https://wiki.kontrollrummet.com/api.php?action=feedcontributions&user=Android&feedformat=atomKontrollrummet - Användarbidrag [sv]2024-03-28T09:13:57ZAnvändarbidragMediaWiki 1.24.0https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Mixer&diff=2198Mixer2007-03-28T13:48:57Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Det behövs säkert många kompletteringar och en eller annan korrigering, men detta är något att starta med i alla fall...<br />
{{behöver bild}}<br />
<br />
En mixer (när det gäller större mixrar, så brukar man prata om mixerbord) är till för att samla ihop flera signaler och blanda ihop dem till en helhet efter tycke och smak.<br />
<br />
Mixern kan vara analog eller digital. De har i princip samma funktioner, men med skillnaden att de flesta digitala mixrar har inbyggda effekter, medan det är mer sällsynt i analoga modeller. De digitala har också minnesfunktioner så att man kan ha olika grundinställningar inprogrammerade. Digitala mixrar har förstås också A/D-omvandlare efter sina preampar och D/A-omvandlare på alla utgångar - och förstås även digitala utgångar så att man kan få in allt i en dator utan ytterligare omvandlingar. Principen är dock densamma i övrigt.<br />
<br />
Signalen kommer först till en ingång. Om det är en mikrofonsignal, så väljer man förstås att ta in den på en mikrofoningång (normalt en XLR-kotakt) - och om det är en signal med linenivå, så tar man in den på line-ingången (normalt en TRS-kontakt). Till ingången hör en Gain-justering - alltså en volymreglering i det första steget, där det är extra känsligt och behöver vara god kvalitet för att bruset inte ska bli för högt jämfört med den önskade signalen. Här brukar man också hitta en Pad-switch - alltså en switch som dämpar insignalen lite extra (bra om man har extra starka ljudkällor). Det finns ofta ett högpass-filter som kan kopplas in för att reducera lågfrekventa ljud, som t ex fotstamp som går upp till mikrofonen via stativet. Man har också någon form av nivåindikator - oftast i form av en eller två lysdioder, där den ena visar att det finns signal öht, medan den andra är en Peak-LED som alltså visar när signalen blir för hög.<br />
<br />
En liten varning är på sin plats här: De flesta mixrar har ett försteg före den förstärkare som innehåller Pad, Gain och Peak-LED - så om man har väldigt starka ljudkällor, kan det vara svårt att hitta orsaken till varför man får distorsion. I sådana lägen är det lätt att tro att felet sitter i mikrofonen, men det gör det extremt sällan - utan i sådana fall behöver man skaffa en extern Pad.<br />
<br />
Ofta kan man plocka ut signalen direkt efter ingången, på ett Insert-jack. Insert-jacket är en stereo-tele (skriver inte TRS här, eftersom det i de flesta fall rör sig om obalanserad överföring) som är avsedd att koppla in exempelvis en kompressor på, för att reglera dynamiken så att man får mer kontroll över vad som kommer in.<br />
Detta Insert-jack kan oftast även användas som "Direct out", dvs att man plockar ut signalen direkt efter ingången och skickar den till bandspelare eller ljudkort, innan signalen har gått igenom equaliser o dyl i mixern. Vissa dyrare mixerbord har också möjligheten att få ut signalen efter hela kanalen efter eq på sin "Direct out" - och det blir då som en "Channel strip".<br />
<br />
När signalen har kommit in i mixern, så kan vi titta på ovansidan och gå igenom vad som brukar finnas där. Längst ner (närmast sig själv) har man kanalregeln - helt enkelt en volymkontroll som har förärats med ett eget namn... Sedan följer ofta buss-knappar, där man kan välja vilken buss signalen ska skickas till (återkommer till det senare). Här finns ofta en on/off-knapp för kanalen - och en PFL-knapp (pre fade listening), där man kan få ut den enskilda kanalen på en separat buss för lyssning i hörlurar eller kontrollrummets monitorer. Sedan har vi panoreringspotentiometern (panpot), där man bestämmer var i stereobilden den aktuella kanalen ska placeras. Oftast har panpoten ett distinkt mittläge, så att man vet när kanalen är centrerad.<br />
Efter det brukar det finnas en equaliser-del. I de flesta fall är den delvis parametrisk (ofta fast bas och diskant - och 2 mellanregister som har ställbar frekvens), men på billiga mixrar är eq:n oftast en enkel modell med fasta frekvenser och bara 2 eller 3 frekvensband.<br />
