lägre än Bluesens i frågas grundackord är användbart och mycket bluesigt. Den täcker även de toner som Scriabin´s skala Prometheus innehåller.<br />
Prometheus är en mytomspunnen skala inom bluesen Alexander Scriabin (+1915) presenterade i sin "Prometheus; The Poem of Fire" 1910.<br />
<br />
I det verket presenterade Scriabin också "the Mystic chord"/Prometheus ackordet som är ett syntetiskt sex tons ackord - C, F?, B?, E, A, D.<br />
Användbart som substitut för m7-5 ackordet i blues, sparsamt, när man vill spela något ovenligt och få publiken intresse.<br />
<br />
Ett roligt trix när man skall spela solo över bluesseventh´s ackord är att börja bluesskalan med en durters och sedan fortsätta den som vanligt över två oktaver.Bl a Larry Cartlon använder sig av detta trix ibland.<br />
Det går självklart utmärkt att spela den Joniska/dur skalan över dominanta ackord i Chicago Blues. Man använder den på smma sätt som Fusion artistrna använder den Mixolydiska skalan i Blues.<br />
<br />
Då man spelar blues inom Fusion -grenen använder man bluesseventh´s och till det den Mixolydiska skalan. Man blir då tvungen att modulera inför varje ackordsbyte i bluesen.<br />
<br />
Den Lokriska skalan användes i Chicago blues på samma sätt som den Mixolydiska skalan användes då man spelar blues i Fusion genren.//<br />
<br />
<br />
[[Gospel skalan;]]<br />
<br />
<br />
Gospel kan beskrivas som en slags bluesform mitt emellan Delta och Chicago bluesen och utvecklades även runt den tidpunkten historiskt sett. Även denna musikform i den Amerikanska södern. Tänk Chicago blues då du spelar/komponerar Gospel och använd den för Gospel traditionella skalan med intervallerna 1, 2, m3, 3, 5, 6 och 8. Det blir då tonföljden; C - D - Eb - E - G - A - C. Den kan även ses som en inverison spelad från ton nr. 2 i den vanliga blues skalan. Eller som blues skalans 2:a modus, mer känt som Dur-blues skalan. Stämmorna ligger på m3, p5 och på 7:an.<br />
Son-clave´eller Bo Diddleys beat får det att svänga.//<br />
<br />
<br />
[[Exempel på traditionell uppbyggnad av Bluesspells;]]<br />
<br />
<br />
Bluesspell användes vid sång till blues och är verserna i den. Man använder även spells vid Gunfights/duells<br />
Uppbyggnaden ser vanligen ut så här i Chicago blues:<br />
<br />
ex. Salty Dog (trad. Blues.)<br />
Salty Dog Blues.<br />
<br />
Chorus:<br />
<br />
<br />
"Let me be your salty dog,<br />
Or I won't be your man at all,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
<br />
Verses:<br />
<br />
<br />
Standing on the corner with the low-down blues,<br />
A great big hole in the bottom of my shoes,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
Look here, Sal, I know you,<br />
With a low-down slipper and a brogan shoe,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
We pulled the trigger and the gun said go,<br />
The shot rung over in Mexico,<br />
Honey, let me be your salty dog."<br />
<br />
<br />
jmf detta med the spell i bluesen "I put a Spell on You, baby" ( av Screamin Jay Hawkin´s).Creedence Clearwater Survival och Brian Ferry har gjort inspelningar av den och den har nog de allra flesta hört, så jag tycker den är ett bra exempel.<br />
Sången "I put a Spell on You" är traditionellt uppbyggt på ett sätt mer vanligt för Rock och Delta blues än Chicago Blues.Den formen användes oftast mer i Gunfights/duells.//<br />
<br />
<br />
Inom jazz är det standard och ofta i blues är det kotym på att i sluten av låten, efter att solona/improvisationerna spelats, att ta två takter var och "svara" varandra.//<br />
<br />
<br />
Get your Mojo workin !!!<br />
<br />
mvh<br />
<br />
pxm</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kategoridiskussion:Blues_teori.&diff=6757Kategoridiskussion:Blues teori.2013-01-12T06:00:29Z<p>Pxm: Pxm flyttade sidan Blues teori. till Användardiskussion:Blues teori.</p>
<hr />
<div><br />
== Blues teori ==<br />
[[Inledning/förord;]]<br />
<br />
<br />
I den här artikeln kommer jag att gå in på de grundläggande baserna för Chicago-blues och även lätt beröra Delta-blues och Gospel. <br />
<br />
Vill däremot försöka beskriva hur man får en vanlig blues att låta litet jazzigare, modernare utan att krångla till det för mycket. Samt hur man gör inom den speciella bluesteorins ramar. Vill ni förstå alla de (förvirrande ??) dominanta 7 ackorden i jazzblues och i vanlig blues samt den , för oss modalt eller klassiskt skolade konstigt placerade mollackordet kan detta förhoppningsvis vara till hjälp. Viss jazz kan också uppbyggd med dessa musikaliska byggstenar. Så även Rockmusik.<br />
Jag vill försöka förklara Chicago bluesen för er. Come on and get that dogbite.//<br />
<br />
<br />
[[Delta Blues och Chicago Blues;]]<br />
<br />
<br />
Vi utgår från roten till all blues, kallad Delta blues vilken är spelades först med Moll penatatoniska skalan på munspel ackompangemanget spelad på akustisk gitarr spelandes enbart dominanta 7 ackord med början i Missisippi. Chicago bluesen utvecklades senare och spelas med trummor, piano, elgitarr, bas, trumpet och saxofon. Man lade också till "den blå tonen" i Moll pentan så att skalan kom att innehålla 6 toner.<br />
I Chicago lade man även till toner durskalan samt toner från dominanta 9 ackord. Mer om det senare i artikeln då vi tittar på olika ackord och skalval till våran blues.<br />
Chicago blues är levandes historia och jag antar att den är mest familjär för oss med musiker som bl a Muddy Waters och Jimi Hendrix. Idag lyssnar vi t ex på Joe Bonamassa.<br />
<br />
<br />
[[Blues rythm]]<br />
<br />
<br />
<br />
De traditionella takterna att spela i är 4/4 och/eller 12/8 och ofta betonar man även med synkoperna i Bo Diddleys beat (vilket är en form av son-clave´).<br />
Så här räknar man Bo Diddleys beat över takten då; One e and ah, two e and ah, three e and ah, four e and ah.<br />
Beatet betonar, i ordning, One, ah, and, and och four.<br />
Son-clave är en sub Saharan Afrikansk Rythm.<br />
<br />
<br />
[[Traditionell tonart]]<br />
<br />
<br />
En Delta-blues spelas trad. i tonarten Bb.Även då man spelar blues inom jazzmusiken är denna tonart vanlig fast man låter då ofta<br />
blues skalan gå i F - vilken är Bb:s p5 (perfekta 5:e ton).Ibland spelar man den modernt, som bl a Pat Metheny hela bluesen i F. <br />
Från början berodde det på en stämning av instrumenten som kommer från barbershop musiken, en vokal musikform, en sort fyrstämmig ensemble.<br />
Det blev dock svårt att hålla denna stämning då pianon kom in i som en del av bluesensemblen. Därför använde man Bb som låg närmast i ton till det ursprungliga ackordet.//<br />
<br />
<br />
[[Ackorden;]]<br />
<br />
<br />
Blues spelas trad. med sk "Bluessevenths". Med det menas med dominanta 7-ackord.<br />
<br />
Chicago bluesen utvacklade bluesmusiken därifrån.<br />
<br />
Moll 7 ackord används för V-ackordet för att ge bluesen en litet mjukare ton ibland och då skall det ses som en färgning av ett dominant 7 ackord,snarare än som ett moll 7.<br />
<br />
En annan vanlig färgning är den #9:an och den b9:an för 9-ackorden i bluesens grundackord, I-ackordet, vilken klingar fint till bluesskalan.<br />
<br />
Övriga färgningar är att expandera de dominanta 7 ackorden till dominanta 9 och/eller 13 ackord. Detta kan man göra efter eget tycke och smak.<br />
9-ackorden är det som ger en litet jazzig ton till bluesen.<br />
<br />
Bluesskalans 4:e tons diatoniska ackord är ett m7b5-ackord, ibland reducerat till ett dim-ackord.Om det används spelas det oftast som 5:e eller 6:e takt i blues 12:an.<br />
<br />
Då vet vi de ackord och färgningar som kan vara inblandade i en blues.<br />
<br />
För att få turnarounden att sluta med en ii-V progression lade man till ii-ackordet,vilket blir ytterligare ett m7-5-ackord. Det blir en fin fullständig kvintsekvens då bluesen åter början på I-ackordet. Man erhåller jazzens berömda och karaktäristiska ii-V-I. Detta sista m7-5-ackord då jazzens ii-V-I progression är diatonisk till Harmonisk mollskala. I Blues brukar det spelas som ett Bluessevenths.<br />
Det sista ackordet i turnarounden, V, kan altereras med en # eller b 9:a för en mjukare, mer smooth, övergång till I-ackordet. Det sista V-ackordet i turnarounden kan inte spelas som ett m7-ackord i en jazzblues.<br />
<br />
Tritonussubstutitioner kan användas, men det är vanligast när man spelar blues eller reharmoniserar en bluesprogression inom jazz. Ger en litet annan klang i bluesen. En sådan substutition går till på följande vis. Välj ett dominant 7 ackord och räkna tre stora tonsteg = 6 halvtonssteg uppåt eller nedåtgående och ta det dominanta 7 ackordet där istället. Det som händer är att att två ab tonerna byter plats med varandra samt att du får en ny, vilket skapar en viss dissonans, spänning. Användes oftast i syfte för att göra en progression/ackordslinga med litet mjukare och mer linjära övergångar.<br />
<br />
Vanligare inom bluesen är mediantik. Det betyder att man flyttar grundtonen en stor eller liten ters och böjar ackordet eller skalan man ämnar spela i där.<br />
Ett, enklare tycker jag, sätt att beskriva det som är ayy man använder paralelltonarten, även om inte det uttrycket användes för att beskriva bluesteori.<br />
<br />
Som ni förstår så fungerar det inte med ackordsfamiljer, Subdominant, Dominant och Tonika inom bluesteorin. Den är utvecklad helt för sig själv.<br />
Man talar däremot om Statisk fas, bluesens första takter och om Dynamisk fas d v s turnarounden.//<br />
<br />
<br />
[[Bluesen;]]<br />
<br />
<br />
Så här kan våran blues se ut nu;<br />
<br />
Ex.<br />
<br />
Bb7#9 Bb7#9 Bb9 Bb9<br />
Em7-5 Db13 Bb9 Bb9<br />
Fm7 Db13 Bb9 Cdim/F7b9<br />
<br />
Prova de nämnda skalorna till den här blues-progressionen.<br />
<br />
Bb Dorisk<br />
Bb Melodisk moll<br />
Bb dim<br />
Bb Heltons<br />
Bb Blues//<br />
<br />
<br />
[[Skalorna;]]<br />
<br />
<br />
Skall vi tänka, blanda in, litet modal jazz i detta för att få mer möjligheter och nyanser i våra bluesfraseringar så spelades den Doriska-skalan och Melodisk moll-skala med fördel till Blues tillsammans med Bluesskalan och dess 4 modus. Vi har ju den Doriska-skalan då den innehåller toner som går i harmoni med Blues-skalans "blå"ton", dess 4:e ton. Jimi Hendrix blandade den Doriska skalan med Blues skalan då han spelade över 9-ackord.<br />
<br />
Även Melodisk moll-skala,går att använda vilken även låter fint alterat över Blues-sevenths-ackord. Vanliga skalor inom blues är Dim-skalan och Heltons-skalan. Bl a Scott Henderson använder sig av de skalorna ibland i sin blues.<br />
<br />
Den Dominant-ydiska skalan med början två semitoner lägre än Bluesens i frågas grundackord är användbart och mycket bluesigt. Den täcker även de toner som Scriabin´s skala Prometheus innehåller.<br />
Prometheus är en mytomspunnen skala inom bluesen Alexander Scriabin (+1915) presenterade i sin "Prometheus; The Poem of Fire" 1910.<br />
<br />
I det verket presenterade Scriabin också "the Mystic chord"/Prometheus ackordet som är ett syntetiskt sex tons ackord - C, F?, B?, E, A, D.<br />
Användbart som substitut för m7-5 ackordet i blues, sparsamt, när man vill spela något ovenligt och få publiken intresse.<br />
<br />
Ett roligt trix när man skall spela solo över bluesseventh´s ackord är att börja bluesskalan med en durters och sedan fortsätta den som vanligt över två oktaver.Bl a Larry Cartlon använder sig av detta trix ibland.<br />
Det går självklart utmärkt att spela den Joniska/dur skalan över dominanta ackord i Chicago Blues. Man använder den på smma sätt som Fusion artistrna använder den Mixolydiska skalan i Blues.<br />
<br />
Då man spelar blues inom Fusion -grenen använder man bluesseventh´s och till det den Mixolydiska skalan. Man blir då tvungen att modulera inför varje ackordsbyte i bluesen.<br />
<br />
Den Lokriska skalan användes i Chicago blues på samma sätt som den Mixolydiska skalan användes då man spelar blues i Fusion genren.//<br />
<br />
<br />
[[Gospel skalan;]]<br />
<br />
<br />
Gospel kan beskrivas som en slags bluesform mitt emellan Delta och Chicago bluesen och utvecklades även runt den tidpunkten historiskt sett. Även denna musikform i den Amerikanska södern. Tänk Chicago blues då du spelar/komponerar Gospel och använd den för Gospel traditionella skalan med intervallerna 1, 2, m3, 3, 5, 6 och 8. Det blir då tonföljden; C - D - Eb - E - G - A - C. Den kan även ses som en inverison spelad från ton nr. 2 i den vanliga blues skalan. Eller som blues skalans 2:a modus, mer känt som Dur-blues skalan. Stämmorna ligger på m3, p5 och på 7:an.<br />
Son-clave´eller Bo Diddleys beat får det att svänga.//<br />
<br />
<br />
[[Exempel på traditionell uppbyggnad av Bluesspells;]]<br />
<br />
<br />
Bluesspell användes vid sång till blues och är verserna i den. Man använder även spells vid Gunfights/duells<br />
Uppbyggnaden ser vanligen ut så här i Chicago blues:<br />
<br />
ex. Salty Dog (trad. Blues.)<br />
Salty Dog Blues.<br />
<br />
Chorus:<br />
<br />
<br />
"Let me be your salty dog,<br />
Or I won't be your man at all,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
<br />
Verses:<br />
<br />
<br />
Standing on the corner with the low-down blues,<br />
A great big hole in the bottom of my shoes,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
Look here, Sal, I know you,<br />
With a low-down slipper and a brogan shoe,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
We pulled the trigger and the gun said go,<br />
The shot rung over in Mexico,<br />
Honey, let me be your salty dog."<br />
<br />
<br />
jmf detta med the spell i bluesen "I put a Spell on You, baby" ( av Screamin Jay Hawkin´s).Creedence Clearwater Survival och Brian Ferry har gjort inspelningar av den och den har nog de allra flesta hört, så jag tycker den är ett bra exempel.<br />
Sången "I put a Spell on You" är traditionellt uppbyggt på ett sätt mer vanligt för Rock och Delta blues än Chicago Blues.Den formen användes oftast mer i Gunfights/duells.//<br />
<br />
<br />
Inom jazz är det standard och ofta i blues är det kotym på att i sluten av låten, efter att solona/improvisationerna spelats, att ta två takter var och "svara" varandra.//<br />
<br />
<br />
Get your Mojo workin !!!<br />
<br />
mvh<br />
<br />
pxm</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Blues_teori.&diff=6758Blues teori.2013-01-12T06:00:29Z<p>Pxm: Pxm flyttade sidan Blues teori. till Användardiskussion:Blues teori.</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING [[Användardiskussion:Blues teori.]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kategoridiskussion:Blues_teori.&diff=6756Kategoridiskussion:Blues teori.2013-01-12T05:57:05Z<p>Pxm: Blues teori</p>
<hr />
<div><br />
== Blues teori ==<br />
[[Inledning/förord;]]<br />
<br />
<br />
I den här artikeln kommer jag att gå in på de grundläggande baserna för Chicago-blues och även lätt beröra Delta-blues och Gospel. <br />
<br />
Vill däremot försöka beskriva hur man får en vanlig blues att låta litet jazzigare, modernare utan att krångla till det för mycket. Samt hur man gör inom den speciella bluesteorins ramar. Vill ni förstå alla de (förvirrande ??) dominanta 7 ackorden i jazzblues och i vanlig blues samt den , för oss modalt eller klassiskt skolade konstigt placerade mollackordet kan detta förhoppningsvis vara till hjälp. Viss jazz kan också uppbyggd med dessa musikaliska byggstenar. Så även Rockmusik.<br />
Jag vill försöka förklara Chicago bluesen för er. Come on and get that dogbite.//<br />
<br />
<br />
[[Delta Blues och Chicago Blues;]]<br />
<br />
<br />
Vi utgår från roten till all blues, kallad Delta blues vilken är spelades först med Moll penatatoniska skalan på munspel ackompangemanget spelad på akustisk gitarr spelandes enbart dominanta 7 ackord med början i Missisippi. Chicago bluesen utvecklades senare och spelas med trummor, piano, elgitarr, bas, trumpet och saxofon. Man lade också till "den blå tonen" i Moll pentan så att skalan kom att innehålla 6 toner.<br />
I Chicago lade man även till toner durskalan samt toner från dominanta 9 ackord. Mer om det senare i artikeln då vi tittar på olika ackord och skalval till våran blues.<br />
Chicago blues är levandes historia och jag antar att den är mest familjär för oss med musiker som bl a Muddy Waters och Jimi Hendrix. Idag lyssnar vi t ex på Joe Bonamassa.<br />
<br />
<br />
[[Blues rythm]]<br />