Sedan brukar det komma "tappningar" (Send, Aux send...), där man kan skicka en del av kanalens signal till en speciell utgång, som är avsedd att koppla in effekter på eller att koppla till medhörning. Sådana brukar det finnas minst 2 av, men på större mixerbord kan det förekomma ganska många... Alla kanalernas tappning 1 mixas ihop med hjälp av ratten som styr hur mycket av varje kanal som ska till den aktuella utgången. Dessa tappningar kan ibland väljas "pre" eller "post", vilket innebär att det är före eller efter kanalregeln (volymkontrollen). Vilket man ska välja, beror förstås påsituationen.<br />
<br />
Tillbaks till bussarna (som också kallas subgrupper):<br />
Detta är separata "avdelningar" i mixern, där man t ex kan välja att placera hela trumsetet i en grupp, körsången i en annan grupp etc. och på så sätt kan man reglera hela trumsetet som ett separat "paket" och slipper justera alla reglarna som hör till trummorna om man behöver ändra alla trummor upp eller ner. Dessa grupper har egna reglar och mixas sedan ihop i huvudmixen, tillsammans med de kanaler som skickas direkt till huvudmixen. Det finns ofta möjlighet att koppla in Insert-effekter på bussarna, så att t ex hela trumpaketet kan regleras av samma limiter, om man vill det.<br />
<br />
Nu har vi letat oss bort till mastersektionen. Här finns utgångsreglarna, huvudvolym för tappningarnas utgång, oftast finns det också effektreturer, så att man slipper använda de vanliga kanalerna till att få in effekterna i mixen. Det finns oftast också en hörlursutgång och en volymkontroll för "Control room". I vissa fall kan man också välja hur PFL ska fungera, men oftast är PFL-funktionen ganska enkel; så länge ingen PFL-knapp är intryckt, så kommer hela mixen ut - men om någon PFL-knapp är intryckt, så kommer enbart den kanalen (eller snanare: alla kanaler som man har tryckt in PFL på...) att höras.<br />
<br />
http://i14.photobucket.com/albums/a304/camelotstudios/tridentchannels.jpg</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Mixer&diff=2197Mixer2007-03-28T13:48:25Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Det behövs säkert många kompletteringar och en eller annan korrigering, men detta är något att starta med i alla fall...<br />
{{behöver bild}}<br />
<br />
En mixer (när det gäller större mixrar, så brukar man prata om mixerbord) är till för att samla ihop flera signaler och blanda ihop dem till en helhet efter tycke och smak.<br />
<br />
Mixern kan vara analog eller digital. De har i princip samma funktioner, men med skillnaden att de flesta digitala mixrar har inbyggda effekter, medan det är mer sällsynt i analoga modeller. De digitala har också minnesfunktioner så att man kan ha olika grundinställningar inprogrammerade. Digitala mixrar har förstås också A/D-omvandlare efter sina preampar och D/A-omvandlare på alla utgångar - och förstås även digitala utgångar så att man kan få in allt i en dator utan ytterligare omvandlingar. Principen är dock densamma i övrigt.<br />
<br />
Signalen kommer först till en ingång. Om det är en mikrofonsignal, så väljer man förstås att ta in den på en mikrofoningång (normalt en XLR-kotakt) - och om det är en signal med linenivå, så tar man in den på line-ingången (normalt en TRS-kontakt). Till ingången hör en Gain-justering - alltså en volymreglering i det första steget, där det är extra känsligt och behöver vara god kvalitet för att bruset inte ska bli för högt jämfört med den önskade signalen. Här brukar man också hitta en Pad-switch - alltså en switch som dämpar insignalen lite extra (bra om man har extra starka ljudkällor). Det finns ofta ett högpass-filter som kan kopplas in för att reducera lågfrekventa ljud, som t ex fotstamp som går upp till mikrofonen via stativet. Man har också någon form av nivåindikator - oftast i form av en eller två lysdioder, där den ena visar att det finns signal öht, medan den andra är en Peak-LED som alltså visar när signalen blir för hög.<br />
<br />