<br />
<br />
<br />
De traditionella takterna att spela i är 4/4 och/eller 12/8 och ofta betonar man även med synkoperna i Bo Diddleys beat (vilket är en form av son-clave´).<br />
Så här räknar man Bo Diddleys beat över takten då; One e and ah, two e and ah, three e and ah, four e and ah.<br />
Beatet betonar, i ordning, One, ah, and, and och four.<br />
Son-clave är en sub Saharan Afrikansk Rythm.<br />
<br />
<br />
[[Traditionell tonart]]<br />
<br />
<br />
En Delta-blues spelas trad. i tonarten Bb.Även då man spelar blues inom jazzmusiken är denna tonart vanlig fast man låter då ofta<br />
blues skalan gå i F - vilken är Bb:s p5 (perfekta 5:e ton).Ibland spelar man den modernt, som bl a Pat Metheny hela bluesen i F. <br />
Från början berodde det på en stämning av instrumenten som kommer från barbershop musiken, en vokal musikform, en sort fyrstämmig ensemble.<br />
Det blev dock svårt att hålla denna stämning då pianon kom in i som en del av bluesensemblen. Därför använde man Bb som låg närmast i ton till det ursprungliga ackordet.//<br />
<br />
<br />
[[Ackorden;]]<br />
<br />
<br />
Blues spelas trad. med sk "Bluessevenths". Med det menas med dominanta 7-ackord.<br />
<br />
Chicago bluesen utvacklade bluesmusiken därifrån.<br />
<br />
Moll 7 ackord används för V-ackordet för att ge bluesen en litet mjukare ton ibland och då skall det ses som en färgning av ett dominant 7 ackord,snarare än som ett moll 7.<br />
<br />
En annan vanlig färgning är den #9:an och den b9:an för 9-ackorden i bluesens grundackord, I-ackordet, vilken klingar fint till bluesskalan.<br />
<br />
Övriga färgningar är att expandera de dominanta 7 ackorden till dominanta 9 och/eller 13 ackord. Detta kan man göra efter eget tycke och smak.<br />
9-ackorden är det som ger en litet jazzig ton till bluesen.<br />
<br />
Bluesskalans 4:e tons diatoniska ackord är ett m7b5-ackord, ibland reducerat till ett dim-ackord.Om det används spelas det oftast som 5:e eller 6:e takt i blues 12:an.<br />
<br />
Då vet vi de ackord och färgningar som kan vara inblandade i en blues.<br />
<br />
För att få turnarounden att sluta med en ii-V progression lade man till ii-ackordet,vilket blir ytterligare ett m7-5-ackord. Det blir en fin fullständig kvintsekvens då bluesen åter början på I-ackordet. Man erhåller jazzens berömda och karaktäristiska ii-V-I. Detta sista m7-5-ackord då jazzens ii-V-I progression är diatonisk till Harmonisk mollskala. I Blues brukar det spelas som ett Bluessevenths.<br />
Det sista ackordet i turnarounden, V, kan altereras med en # eller b 9:a för en mjukare, mer smooth, övergång till I-ackordet. Det sista V-ackordet i turnarounden kan inte spelas som ett m7-ackord i en jazzblues.<br />
<br />
Tritonussubstutitioner kan användas, men det är vanligast när man spelar blues eller reharmoniserar en bluesprogression inom jazz. Ger en litet annan klang i bluesen. En sådan substutition går till på följande vis. Välj ett dominant 7 ackord och räkna tre stora tonsteg = 6 halvtonssteg uppåt eller nedåtgående och ta det dominanta 7 ackordet där istället. Det som händer är att att två ab tonerna byter plats med varandra samt att du får en ny, vilket skapar en viss dissonans, spänning. Användes oftast i syfte för att göra en progression/ackordslinga med litet mjukare och mer linjära övergångar.<br />
<br />
Vanligare inom bluesen är mediantik. Det betyder att man flyttar grundtonen en stor eller liten ters och böjar ackordet eller skalan man ämnar spela i där.<br />
Ett, enklare tycker jag, sätt att beskriva det som är ayy man använder paralelltonarten, även om inte det uttrycket användes för att beskriva bluesteori.<br />
<br />
Som ni förstår så fungerar det inte med ackordsfamiljer, Subdominant, Dominant och Tonika inom bluesteorin. Den är utvecklad helt för sig själv.<br />
Man talar däremot om Statisk fas, bluesens första takter och om Dynamisk fas d v s turnarounden.//<br />
<br />
<br />
[[Bluesen;]]<br />
<br />
<br />
Så här kan våran blues se ut nu;<br />
<br />
Ex.<br />
<br />
Bb7#9 Bb7#9 Bb9 Bb9<br />
Em7-5 Db13 Bb9 Bb9<br />
Fm7 Db13 Bb9 Cdim/F7b9<br />
<br />
Prova de nämnda skalorna till den här blues-progressionen.<br />
<br />
Bb Dorisk<br />
Bb Melodisk moll<br />
Bb dim<br />
Bb Heltons<br />
Bb Blues//<br />
<br />
<br />
[[Skalorna;]]<br />
<br />
<br />
Skall vi tänka, blanda in, litet modal jazz i detta för att få mer möjligheter och nyanser i våra bluesfraseringar så spelades den Doriska-skalan och Melodisk moll-skala med fördel till Blues tillsammans med Bluesskalan och dess 4 modus. Vi har ju den Doriska-skalan då den innehåller toner som går i harmoni med Blues-skalans "blå"ton", dess 4:e ton. Jimi Hendrix blandade den Doriska skalan med Blues skalan då han spelade över 9-ackord.<br />
<br />
Även Melodisk moll-skala,går att använda vilken även låter fint alterat över Blues-sevenths-ackord. Vanliga skalor inom blues är Dim-skalan och Heltons-skalan. Bl a Scott Henderson använder sig av de skalorna ibland i sin blues.<br />
<br />
Den Dominant-ydiska skalan med början två semitoner lägre än Bluesens i frågas grundackord är användbart och mycket bluesigt. Den täcker även de toner som Scriabin´s skala Prometheus innehåller.<br />
Prometheus är en mytomspunnen skala inom bluesen Alexander Scriabin (+1915) presenterade i sin "Prometheus; The Poem of Fire" 1910.<br />
<br />
I det verket presenterade Scriabin också "the Mystic chord"/Prometheus ackordet som är ett syntetiskt sex tons ackord - C, F?, B?, E, A, D.<br />
Användbart som substitut för m7-5 ackordet i blues, sparsamt, när man vill spela något ovenligt och få publiken intresse.<br />
<br />
Ett roligt trix när man skall spela solo över bluesseventh´s ackord är att börja bluesskalan med en durters och sedan fortsätta den som vanligt över två oktaver.Bl a Larry Cartlon använder sig av detta trix ibland.<br />
Det går självklart utmärkt att spela den Joniska/dur skalan över dominanta ackord i Chicago Blues. Man använder den på smma sätt som Fusion artistrna använder den Mixolydiska skalan i Blues.<br />
<br />
Då man spelar blues inom Fusion -grenen använder man bluesseventh´s och till det den Mixolydiska skalan. Man blir då tvungen att modulera inför varje ackordsbyte i bluesen.<br />
<br />
Den Lokriska skalan användes i Chicago blues på samma sätt som den Mixolydiska skalan användes då man spelar blues i Fusion genren.//<br />
<br />
<br />
[[Gospel skalan;]]<br />
<br />
<br />
Gospel kan beskrivas som en slags bluesform mitt emellan Delta och Chicago bluesen och utvecklades även runt den tidpunkten historiskt sett. Även denna musikform i den Amerikanska södern. Tänk Chicago blues då du spelar/komponerar Gospel och använd den för Gospel traditionella skalan med intervallerna 1, 2, m3, 3, 5, 6 och 8. Det blir då tonföljden; C - D - Eb - E - G - A - C. Den kan även ses som en inverison spelad från ton nr. 2 i den vanliga blues skalan. Eller som blues skalans 2:a modus, mer känt som Dur-blues skalan. Stämmorna ligger på m3, p5 och på 7:an.<br />
Son-clave´eller Bo Diddleys beat får det att svänga.//<br />
<br />
<br />
[[Exempel på traditionell uppbyggnad av Bluesspells;]]<br />
<br />
<br />
Bluesspell användes vid sång till blues och är verserna i den. Man använder även spells vid Gunfights/duells<br />
Uppbyggnaden ser vanligen ut så här i Chicago blues:<br />
<br />
ex. Salty Dog (trad. Blues.)<br />
Salty Dog Blues.<br />
<br />
Chorus:<br />
<br />
<br />
"Let me be your salty dog,<br />
Or I won't be your man at all,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
<br />
Verses:<br />
<br />
<br />
Standing on the corner with the low-down blues,<br />
A great big hole in the bottom of my shoes,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
Look here, Sal, I know you,<br />
With a low-down slipper and a brogan shoe,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
We pulled the trigger and the gun said go,<br />
The shot rung over in Mexico,<br />
Honey, let me be your salty dog."<br />
<br />
<br />
jmf detta med the spell i bluesen "I put a Spell on You, baby" ( av Screamin Jay Hawkin´s).Creedence Clearwater Survival och Brian Ferry har gjort inspelningar av den och den har nog de allra flesta hört, så jag tycker den är ett bra exempel.<br />
Sången "I put a Spell on You" är traditionellt uppbyggt på ett sätt mer vanligt för Rock och Delta blues än Chicago Blues.Den formen användes oftast mer i Gunfights/duells.//<br />
<br />
<br />
Inom jazz är det standard och ofta i blues är det kotym på att i sluten av låten, efter att solona/improvisationerna spelats, att ta två takter var och "svara" varandra.//<br />
<br />
<br />
Get your Mojo workin !!!<br />
<br />
mvh<br />
<br />
pxm</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kategoridiskussion:Blues_teori.&diff=6755Kategoridiskussion:Blues teori.2013-01-12T05:54:48Z<p>Pxm: Blues teori</p>
<hr />
<div>[[Inledning/förord;]]<br />
<br />
<br />
I den här artikeln kommer jag att gå in på de grundläggande baserna för Chicago-blues och även lätt beröra Delta-blues och Gospel. <br />
<br />
Vill däremot försöka beskriva hur man får en vanlig blues att låta litet jazzigare, modernare utan att krångla till det för mycket. Samt hur man gör inom den speciella bluesteorins ramar. Vill ni förstå alla de (förvirrande ??) dominanta 7 ackorden i jazzblues och i vanlig blues samt den , för oss modalt eller klassiskt skolade konstigt placerade mollackordet kan detta förhoppningsvis vara till hjälp. Viss jazz kan också uppbyggd med dessa musikaliska byggstenar. Så även Rockmusik.<br />
Jag vill försöka förklara Chicago bluesen för er. Come on and get that dogbite.//<br />
<br />
<br />
[[Delta Blues och Chicago Blues;]]<br />
<br />
<br />
Vi utgår från roten till all blues, kallad Delta blues vilken är spelades först med Moll penatatoniska skalan på munspel ackompangemanget spelad på akustisk gitarr spelandes enbart dominanta 7 ackord med början i Missisippi. Chicago bluesen utvecklades senare och spelas med trummor, piano, elgitarr, bas, trumpet och saxofon. Man lade också till "den blå tonen" i Moll pentan så att skalan kom att innehålla 6 toner.<br />
I Chicago lade man även till toner durskalan samt toner från dominanta 9 ackord. Mer om det senare i artikeln då vi tittar på olika ackord och skalval till våran blues.<br />
Chicago blues är levandes historia och jag antar att den är mest familjär för oss med musiker som bl a Muddy Waters och Jimi Hendrix. Idag lyssnar vi t ex på Joe Bonamassa.<br />
<br />
<br />
[[Blues rythm]]<br />
<br />
<br />
<br />
De traditionella takterna att spela i är 4/4 och/eller 12/8 och ofta betonar man även med synkoperna i Bo Diddleys beat (vilket är en form av son-clave´).<br />
Så här räknar man Bo Diddleys beat över takten då; One e and ah, two e and ah, three e and ah, four e and ah.<br />
Beatet betonar, i ordning, One, ah, and, and och four.<br />
Son-clave är en sub Saharan Afrikansk Rythm.<br />
<br />
<br />
[[Traditionell tonart]]<br />
<br />
<br />
En Delta-blues spelas trad. i tonarten Bb.Även då man spelar blues inom jazzmusiken är denna tonart vanlig fast man låter då ofta<br />
blues skalan gå i F - vilken är Bb:s p5 (perfekta 5:e ton).Ibland spelar man den modernt, som bl a Pat Metheny hela bluesen i F. <br />
Från början berodde det på en stämning av instrumenten som kommer från barbershop musiken, en vokal musikform, en sort fyrstämmig ensemble.<br />
Det blev dock svårt att hålla denna stämning då pianon kom in i som en del av bluesensemblen. Därför använde man Bb som låg närmast i ton till det ursprungliga ackordet.//<br />
<br />
<br />
[[Ackorden;]]<br />
<br />
<br />
Blues spelas trad. med sk "Bluessevenths". Med det menas med dominanta 7-ackord.<br />
<br />
Chicago bluesen utvacklade bluesmusiken därifrån.<br />
<br />
Moll 7 ackord används för V-ackordet för att ge bluesen en litet mjukare ton ibland och då skall det ses som en färgning av ett dominant 7 ackord,snarare än som ett moll 7.<br />
<br />
En annan vanlig färgning är den #9:an och den b9:an för 9-ackorden i bluesens grundackord, I-ackordet, vilken klingar fint till bluesskalan.<br />
<br />
Övriga färgningar är att expandera de dominanta 7 ackorden till dominanta 9 och/eller 13 ackord. Detta kan man göra efter eget tycke och smak.<br />
9-ackorden är det som ger en litet jazzig ton till bluesen.<br />
<br />
Bluesskalans 4:e tons diatoniska ackord är ett m7b5-ackord, ibland reducerat till ett dim-ackord.Om det används spelas det oftast som 5:e eller 6:e takt i blues 12:an.<br />
<br />
Då vet vi de ackord och färgningar som kan vara inblandade i en blues.<br />
<br />
För att få turnarounden att sluta med en ii-V progression lade man till ii-ackordet,vilket blir ytterligare ett m7-5-ackord. Det blir en fin fullständig kvintsekvens då bluesen åter början på I-ackordet. Man erhåller jazzens berömda och karaktäristiska ii-V-I. Detta sista m7-5-ackord då jazzens ii-V-I progression är diatonisk till Harmonisk mollskala. I Blues brukar det spelas som ett Bluessevenths.<br />
Det sista ackordet i turnarounden, V, kan altereras med en # eller b 9:a för en mjukare, mer smooth, övergång till I-ackordet. Det sista V-ackordet i turnarounden kan inte spelas som ett m7-ackord i en jazzblues.<br />
<br />
Tritonussubstutitioner kan användas, men det är vanligast när man spelar blues eller reharmoniserar en bluesprogression inom jazz. Ger en litet annan klang i bluesen. En sådan substutition går till på följande vis. Välj ett dominant 7 ackord och räkna tre stora tonsteg = 6 halvtonssteg uppåt eller nedåtgående och ta det dominanta 7 ackordet där istället. Det som händer är att att två ab tonerna byter plats med varandra samt att du får en ny, vilket skapar en viss dissonans, spänning. Användes oftast i syfte för att göra en progression/ackordslinga med litet mjukare och mer linjära övergångar.<br />
<br />
Vanligare inom bluesen är mediantik. Det betyder att man flyttar grundtonen en stor eller liten ters och böjar ackordet eller skalan man ämnar spela i där.<br />
Ett, enklare tycker jag, sätt att beskriva det som är ayy man använder paralelltonarten, även om inte det uttrycket användes för att beskriva bluesteori.<br />
<br />
Som ni förstår så fungerar det inte med ackordsfamiljer, Subdominant, Dominant och Tonika inom bluesteorin. Den är utvecklad helt för sig själv.<br />
Man talar däremot om Statisk fas, bluesens första takter och om Dynamisk fas d v s turnarounden.//<br />
<br />
<br />
[[Bluesen;]]<br />
<br />
<br />
Så här kan våran blues se ut nu;<br />
<br />
Ex.<br />
<br />
Bb7#9 Bb7#9 Bb9 Bb9<br />
Em7-5 Db13 Bb9 Bb9<br />
Fm7 Db13 Bb9 Cdim/F7b9<br />
<br />
Prova de nämnda skalorna till den här blues-progressionen.<br />
<br />
Bb Dorisk<br />
Bb Melodisk moll<br />
Bb dim<br />
Bb Heltons<br />
Bb Blues//<br />
<br />
<br />
[[Skalorna;]]<br />
<br />
<br />
Skall vi tänka, blanda in, litet modal jazz i detta för att få mer möjligheter och nyanser i våra bluesfraseringar så spelades den Doriska-skalan och Melodisk moll-skala med fördel till Blues tillsammans med Bluesskalan och dess 4 modus. Vi har ju den Doriska-skalan då den innehåller toner som går i harmoni med Blues-skalans "blå"ton", dess 4:e ton. Jimi Hendrix blandade den Doriska skalan med Blues skalan då han spelade över 9-ackord.<br />
<br />
Även Melodisk moll-skala,går att använda vilken även låter fint alterat över Blues-sevenths-ackord. Vanliga skalor inom blues är Dim-skalan och Heltons-skalan. Bl a Scott Henderson använder sig av de skalorna ibland i sin blues.<br />
<br />
Den Dominant-ydiska skalan med början två semitoner lägre än Bluesens i frågas grundackord är användbart och mycket bluesigt. Den täcker även de toner som Scriabin´s skala Prometheus innehåller.<br />
Prometheus är en mytomspunnen skala inom bluesen Alexander Scriabin (+1915) presenterade i sin "Prometheus; The Poem of Fire" 1910.<br />
<br />
I det verket presenterade Scriabin också "the Mystic chord"/Prometheus ackordet som är ett syntetiskt sex tons ackord - C, F?, B?, E, A, D.<br />
Användbart som substitut för m7-5 ackordet i blues, sparsamt, när man vill spela något ovenligt och få publiken intresse.<br />
<br />
Ett roligt trix när man skall spela solo över bluesseventh´s ackord är att börja bluesskalan med en durters och sedan fortsätta den som vanligt över två oktaver.Bl a Larry Cartlon använder sig av detta trix ibland.<br />