En liten varning är på sin plats här: De flesta mixrar har ett försteg före den förstärkare som innehåller Pad, Gain och Peak-LED - så om man har väldigt starka ljudkällor, kan det vara svårt att hitta orsaken till varför man får distorsion. I sådana lägen är det lätt att tro att felet sitter i mikrofonen, men det gör det extremt sällan - utan i sådana fall behöver man skaffa en extern Pad.<br />
<br />
Ofta kan man plocka ut signalen direkt efter ingången, på ett Insert-jack. Insert-jacket är en stereo-tele (skriver inte TRS här, eftersom det i de flesta fall rör sig om obalanserad överföring) som är avsedd att koppla in exempelvis en kompressor på, för att reglera dynamiken så att man får mer kontroll över vad som kommer in.<br />
Detta Insert-jack kan oftast även användas som "Direct out", dvs att man plockar ut signalen direkt efter ingången och skickar den till bandspelare eller ljudkort, innan signalen har gått igenom equaliser o dyl i mixern. Vissa dyrare mixerbord har också möjligheten att få ut signalen efter hela kanalen efter eq på sin "Direct out" - och det blir då som en "Channel strip".<br />
<br />
När signalen har kommit in i mixern, så kan vi titta på ovansidan och gå igenom vad som brukar finnas där. Längst ner (närmast sig själv) har man kanalregeln - helt enkelt en volymkontroll som har förärats med ett eget namn... Sedan följer ofta buss-knappar, där man kan välja vilken buss signalen ska skickas till (återkommer till det senare). Här finns ofta en on/off-knapp för kanalen - och en PFL-knapp (pre fade listening), där man kan få ut den enskilda kanalen på en separat buss för lyssning i hörlurar eller kontrollrummets monitorer. Sedan har vi panoreringspotentiometern (panpot), där man bestämmer var i stereobilden den aktuella kanalen ska placeras. Oftast har panpoten ett distinkt mittläge, så att man vet när kanalen är centrerad.<br />
Efter det brukar det finnas en equaliser-del. I de flesta fall är den delvis parametrisk (ofta fast bas och diskant - och 2 mellanregister som har ställbar frekvens), men på billiga mixrar är eq:n oftast en enkel modell med fasta frekvenser och bara 2 eller 3 frekvensband.<br />
Sedan brukar det komma "tappningar" (Send, Aux send...), där man kan skicka en del av kanalens signal till en speciell utgång, som är avsedd att koppla in effekter på eller att koppla till medhörning. Sådana brukar det finnas minst 2 av, men på större mixerbord kan det förekomma ganska många... Alla kanalernas tappning 1 mixas ihop med hjälp av ratten som styr hur mycket av varje kanal som ska till den aktuella utgången. Dessa tappningar kan ibland väljas "pre" eller "post", vilket innebär att det är före eller efter kanalregeln (volymkontrollen). Vilket man ska välja, beror förstås påsituationen.<br />
<br />
Tillbaks till bussarna (som också kallas subgrupper):<br />
Detta är separata "avdelningar" i mixern, där man t ex kan välja att placera hela trumsetet i en grupp, körsången i en annan grupp etc. och på så sätt kan man reglera hela trumsetet som ett separat "paket" och slipper justera alla reglarna som hör till trummorna om man behöver ändra alla trummor upp eller ner. Dessa grupper har egna reglar och mixas sedan ihop i huvudmixen, tillsammans med de kanaler som skickas direkt till huvudmixen. Det finns ofta möjlighet att koppla in Insert-effekter på bussarna, så att t ex hela trumpaketet kan regleras av samma limiter, om man vill det.<br />
<br />
Nu har vi letat oss bort till mastersektionen. Här finns utgångsreglarna, huvudvolym för tappningarnas utgång, oftast finns det också effektreturer, så att man slipper använda de vanliga kanalerna till att få in effekterna i mixen. Det finns oftast också en hörlursutgång och en volymkontroll för "Control room". I vissa fall kan man också välja hur PFL ska fungera, men oftast är PFL-funktionen ganska enkel; så länge ingen PFL-knapp är intryckt, så kommer hela mixen ut - men om någon PFL-knapp är intryckt, så kommer enbart den kanalen (eller snanare: alla kanaler som man har tryckt in PFL på...) att höras.<br />
<br />