Det går självklart utmärkt att spela den Joniska/dur skalan över dominanta ackord i Chicago Blues. Man använder den på smma sätt som Fusion artistrna använder den Mixolydiska skalan i Blues.<br />
<br />
Då man spelar blues inom Fusion -grenen använder man bluesseventh´s och till det den Mixolydiska skalan. Man blir då tvungen att modulera inför varje ackordsbyte i bluesen.<br />
<br />
Den Lokriska skalan användes i Chicago blues på samma sätt som den Mixolydiska skalan användes då man spelar blues i Fusion genren.//<br />
<br />
<br />
[[Gospel skalan;]]<br />
<br />
<br />
Gospel kan beskrivas som en slags bluesform mitt emellan Delta och Chicago bluesen och utvecklades även runt den tidpunkten historiskt sett. Även denna musikform i den Amerikanska södern. Tänk Chicago blues då du spelar/komponerar Gospel och använd den för Gospel traditionella skalan med intervallerna 1, 2, m3, 3, 5, 6 och 8. Det blir då tonföljden; C - D - Eb - E - G - A - C. Den kan även ses som en inverison spelad från ton nr. 2 i den vanliga blues skalan. Eller som blues skalans 2:a modus, mer känt som Dur-blues skalan. Stämmorna ligger på m3, p5 och på 7:an.<br />
Son-clave´eller Bo Diddleys beat får det att svänga.//<br />
<br />
<br />
[[Exempel på traditionell uppbyggnad av Bluesspells;]]<br />
<br />
<br />
Bluesspell användes vid sång till blues och är verserna i den. Man använder även spells vid Gunfights/duells<br />
Uppbyggnaden ser vanligen ut så här i Chicago blues:<br />
<br />
ex. Salty Dog (trad. Blues.)<br />
Salty Dog Blues.<br />
<br />
Chorus:<br />
<br />
<br />
"Let me be your salty dog,<br />
Or I won't be your man at all,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
<br />
Verses:<br />
<br />
<br />
Standing on the corner with the low-down blues,<br />
A great big hole in the bottom of my shoes,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
Look here, Sal, I know you,<br />
With a low-down slipper and a brogan shoe,<br />
Honey, let me be your salty dog.<br />
<br />
We pulled the trigger and the gun said go,<br />
The shot rung over in Mexico,<br />
Honey, let me be your salty dog."<br />
<br />
<br />
jmf detta med the spell i bluesen "I put a Spell on You, baby" ( av Screamin Jay Hawkin´s).Creedence Clearwater Survival och Brian Ferry har gjort inspelningar av den och den har nog de allra flesta hört, så jag tycker den är ett bra exempel.<br />
Sången "I put a Spell on You" är traditionellt uppbyggt på ett sätt mer vanligt för Rock och Delta blues än Chicago Blues.Den formen användes oftast mer i Gunfights/duells.//<br />
<br />
<br />
Inom jazz är det standard och ofta i blues är det kotym på att i sluten av låten, efter att solona/improvisationerna spelats, att ta två takter var och "svara" varandra.//<br />
<br />
<br />
Get your Mojo workin !!!<br />
<br />
mvh<br />
<br />
pxm</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Ackordsfamiljer_och_kadenser&diff=6754Diskussion:Ackordsfamiljer och kadenser2013-01-12T05:36:40Z<p>Pxm: Pxm flyttade sidan Diskussion:Ackordsfamiljer och kadenser till Diskussion:Blues teori.</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING [[Diskussion:Blues teori.]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Blues_teori.&diff=6753Diskussion:Blues teori.2013-01-12T05:36:39Z<p>Pxm: Pxm flyttade sidan Diskussion:Ackordsfamiljer och kadenser till Diskussion:Blues teori.</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Diskussion:Kadenser]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Modala_systemet&diff=6694Modala systemet2012-03-13T07:47:32Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>Det modala systemet och skalorna.<br />
<br />
Det finns tre grundskalor, modus med 7 toner i vardera:<br />
Jonisk, Harmonisk mollskala och Melodisk mollskala.<br />
Utifrån dessa utgår det ytterligare sju modus från varje.<br />
Utifrån skalornas olika modus harmoniseras de olika ackorden fram.<br />
Se Harmonisering och Diatoniska ackord.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Sidesteppin&diff=6692Sidesteppin2012-03-05T23:48:12Z<p>Pxm: flyttade Kategoridiskussion:Musikteori till Sidesteppin</p>
<hr />
<div>Sidesteppin eller "playin outside" är när man spelar de fem tonerna från en kromatisk skala som INTE är med i en vanlig 7 tonsskala.<br />
Samt över ackord som INTE täcker de tonerna - man gör sidesteppin eller playin outside.<br />
<br />
Tex Gb Pentatonisk över G7 eller Cmaj</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kategoridiskussion:Musikteori&diff=6693Kategoridiskussion:Musikteori2012-03-05T23:48:12Z<p>Pxm: flyttade Kategoridiskussion:Musikteori till Sidesteppin</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Sidesteppin]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Sidesteppin&diff=6691Sidesteppin2012-03-05T23:47:46Z<p>Pxm: Ny sida: Sidesteppin eller "playin outside" är när man spelar de fem tonerna från en kromatisk skala som INTE är med i en vanlig 7 tonsskala. Samt över ackord som INTE täcker de tonerna - man ...</p>
<hr />
<div>Sidesteppin eller "playin outside" är när man spelar de fem tonerna från en kromatisk skala som INTE är med i en vanlig 7 tonsskala.<br />
Samt över ackord som INTE täcker de tonerna - man gör sidesteppin eller playin outside.<br />
<br />
Tex Gb Pentatonisk över G7 eller Cmaj</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Harmonisering&diff=6681Harmonisering2012-02-21T05:03:47Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>'''Harmonisering''' är metoden att få fram de '''Diatoniska ackorden''' (de ackord som hör till tonarten.) till en skala.<br />
<br />
Metoden är: (ex. i C)<br />
<br />
C=1,3,5, och 7:e tonen i skalan.Ger ett Cmaj7.<br />
För att ta reda på kvalitet på andra tonen i skalan, D,<br />
användes 1,3,5 och 7:e tonen igen men med utgångspunkt från D.<br />
Då får vi ett Dm7.<br />
Sedan upprepar man metoden ton för ton.<br />
Detta kallas för harmonisering i fyra steg.<br />
<br />
Då har du tagigt ut de diatoniska ackorden till skalan och kan använda<br />
dem till att bygga t.ex ett harmoniskt ackompangemang, ett komp, till<br />
melodin skalan spelar.<br />
<br />
De modala skalorna kan harmoniseras men det finns indiska och österländska skalor<br />
där man inte tilllämpar harmonisering. Men med tonart avses betydelsen i västerländsk<br />
musikkultur.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Reharmonisering&diff=6655Reharmonisering2012-02-01T01:48:37Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>Det vanligaste sättet att '''maskera''' eller '''reharmonisera''' en progression är att byta ut vissa ackord mot dess ackord i paralelltonarten.<br />
Man brukar tala om mediant eller i moll, kontraparalell.<br />
Man gör en substutition.<br />
<br />
Eller att använda färgningar. Se Färgning.<br />
<br />
Att byta tonika,subdominant eller dominant mot något motsvarande funktions ackord inom tonarten är också vanligt.<br />
<br />
Det går också lägga voicing i annan inversion,d.v.s man spelar något av de ackorden som innhåller samma toner men vars lägsta ton inte är grundtonen.Spelar ex. ackordet med ters eller kvint som bas. Går även att lägga t.ex en liten 7:a som lägst.<br />
<br />
Ett annat sätt att maskera är byta V5 ackordet mot ett likadant en tritonus upp.<br />
-Det är vanligt inom jazz/fusion.Kallas tritonus substutition.<br />
<br />
Det stämmer så tillvida inte alltid på basen men dynamiken<br />
och harmonin med originalackordet ligger i att 3:an och 5:an<br />
har bytt plats.<br />
<br />
Detta med tritonussubstutitioner togs ännu längre av pianisten<br />
Tadd Dameron vilken konstruerade turnarounden Damerons Run eller<br />
Tadd Damerons turnaround.<br />
<br />
Tadd kvalitetsändrade gundackorden i II-V-I till enbart dominanta<br />
Han bytte även ut I:an mot dess paralell.Sedan räknade han tritonus<br />
substutitioner därefter.Det går även att kvalitetsändra (oftast det<br />
sista ackordet i kadensen)i tredje led till maj 7.<br />
<br />
MI = Modal Interchange är en annan metod där man lånar ackord ur parllellens mollskalor för att få en mörkare ton i durprogressionen.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Sekund%C3%A4ra_Dominanter&diff=6649Diskussion:Sekundära Dominanter2012-01-16T21:18:25Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Modulationer och Sekundära Dominanter till Diskussion:Sekundära Dominanter</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Bestämma Tonart, Ackordsanalys]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Modulationer_och_Sekund%C3%A4ra_Dominanter&diff=6650Diskussion:Modulationer och Sekundära Dominanter2012-01-16T21:18:25Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Modulationer och Sekundära Dominanter till Diskussion:Sekundära Dominanter</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Diskussion:Sekundära Dominanter]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Sekund%C3%A4ra_Dominanter&diff=6647Sekundära Dominanter2012-01-16T21:18:24Z<p>Pxm: flyttade Modulationer och Sekundära Dominanter till Sekundära Dominanter</p>
<hr />
<div>Om man vill göra en alternativ progression,en analys, variera eller improvisera en ny ackordsföljd är det viktigt att kunna ackordfamiljerna och maskeringar samt att känna till en del om kadenser för att inte hamna utanför tonarten.<br />
<br />
Om melodin ändå skulle byta tonart (det kallas för '''modulation''') är det enklast att helt enkelt kompa en ny II-V-I över det stycket. Men man kan också använda någon av den redan befintliga tonartens fem '''Sekundära Dominanter'''.<br />
Vanligt om det bara gäller en eller ett par takter.<br />
<br />
Alla tonarter har en dominant. Det är V.e ackordet i dur. Det är den Primära Dominanten. En sekundär Dominant får man om man gör en kvalitetsändring (man gör om, ändrar) något av tonartens grundackord till ett V7 ackord.<br />
<br />
Man har fem möjligheter:<br />
C byter kvalitet till C7 vilken är dominant till F. Alltså spelar man just då i F dur.<br />
Dm byts till D7 - dominant ackord till G.<br />
Em kvalitetsändras till E7 vilket ger oss tonarten A moll.<br />
Am ändras till A7 vilken är dominant ackord i Dm-skalan.<br />
Bdim eller Bm7-5 blir B7 vilket ger oss Em.<br />
<br />
Man brukar säga "Dominant 7 till ackordet på (motsvarande romersk beteckning) tonsteget."<br />
Alltså för C blir det "Dominant 7 till ackordet på IV tonsteget" och betecknas V7/IV.<br />
<br />
Modulationer noteras med tonarten före ett kolon. T.ex G:<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Modulationer_och_Sekund%C3%A4ra_Dominanter&diff=6648Modulationer och Sekundära Dominanter2012-01-16T21:18:24Z<p>Pxm: flyttade Modulationer och Sekundära Dominanter till Sekundära Dominanter</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Sekundära Dominanter]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Harmonisering&diff=6646Harmonisering2012-01-16T15:46:04Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>'''Harmonisering''' är metoden att få fram de '''Diatoniska ackorden''' (de ackord som hör till tonarten.) till en skala.<br />
<br />
Metoden är: (ex. i C)<br />
<br />
C7=1,3,5, och 7:e tonen i skalan.Ger ett Cmaj7.<br />
För att ta reda på kvalitet på andra tonen i skalan, D,<br />
användes 1,3,5 och 7:e tonen igen men med utgångspunkt från D.<br />
Då får vi ett Dm7.<br />
Sedan upprepar man metoden ton för ton.<br />
Detta kallas för harmonisering i fyra steg.<br />
<br />
Då har du tagigt ut de diatoniska ackorden till skalan och kan använda<br />
dem till att bygga t.ex ett harmoniskt ackompangemang, ett komp, till<br />
melodin skalan spelar.<br />
<br />
De modala skalorna kan harmoniseras men det finns indiska och österländska skalor<br />
där man inte tilllämpar harmonisering. Men med tonart avses betydelsen i västerländsk<br />
musikkultur.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Harmonisering&diff=6644Diskussion:Harmonisering2012-01-16T14:29:01Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Harmonisering och Diatoniska ackord till Diskussion:Harmonisering</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Progression]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Harmonisering_och_Diatoniska_ackord&diff=6645Diskussion:Harmonisering och Diatoniska ackord2012-01-16T14:29:01Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Harmonisering och Diatoniska ackord till Diskussion:Harmonisering</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Diskussion:Harmonisering]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Harmonisering&diff=6642Harmonisering2012-01-16T14:29:00Z<p>Pxm: flyttade Harmonisering och Diatoniska ackord till Harmonisering</p>
<hr />
<div>'''Harmonisering''' är metoden att få fram de '''Diatoniska ackorden''' (de ackord som hör till tonarten.) till en skala.<br />
<br />
Metoden är: (ex. i C)<br />
<br />
C7=I,III,V, och VII: tonen i skalan.Ger ett Cmaj7.<br />
För att ta reda på kvalitet på andra tonen i skalan, D,<br />
användes I,III,V och VII: tonen igen men med utgångspunkt från D.<br />
Då får vi ett Dm7.<br />
Sedan upprepar man metoden ton för ton.<br />
Detta kallas för harmonisering i fyra steg.<br />
<br />
Då har du tagigt ut de diatoniska ackorden till skalan och kan använda<br />
dem till att bygga t.ex ett harmoniskt ackompangemang, ett komp, till<br />
melodin skalan spelar.<br />
<br />
De modala skalorna kan harmoniseras men det finns indiska och österländska skalor<br />
där man inte tilllämpar harmonisering. Men med tonart avses betydelsen i västerländsk<br />
musikkultur.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Harmonisering_och_Diatoniska_ackord&diff=6643Harmonisering och Diatoniska ackord2012-01-16T14:29:00Z<p>Pxm: flyttade Harmonisering och Diatoniska ackord till Harmonisering</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Harmonisering]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Modala_systemet&diff=6640Modala systemet2012-01-16T14:28:28Z<p>Pxm: flyttade Modala systemet och skalorna till Modala systemet</p>
<hr />
<div>Det modala systemet och skalorna.<br />
<br />
Det finns tre grundskalor, modus med 7 toner i vardera:<br />
Jonisk, Harmonisk mollskala och Melodisk mollskala.<br />
Utifrån dessa utgår det ytterligare sex modus från varje.<br />
Utifrån den joniska skalan harmonisers ackord.Man bygger även ackord från några av de<br />
andra skalorna i det modala systemet.<br />
Se Harmonisering och Diatoniska ackord.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Modala_systemet_och_skalorna&diff=6641Modala systemet och skalorna2012-01-16T14:28:28Z<p>Pxm: flyttade Modala systemet och skalorna till Modala systemet</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Modala systemet]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Kadenser&diff=6638Diskussion:Kadenser2012-01-16T14:28:07Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Ackordsfamiljer och kadenser till Diskussion:Kadenser</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Tritonus substutitioner, maskeringar och Damerons Run]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Blues_teori.&diff=6639Diskussion:Blues teori.2012-01-16T14:28:07Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Ackordsfamiljer och kadenser till Diskussion:Kadenser</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Diskussion:Kadenser]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kadenser&diff=6636Kadenser2012-01-16T14:28:04Z<p>Pxm: flyttade Ackordsfamiljer och kadenser till Kadenser</p>
<hr />
<div>'''Kadens-slutfall'''.Progression (ackordsföljd) som vanligen avslutar ett stycke.<br />
<br />
Man använder beteckningarna '''Subdominant (sD), Dominant (D)''' och '''Tonika''' för att dela in skalans ackord i familjer. De har olika funktioner. Nämligen: Tonikan är ett stabilt ackord. Det går att hålla kvar vid ett Tonika ackord utan att det känns konstigt.<br />
Subdominanten ger rörelse och strävar mot något i musiken. Dominanten känns som om den strävar mot ett stabilt ackord.<br />
<br />
Familjerna ser ut så här:<br />
<br />
'''Dur'''<br />
<br />
Tonika I,III och VI<br />
Subdominant II och IV<br />
Dominant V och VII<br />
<br />
'''Moll'''<br />
<br />
Tonika I och III<br />
Subdominant II,IV och VI<br />
Dominant V och VII<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
'''Helkadens'''<br />
<br />
- Dominant till Tonika.<br />
<br />
'''Fullständig Helkadens II-V-I'''<br />