[IMG]http://i14.photobucket.com/albums/a304/camelotstudios/tridentchannels.jpg[/IMG]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Wavetable-syntes&diff=2174Diskussion:Wavetable-syntes2007-03-23T11:06:42Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Är det verkligen korrekt att kalla wavetablesyntes för subtraktiv? Har nästan inte jobbat med det alls själv men jag har fått för mej att det vanligtvis inte är något filter inblandat? Filtret är ju det som "puts the subtractive in subtractive synthesis" så att säga.<br />
<br />
-<br />
Jodå, det ska va korrekt. De wavetablesynthar jag känner till har absolut filter. I många fall analoga sådana dessutom, vilket då utgör en viktig del av soundet. Kolla t.ex. in PPG Wave ([http://www.vintagesynth.com/misc/wave.shtml] -har för mig att det är den första wavetable-synthen) eller Waldorfs Wave/microWave-serie [http://www.vintagesynth.com/waldorf/wald_wave.shtml]. (Det enda exemplet jag kan komma på som du skulle kunna tänka på är Korg Wavestation, som iofs har ett filter men ett ganska kasst icke-resonant sådant. Men den är inte wavetable utan wavesequencing, vilket är lite annorlunda.) --[[Användare:Android|android]] 23 mars 2007 kl.13.06 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=LFO&diff=2153LFO2007-03-22T18:20:10Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''LFO''' är en förkortning av '''''Low Frequency Oscillator''''' eller om man vill, '''''lågfrekvent oscillator''''', och är helt enkelt en [[oscillator]] som arbetar på låga frekvenser (alltså långsamt). En LFO används i [[synt]]ar och [[effekt]]er för att skapa cykliska regelbundna ljudförändringar över tiden. Ett vanligt exempel är vibrato, där syntens tonhöjd varieras med en LFO. Bland effektenheter som använder LFOer är nog [[chorus]], [[flanger]], [[phaser]] och [[tremolo]] de vanligaste.</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=LFO&diff=2152LFO2007-03-22T18:19:53Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''LFO''' är en förkortning av '''''Low Frequency Oscillator''''' eller om man vill, '''''lågfrekvent oscillator''''', och är helt enkelt en [[oscillator]] som arbetar på låga frekvenser (alltså längsamt). En LFO används i [[synt]]ar och [[effekt]]er för att skapa cykliska regelbundna ljudförändringar över tiden. Ett vanligt exempel är vibrato, där syntens tonhöjd varieras med en LFO. Bland effektenheter som använder LFOer är nog [[chorus]], [[flanger]], [[phaser]] och [[tremolo]] de vanligaste.</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Subtraktiv_syntes&diff=2143Diskussion:Subtraktiv syntes2007-03-22T14:13:50Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Hmm... Är det egentligen relevant att göra en lista av exempel på synthar som använder subtraktiv syntes? Det vore ju väldigt mycket enklare att lista det fåtal som INTE gör det... ;) --[[Användare:Android|android]] 22 mars 2007 kl.16.13 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Physical_modelling&diff=2140Physical modelling2007-03-22T11:58:05Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Physical modelling''' används i första hand för att digitalt in i detalj emulera ljudet hos olika akustiska instrument. I ett klarinettljud används t.ex. olika funktioner för att efterlikna blåsmunstycket, resonanskroppen, etc. Som en förlängning av denna teknik kan man alltså även skapa helt unika klanger genom att kombinera element från helt olika intrument.</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Virtuell_analogsyntes&diff=2139Virtuell analogsyntes2007-03-22T11:54:40Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Virtuell analogsyntes''' (eller ???) används för att digitalt emulera ljudet hos gamla analoga synthar. De nyare varianterna av tekniken försöker digitalt efterlikna varje enskild komponent i den analoga förlagan, medans det i andra fall enbart är en enklare emulering av [[oscillator]]er och [[filter]], utan tydlig ljudmässig förebild.<br />
<br />
Hårdvarusynthar som bygger på denna teknik kallas ofta för Virtuellt Analoga [[synthesizer]]s (VA-synthar). Fördelarna med denna teknik jämfört med analogsyntes, är att man till en lägre kostnad kan få en synth med mer avancerade funktioner och fler röster, samt att en digitalt emulerad oscillator är stabil tonmässigt vilket ofta inte är fallet med äldre VCOs (se [[synthesizer]]). Nackdelarna kan man å andra sidan säga är precis det senare, att det är för stabilt och precist vilket gör ljuden mindre livfulla, varma och "analoga". Men även på den fronten har stora förbättringar gjorts de senaste åren.</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Synthesizer&diff=2138Synthesizer2007-03-22T11:47:14Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>En '''synthesizer''' (eller kort synth) är ett musikinstrument där ljuden framkallas på elektronisk väg. De vanligaste syntharna har klaviatur, men det är inte alltid fallet. En synthmodul är klaviaturlös, men kan mha [[MIDI]] styras från en klaviaturförsedd synth, eller dator. <br />
<br />
Det finns flera olika metoder för hur en synthesizer framställer ljud, så kallade '''syntesmetoder''':<br />
<br />
Digitalt:<br />
* [[FM-syntes]]<br />
* [[Additiv syntes]]<br />
* [[Subtraktiv syntes]]<br />
** [[Sample playback]]<br />
** [[Virtuell analogsyntes]]<br />
** [[Wavetable-syntes]]<br />
** [[Phase distortion]]<br />
** [[Physical modelling]]<br />
<br />
Analogt:<br />
* [[Additiv syntes]]<br />
* [[Subtraktiv syntes]]<br />
** DCO (Digitally Controlled [[Oscillator]])<br />
** VCO (Voltage Controlled [[Oscillator]])</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Physical_modelling&diff=2137Diskussion:Physical modelling2007-03-22T11:46:13Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Kallas det inte physical modelling när man bygger virtuella flöjter och stränginstrument mm i datorn också? Eller blandar jag ihop det? [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 15 mars 2007 kl.14.41 (EET)<br />
:"Bump" på detta [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 22 mars 2007 kl.02.47 (EET)<br />
<br />
Jo, du har helt rätt. Jag tror nog att jag egentligen letade efter ett annat ord för VA-syntesen, men det här var det enda jag kom på. Och det är ju precis som du säger mest använt för att efterlikna akustiska instrument, så jag har haft det här i bakhuvet flera dar nu... -Men vad katten kallar man egentligen VA-syntesen för? --[[Användare:Android|android]] 22 mars 2007 kl.12.08 (EET)<br />
<br />
<br />
VA står väl för "Virtual Analog" - eller...? --[[Användare:Claes|Claes]] 22 mars 2007 kl.13.24 (EET)<br />
<br />
Claes: Jo, det är jag medveten om, men man brukar väl ha ett annat namn för själva syntesmetoden... Fast tills vidare är ju förstås "Virtuell analogsyntes" bättre än att felaktigt använda Physical modelling... --[[Användare:Android|android]] 22 mars 2007 kl.13.46 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:Physical_modelling&diff=2135Diskussion:Physical modelling2007-03-22T10:08:24Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Kallas det inte physical modelling när man bygger virtuella flöjter och stränginstrument mm i datorn också? Eller blandar jag ihop det? [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 15 mars 2007 kl.14.41 (EET)<br />
:"Bump" på detta [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 22 mars 2007 kl.02.47 (EET)<br />
<br />
Jo, du har helt rätt. Jag tror nog att jag egentligen letade efter ett annat ord för VA-syntesen, men det här var det enda jag kom på. Och det är ju precis som du säger mest använt för att efterlikna akustiska instrument, så jag har haft det här i bakhuvet flera dar nu... -Men vad katten kallar man egentligen VA-syntesen för? --[[Användare:Android|android]] 22 mars 2007 kl.12.08 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Aftertouch&diff=2121Aftertouch2007-03-21T17:49:41Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Aftertouch''' är ett funktion som vissa [[synthesizer]]s/[[MIDI-klaviatur]]er har, där ljudet man spelar på kan påverkas beroende på hur ''hårt'' man trycker ned tangenten efter själva anslaget. Oftast kan man sätta valfri funktion i synthesizern att [[modulera]]s av aftertouch, t.ex. att [[filter | filtret]] öppnas, eller att man för dit ett [[vibrato]].<br />
<br />
Det finns två olika sorters aftertouch:<br />
* '''''Monofonisk''''' eller '''''channel aftertouch''''', där aftertouchen alltså är monofonisk och därför påverkas alla nedslagna toner lika mycket.<br />
* '''''Polyfonisk aftertouch''''' är då alltså flerstämmig och man kan därmed ha olika mängd aftertouch-modulation på varje ton i ett spelat ackord.<br />
<br />
<br />