<br />
- går från Subdominanten till Dominanten som spelar vidare till Tonikan-upplösningen.<br />
Även känd som II-V-I eller, ii-V-I. ii anger ett mollackord. Är viktig att känna till då progressionen avgör tonart<br />
för stycket den är del av. I klassisk musik och i en del pop,samt blues spelas kadensen IV-V-I då IV också har funktionen Subdominant.<br />
<br />
II-V-I kallas även för kvintsekvens då den uppkommer då man går en kvint baklänges.<br />
<br />
Man kan lätt utvidga kadensen till en vamp med fler ackord innan slutfallet, kadensen. Vamp är en progression som upprepas vilken man vanligtvis improviserar till. En bestämd progression går att variera på olika vis-se artikeln [[Tritonus substutitioner,maskeringar och Damerons Run]] En maskerad II-V-I uttrycks vanligen 2-5-1 i skrift.<br />
<br />
En Fullständig Kvintsekvens avslutas alltid med en II-V-I. En sådan lyder I-IV-VII-III-VI-II-V-I. Är vanlig inom klassisk musik.<br />
<br />
När man vill bestämma tonart i en låt, göra en analys är det vanligen en Fullständig Helkadens, en II-V-I man letar efter i ackordsföljden.<br />
<br />
'''Halvkadens'''<br />
<br />
-avslutas på Dominanten.Går ej vidare till Tonikan.<br />
<br />
'''Plagal Kadens'''<br />
<br />
-spelas från Subdominanten direkt till Tonikan.<br />
<br />
'''Bedräglig kadens'''<br />
<br />
-användes Subdominant till Dominant med upplöses ej i Tonikan. Ofta i Tonikans paralell.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Ackordsfamiljer_och_kadenser&diff=6637Ackordsfamiljer och kadenser2012-01-16T14:28:04Z<p>Pxm: flyttade Ackordsfamiljer och kadenser till Kadenser</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Kadenser]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Reharmonisering&diff=6634Diskussion:Reharmonisering2012-01-16T14:27:36Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Tritonus substutitioner, maskeringar och Damerons Run till Diskussion:Reharmonisering</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Diskussion:Modulationer coh Sekundära Dominanter]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Tritonus_substutitioner,_maskeringar_och_Damerons_Run&diff=6635Diskussion:Tritonus substutitioner, maskeringar och Damerons Run2012-01-16T14:27:36Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Tritonus substutitioner, maskeringar och Damerons Run till Diskussion:Reharmonisering</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Diskussion:Reharmonisering]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Reharmonisering&diff=6632Reharmonisering2012-01-16T14:27:35Z<p>Pxm: flyttade Tritonus substutitioner, maskeringar och Damerons Run till Reharmonisering</p>
<hr />
<div>Det vanligaste sättet att '''maskera''' eller '''reharmonisera''' en progression är att byta ut vissa ackord mot dess ackord i paralelltonarten.<br />
Man brukar tala om mediant eller i moll, kontraparalell.<br />
Man gör en substutition.<br />
<br />
Eller att använda färgningar. Se Färgning.<br />
<br />
Att byta tonika,subdominant eller dominant mot något motsvarande funktions ackord inom tonarten är också vanligt.<br />
<br />
Det går också lägga voicing i annan inversion,d.v.s man spelar något av de ackorden som innhåller samma toner men vars lägsta ton inte är grundtonen.Spelar ex. ackordet med ters eller kvint som bas. Går även att lägga t.ex en liten 7:a som lägst.<br />
<br />
Ett annat sätt att maskera är byta V5 ackordet mot ett likadant en tritonus upp.<br />
-Det är vanligt inom jazz/fusion.Kallas tritonus substutition.<br />
<br />
Det stämmer så tillvida inte alltid på basen men dynamiken<br />
och harmonin med originalackordet ligger i att 3:an och 5:an<br />
har bytt plats.<br />
<br />
Detta med tritonussubstutitioner togs ännu längre av pianisten<br />
Tadd Dameron vilken konstruerade turnarounden Damerons Run eller<br />
Tadd Damerons turnaround.<br />
<br />
Tadd kvalitetsändrade gundackorden i II-V-I till enbart dominanta<br />
Han bytte även ut I:an mot dess paralell.Sedan räknade han tritonus<br />
substutitioner därefter.Det går även att kvalitetsändra (oftast det<br />
sista ackordet i kadensen)i tredje led till maj 7.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Tritonus_substutitioner,_maskeringar_och_Damerons_Run&diff=6633Tritonus substutitioner, maskeringar och Damerons Run2012-01-16T14:27:35Z<p>Pxm: flyttade Tritonus substutitioner, maskeringar och Damerons Run till Reharmonisering</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Reharmonisering]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Tonart&diff=6630Diskussion:Tonart2012-01-16T14:26:54Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Bestämma Tonart, Ackordsanalys till Diskussion:Tonart</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Harmonisering och Diatoniska ackord]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Best%C3%A4mma_Tonart,_Ackordsanalys&diff=6631Diskussion:Bestämma Tonart, Ackordsanalys2012-01-16T14:26:54Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Bestämma Tonart, Ackordsanalys till Diskussion:Tonart</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Diskussion:Tonart]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Tonart&diff=6628Tonart2012-01-16T14:26:53Z<p>Pxm: flyttade Bestämma Tonart, Ackordsanalys till Tonart</p>
<hr />
<div>När vi vet om funktionerna av turnarounden,den fullständiga helkadensen: II-V-I och 2-5-1 samt litet om primära och sekundära dominanter kan vi studera en progression och leta efter just detta. Blanda dock inte ihop den primära dominanten, vilken man också tittar efter när man gör en analys då det är det V: ackordet i en durskala eller VI: i mollskala med sekundär dominant.<br />
<br />
Med hjälp utav detta vet vi nu genom att studerat progressionen till en låt, stycke, etc. vilken tonart låten går i.<br />
Därifrån får man välja en passande dur eller mollskala.<br />
Man väljer vanligen den skalan som innehåller samma toner som progressionen.<br />
Skalorna är verktygen för att skapa eller ta ut melodier,riff etc. eller för att improvisera till progessionen.<br />
Men även nyckeln som de olika ackorden är uppbyggd av.<br />
Se Skalor.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Best%C3%A4mma_Tonart,_Ackordsanalys&diff=6629Bestämma Tonart, Ackordsanalys2012-01-16T14:26:53Z<p>Pxm: flyttade Bestämma Tonart, Ackordsanalys till Tonart</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Tonart]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Modala_systemet&diff=6627Modala systemet2012-01-13T14:17:27Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>Det modala systemet och skalorna.<br />
<br />
Det finns tre grundskalor, modus med 7 toner i vardera:<br />
Jonisk, Harmonisk mollskala och Melodisk mollskala.<br />
Utifrån dessa utgår det ytterligare sex modus från varje.<br />
Utifrån den joniska skalan harmonisers ackord.Man bygger även ackord från några av de<br />
andra skalorna i det modala systemet.<br />
Se Harmonisering och Diatoniska ackord.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Reharmonisering&diff=6626Reharmonisering2012-01-12T16:44:25Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>Det vanligaste sättet att '''maskera''' eller '''reharmonisera''' en progression är att byta ut vissa ackord mot dess ackord i paralelltonarten.<br />
Man brukar tala om mediant eller i moll, kontraparalell.<br />
Man gör en substutition.<br />
<br />
Eller att använda färgningar. Se Färgning.<br />
<br />
Att byta tonika,subdominant eller dominant mot något motsvarande funktions ackord inom tonarten är också vanligt.<br />
<br />
Det går också lägga voicing i annan inversion,d.v.s man spelar något av de ackorden som innhåller samma toner men vars lägsta ton inte är grundtonen.Spelar ex. ackordet med ters eller kvint som bas. Går även att lägga t.ex en liten 7:a som lägst.<br />
<br />
Ett annat sätt att maskera är byta V5 ackordet mot ett likadant en tritonus upp.<br />
-Det är vanligt inom jazz/fusion.Kallas tritonus substutition.<br />
<br />
Det stämmer så tillvida inte alltid på basen men dynamiken<br />
och harmonin med originalackordet ligger i att 3:an och 5:an<br />
har bytt plats.<br />
<br />