<br />
Den polyfoniska aftertouchen är numer ganska ovanlig. Det tillverkas inga nya klaviaturer med funktionen, och det var bara mer avancerade synthar/kontrollers som hade funktionen även tidigare, så antalet modeller är starkt begränsat. Den mest kända är monstersynthen [[Yamaha CS80]]. [http://www.youtube.com/watch?v=zoEkyBX7qsg Vangelis demonstrerar föredömligt både CS80n och aftertouch i detta klipp på youtube].<br />
<br />
Dessa klaviaturer har poly-aftertouch och MIDI:<br />
* '''Ensoniq SQ80, VFX, TS10, EPS, ASR10'''<br />
* '''Roland A50/80'''<br />
* '''GEM S2/3'''<br />
* '''Prophet T8''' (vissa revisioner kan ev ha begränsad funktionalitet via MIDI)<br />
* '''Kurzweil Midiboard'''<br />
* '''NED Synclavier'''<br />
* '''Elka MK 55/88'''<br />
Dessa klaviaturer har poly-at, men ingen eller begränsad MIDI-funktionalitet:<br />
* '''Yamaha CS 80''' (utan MIDI)<br />
* '''Yamaha DX1''' (enbart internt, poly-at skickas ej via MIDI)<br />
* '''Rhodes Chroma''' av senare revisioner (utan MIDI, men det finns MIDI-[[retrofit]]s)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Aftertouch&diff=2120Aftertouch2007-03-21T17:44:10Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Aftertouch''' är ett funktion som vissa [[synthesizer]]s/[[MIDI-klaviatur]]er har, där ljudet man spelar på kan påverkas beroende på hur ''hårt'' man trycker ned tangenten efter själva anslaget. Oftast kan man sätta valfri funktion i synthesizern att [[modulera]]s av aftertouch, t.ex. att [[filter | filtret]] öppnas, eller att man för dit ett [[vibrato]].<br />
<br />
Det finns två olika sorters aftertouch:<br />
* '''''Monofonisk''''' eller '''''channel aftertouch''''', där aftertouchen alltså är monofonisk och därför påverkas alla nedslagna toner lika mycket.<br />
* '''''Polyfonisk aftertouch''''' är då alltså flerstämmig och man kan därmed ha olika mängd aftertouch-modulation på varje ton i ett spelat ackord.<br />
<br />
Den polyfoniska aftertouchen är numer ganska ovanlig. Det tillverkas inga nya klaviaturer med funktionen, och det var bara mer avancerade synthar/kontrollers som hade funktionen även tidigare, så antalet modeller är starkt begränsat. Den mest kända är monstersynthen [[Yamaha CS80]]. [http://www.youtube.com/watch?v=zoEkyBX7qsg Vangelis demonstrerar föredömligt både CS80n och aftertouch i detta klipp på youtube].<br />
<br />
Dessa har poly-aftertouch (och MIDI):<br />
* '''Ensoniq SQ80, VFX, TS10, EPS, ASR10'''<br />
* '''Roland A50/80'''<br />
* '''GEM S2/3'''<br />
* '''Prophet T8'''<br />
* '''Kurzweil Midiboard'''<br />
* '''NED Synclavier'''<br />
* '''Elka MK 55/88'''<br />
Dessa har poly-at men ingen eller begränsad MIDI-funktionalitet:<br />
* '''Yamaha CS 80''' (utan MIDI)<br />
* '''Yamaha DX1''' (enbart internt, poly-at skickas ej via MIDI)<br />
* '''Rhodes Chroma''' av senare revisioner (utan MIDI, men det finns MIDI-[[retrofit]]s)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Aftertouch&diff=2119Aftertouch2007-03-21T17:39:01Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Aftertouch''' är ett funktion som vissa [[synthesizer]]s/[[MIDI-klaviatur]]er har, där ljudet man spelar på kan påverkas beroende på hur ''hårt'' man trycker ned tangenten efter själva anslaget. Oftast kan man sätta valfri funktion i synthesizern att [[modulera]]s av aftertouch, t.ex. att [[filter | filtret]] öppnas, eller att man för dit ett [[vibrato]].<br />
<br />
Det finns två olika sorters aftertouch:<br />
* '''''Monofonisk''''' eller '''''channel aftertouch''''', där aftertouchen alltså är monofonisk och därför påverkas alla nedslagna toner lika mycket.<br />
* '''''Polyfonisk aftertouch''''' är då alltså flerstämmig och man kan därmed ha olika mängd aftertouch-modulation på varje ton i ett spelat ackord.<br />
<br />
Den polyfoniska aftertouchen är numer ganska ovanlig. Det tillverkas inga nya klaviaturer med funktionen, och det var bara mer avancerade synthar/kontrollers som hade funktionen även tidigare, så antalet modeller är starkt begränsat. Den mest kända är monstersynthen [[Yamaha CS80]], som Vangelis demonstrerar [http://www.youtube.com/watch?v=zoEkyBX7qsg i ett klipp på youtube].<br />
<br />
Dessa har poly-aftertouch (och MIDI):<br />
* '''Ensoniq SQ80, VFX, TS10, EPS, ASR10'''<br />
* '''Roland A50/80'''<br />
* '''GEM S2/3'''<br />
* '''Prophet T8'''<br />
* '''Kurzweil Midiboard'''<br />
* '''NED Synclavier'''<br />
* '''Elka MK 55/88'''<br />
Dessa har poly-at men ingen eller begränsad MIDI-funktionalitet:<br />
* '''Yamaha CS 80''' (utan MIDI)<br />
* '''Yamaha DX1''' (enbart internt, poly-at skickas ej via MIDI)<br />
* '''Rhodes Chroma''' av senare revisioner (utan MIDI, men det finns MIDI-[[retrofit]]s)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Aftertouch&diff=2118Aftertouch2007-03-21T17:31:27Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Aftertouch''' är ett funktion som vissa [[synth]]ar/[[klaviatur]]er har, där ljudet man spelar på kan påverkas beroende på hur ''hårt'' man trycker ned tangenten efter själva anslaget. Oftast kan man sätta valfri funktion i [[synthesizer]]n att [[modulera]]s av aftertouch, t.ex. att [[filter | filtret]] öppnas, eller att man för dit ett [[vibrato]].<br />
<br />
Det finns två olika sorters aftertouch:<br />
* '''''Monofonisk''''' eller '''''channel aftertouch''''', där aftertouchen alltså är monofonisk och därför påverkas alla nedslagna toner lika mycket.<br />
* '''''Polyfonisk aftertouch''''' är då alltså flerstämmig och man kan därmed ha olika mängd aftertouch-modulation på varje ton i ett spelat ackord.<br />
<br />
Den polyfoniska aftertouchen är numer ganska ovanlig. Det tillverkas inga nya klaviaturer med funktionen, och det var bara mer avancerade synthar/kontrollers som hade funktionen även tidigare, så antalet modeller är starkt begränsat. Den mest kända är monstersynthen [[Yamaha CS80]], som Vangelis demonstrerar [http://www.youtube.com/watch?v=zoEkyBX7qsg i ett klipp på youtube].</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=MIDI&diff=2117MIDI2007-03-21T17:18:18Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>MIDI är en akronym för Musical Instrument Digital Interface. MIDI är ett sätt för olika elektroniska musikinstrument att kommunicera med varandra. Exempelvis kan det användas för att synka olika [[sequencer]]s med varandra, så de spelar i samma tempo. MIDI används även för att skicka notinformation. Har man t ex ett mjukvaruinstrument i datorn kan man spela på det med hjälp av ett MIDI-klaviatur; klaviaturet genererar inte ljudet utan skickar endast information till datorn om vilken tangent som trycks ner, när det trycks ner, hur hårt anslaget är, ev [[aftertouch]], när den släpps upp igen, och liknande saker. Mjukvaran i datorn som tar emot informationen genererar sedan ljudet utifrån den. På samma sätt kan man spela på olika ljudmoduler från en klaviatur.<br />
<br />
MIDI är styrsignaler och inte ljud - en vanlig missuppfattning. MIDI är alltså till för att berätta för instrumentet vad det ska spela och hur det ska spelas. Sedan kommer ljudet ut på instrumentets audio-utgångar. Detta gäller både hårdvara och virtuella instrument.<br />
<br />
<br />
== MIDI-portar ==<br />
<br />
*MIDI In, tar emot data<br />
*MIDI Out, skickar data<br />
*MIDI Thru, skickar vidare det data som kommer via MIDI In<br />
<br />
MIDI Thru (through) är viktigt för att kunna koppla ihop (seriekoppla) flera instrument eller andra anordningar som tar emot och skickar MIDI. Detta kallas Daisy Chaining.<br />
Det förekommer även "Soft Thru" i vissa syntar - och där går midisignalerna in till syntens processor och behandlas, innan de skickas vidare ut på Thru-utgången. En sådan Soft Thru kan ge upphov till en del fördröjningar, så en vanlig Thru är att föredra - eller så finns det Thru-boxar som löser problemet utanför synten i stället.<br />
<br />
MIDI-kontakterna kallas 5-pin DIN (Deutsch Industry Norm). Alla MIDI-portar har honkontakt medan alla MIDI-kablar har hankontakter. Även om det finns fem stift i kontakterna, så används bara tre av dem för att skicka eller ta emot MIDI-information. En MIDI-port fungerar bara på ett håll, så det krävs två kablar för att både kunna skicka och ta emot midi till/från en midienhet. Om man däremot använder en synt enbart som klaviatur för att spela på virtuella instrument i datorn, så behöver man förstås bara en kabel.<br />
<br />