Detta med tritonussubstutitioner togs ännu längre av pianisten<br />
Tadd Dameron vilken konstruerade turnarounden Damerons Run eller<br />
Tadd Damerons turnaround.<br />
<br />
Tadd kvalitetsändrade gundackorden i II-V-I till enbart dominanta<br />
Han bytte även ut I:an mot dess paralell.Sedan räknade han tritonus<br />
substutitioner därefter.Det går även att kvalitetsändra (oftast det<br />
sista ackordet i kadensen)i tredje led till maj 7.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Modala_systemet&diff=6624Modala systemet2012-01-12T13:52:47Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Pivot ackord till Modala systemet och skalorna</p>
<hr />
<div>Det modala systemet och skalorna.<br />
<br />
Det finns tre grundskalor, modus med 7 toner i vardera:<br />
Jonisk, Harmonisk mollskala och Melodisk mollskala.<br />
Utifrån dessa utgår det ytterligare sex modus från varje.<br />
Dessa skalor går att harmonisera till ackord.<br />
Se Harmonisering och Diatoniska ackord.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Pivot_ackord&diff=6625Diskussion:Pivot ackord2012-01-12T13:52:47Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Pivot ackord till Modala systemet och skalorna</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Modala systemet och skalorna]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Modala_systemet&diff=6623Modala systemet2012-01-12T13:51:52Z<p>Pxm: Modala systemet och skalorna</p>
<hr />
<div>Det modala systemet och skalorna.<br />
<br />
Det finns tre grundskalor, modus med 7 toner i vardera:<br />
Jonisk, Harmonisk mollskala och Melodisk mollskala.<br />
Utifrån dessa utgår det ytterligare sex modus från varje.<br />
Dessa skalor går att harmonisera till ackord.<br />
Se Harmonisering och Diatoniska ackord.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Pivot_ackord&diff=6622Pivot ackord2012-01-12T03:44:43Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>'''Pivot ackord''' är ett ackord som stämmer in i två tonarter.<br />
Utmärkt för modulationer, d v s, tonartsbyten.<br />
T ex Bb -V7 där V7 även förhåller sig dominant till i: i paralelltonarten Gm.<br />
Det är pivot.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Pivot_ackord&diff=6621Pivot ackord2012-01-12T03:12:29Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>'''Pivot ackord''' är ett ackord som stämmer in i två tonarter.<br />
Utmärkt för modulationer, d v s, tonartsbyten.<br />
T ex Bb -V7 där V7 även förhåller sig dominant till i: i paralelltonarten Gm.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Pivot_ackord&diff=6619Pivot ackord2012-01-12T03:11:06Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Vamp till Pivot ackord: nytt ämne.</p>
<hr />
<div>'''Pivot ackord''' är ett ackord som stämmer in i två tonarter.<br />
Utmärkt för modulationer, d v s, tonartsbyten.<br />
T ex Bb -V7 där V7 också är dominant till i: i paralelltonarten Gm.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Vamp&diff=6620Diskussion:Vamp2012-01-12T03:11:06Z<p>Pxm: flyttade Diskussion:Vamp till Pivot ackord: nytt ämne.</p>
<hr />
<div>#REDIRECT [[Pivot ackord]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Pivot_ackord&diff=6618Pivot ackord2012-01-12T03:10:23Z<p>Pxm: Ny sida: '''Pivot ackord''' är ett ackord som stämmer in i två tonarter. Utmärkt för modulationer, d v s, tonartsbyten. T ex Bb -V7 där V7 också är dominant till i: i paralelltonarten Gm. [...</p>
<hr />
<div>'''Pivot ackord''' är ett ackord som stämmer in i två tonarter.<br />
Utmärkt för modulationer, d v s, tonartsbyten.<br />
T ex Bb -V7 där V7 också är dominant till i: i paralelltonarten Gm.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Sekund%C3%A4ra_Dominanter&diff=6617Sekundära Dominanter2012-01-12T03:02:40Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>Om man vill göra en alternativ progression,en analys, variera eller improvisera en ny ackordsföljd är det viktigt att kunna ackordfamiljerna och maskeringar samt att känna till en del om kadenser för att inte hamna utanför tonarten.<br />
<br />
Om melodin ändå skulle byta tonart (det kallas för '''modulation''') är det enklast att helt enkelt kompa en ny II-V-I över det stycket. Men man kan också använda någon av den redan befintliga tonartens fem '''Sekundära Dominanter'''.<br />
Vanligt om det bara gäller en eller ett par takter.<br />
<br />
Alla tonarter har en dominant. Det är V.e ackordet i dur. Det är den Primära Dominanten. En sekundär Dominant får man om man gör en kvalitetsändring (man gör om, ändrar) något av tonartens grundackord till ett V7 ackord.<br />
<br />
Man har fem möjligheter:<br />
C byter kvalitet till C7 vilken är dominant till F. Alltså spelar man just då i F dur.<br />
Dm byts till D7 - dominant ackord till G.<br />
Em kvalitetsändras till E7 vilket ger oss tonarten A moll.<br />
Am ändras till A7 vilken är dominant ackord i Dm-skalan.<br />
Bdim eller Bm7-5 blir B7 vilket ger oss Em.<br />
<br />
Man brukar säga "Dominant 7 till ackordet på (motsvarande romersk beteckning) tonsteget."<br />
Alltså för C blir det "Dominant 7 till ackordet på IV tonsteget" och betecknas V7/IV.<br />
<br />
Modulationer noteras med tonarten före ett kolon. T.ex G:<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Sekund%C3%A4ra_Dominanter&diff=6616Sekundära Dominanter2012-01-12T03:01:13Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>Om man vill göra en alternativ progression,en analys, variera eller improvisera en ny ackordsföljd är det viktigt att kunna ackordfamiljerna och maskeringar samt att känna till en del om kadenser för att inte hamna utanför tonarten.<br />
<br />
Om melodin ändå skulle byta tonart (det kallas för '''modulation''') är det enklast att helt enkelt kompa en ny II-V-I över det stycket. Men man kan också använda någon av den redan befintliga tonartens fem '''Sekundära Dominanter'''.Också kallat '''Pivot ackord'''. Vanligt om det bara gäller en eller ett par takter.<br />
<br />
Alla tonarter har en dominant. Det är V.e ackordet i dur. Det är den Primära Dominanten. En sekundär Dominant får man om man gör en kvalitetsändring (man gör om, ändrar) något av tonartens grundackord till ett V7 ackord.<br />
<br />
Man har fem möjligheter:<br />
C byter kvalitet till C7 vilken är dominant till F. Alltså spelar man just då i F dur.<br />
Dm byts till D7 - dominant ackord till G.<br />
Em kvalitetsändras till E7 vilket ger oss tonarten A moll.<br />
Am ändras till A7 vilken är dominant ackord i Dm-skalan.<br />
Bdim eller Bm7-5 blir B7 vilket ger oss Em.<br />
<br />
Man brukar säga "Dominant 7 till ackordet på (motsvarande romersk beteckning) tonsteget."<br />
Alltså för C blir det "Dominant 7 till ackordet på IV tonsteget" och betecknas V7/IV.<br />
<br />
Modulationer noteras med tonarten före ett kolon. T.ex G:<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxmhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Skala&diff=6615Skala2012-01-11T21:37:51Z<p>Pxm: </p>
<hr />
<div>En skala är en serie eller uppsättning [[ton]]er. En skala kan innehålla mellan fem och tolv toner.<br />
<br />
==Modala skalor==<br />
De vanligaste skalorna i västerländsk musik är de modala skalorna:<br />
[[jonisk skala|jonisk]] ([[dur]]), [[dorisk skala|dorisk]], [[frygisk skala|frygisk]], [[lydisk skala|lydisk]], [[mixolydisk skala|mixolydisk]], [[aeolisk skala|aeolisk]] (ren [[moll]]) och [[lokrisk skala|lokrisk]]<br />
<br />
Alla de modala skalorna är uppbyggda efter samma mönster som utgår från den joniska skalans (d.v.s. durskalans) sju tonsteg. Skillnaden mellan skalorna är att de har olika utgångspunkt i detta mönster. En dorisk skala utgår från andra tonen i den joniska skalan, en frygisk skala från tredje, en lydisk skala från fjärde o.s.v.<br />
Utgångstonen är den nya [[grundton]]en, därför heter den doriska skalan med samma tonala innehåll som den C-joniska skalan D-dorisk.<br />
<br />
==Övriga skalor==<br />
Utöver de modala skalorna finns det ytterligare 100-tals skalor. Några av de vanligaste är den [[kromatisk skala|kromatiska skalan]] (alla 12 tonerna), heltonsskalorna, pentatoniska skalor, harmonisk moll och melodisk moll.<br />
<br />
[[Kategori:Musikteori]]</div>Pxm