När du kopplar ett MIDI-instrument till din dator/ljudkort skall du alltså kopppla kabeln från instrumentets MIDI Out till ljudkortets MIDI in - och om man vill kunna spela upp något med MIDI-instrumentets eget ljud med hjälp av datorn, så måste en kabel kopplas från en MIDI-utgång på datorn till en MIDI-ingång på instrumentet. För att göra saken mer komplicerad, måste instrumentets audio-utgångar (line-out) dessutom kopplas till ditt [[ljudkort]]. <br />
<br />
'''MIDI-anslutningen flyttar inget ljud, endast styrsignaler.'''<br />
<br />
[[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=MIDI&diff=2116MIDI2007-03-21T17:17:59Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>MIDI är en akronym för Musical Instrument Digital Interface. MIDI är ett sätt för olika elektroniska musikinstrument att kommunicera med varandra. Exempelvis kan det användas för att synka olika [[sequences]]s med varandra, så de spelar i samma tempo. MIDI används även för att skicka notinformation. Har man t ex ett mjukvaruinstrument i datorn kan man spela på det med hjälp av ett MIDI-klaviatur; klaviaturet genererar inte ljudet utan skickar endast information till datorn om vilken tangent som trycks ner, när det trycks ner, hur hårt anslaget är, ev [[aftertouch]], när den släpps upp igen, och liknande saker. Mjukvaran i datorn som tar emot informationen genererar sedan ljudet utifrån den. På samma sätt kan man spela på olika ljudmoduler från en klaviatur.<br />
<br />
MIDI är styrsignaler och inte ljud - en vanlig missuppfattning. MIDI är alltså till för att berätta för instrumentet vad det ska spela och hur det ska spelas. Sedan kommer ljudet ut på instrumentets audio-utgångar. Detta gäller både hårdvara och virtuella instrument.<br />
<br />
<br />
== MIDI-portar ==<br />
<br />
*MIDI In, tar emot data<br />
*MIDI Out, skickar data<br />
*MIDI Thru, skickar vidare det data som kommer via MIDI In<br />
<br />
MIDI Thru (through) är viktigt för att kunna koppla ihop (seriekoppla) flera instrument eller andra anordningar som tar emot och skickar MIDI. Detta kallas Daisy Chaining.<br />
Det förekommer även "Soft Thru" i vissa syntar - och där går midisignalerna in till syntens processor och behandlas, innan de skickas vidare ut på Thru-utgången. En sådan Soft Thru kan ge upphov till en del fördröjningar, så en vanlig Thru är att föredra - eller så finns det Thru-boxar som löser problemet utanför synten i stället.<br />
<br />
MIDI-kontakterna kallas 5-pin DIN (Deutsch Industry Norm). Alla MIDI-portar har honkontakt medan alla MIDI-kablar har hankontakter. Även om det finns fem stift i kontakterna, så används bara tre av dem för att skicka eller ta emot MIDI-information. En MIDI-port fungerar bara på ett håll, så det krävs två kablar för att både kunna skicka och ta emot midi till/från en midienhet. Om man däremot använder en synt enbart som klaviatur för att spela på virtuella instrument i datorn, så behöver man förstås bara en kabel.<br />
<br />
När du kopplar ett MIDI-instrument till din dator/ljudkort skall du alltså kopppla kabeln från instrumentets MIDI Out till ljudkortets MIDI in - och om man vill kunna spela upp något med MIDI-instrumentets eget ljud med hjälp av datorn, så måste en kabel kopplas från en MIDI-utgång på datorn till en MIDI-ingång på instrumentet. För att göra saken mer komplicerad, måste instrumentets audio-utgångar (line-out) dessutom kopplas till ditt [[ljudkort]]. <br />
<br />
'''MIDI-anslutningen flyttar inget ljud, endast styrsignaler.'''<br />
<br />
[[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kontrollrummetdiskussion:Om&diff=2068Kontrollrummetdiskussion:Om2007-03-18T18:11:08Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Är det verkligen en bra idé att ha artiklar om användare på det sättet? Användare av wikin ska ju börja med "Användare:", saker som handlar om wikin ska börja med "Kontrollrummet:". Jag föreslår att man håller sig till en av dessa istället för att ha dessa artiklar uppblandade med alla andra. [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 18 mars 2007 kl.18.19 (EET)<br />
<br />
Instämmer! <br />
--[[Användare:Android|android]] 18 mars 2007 kl.20.11 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Klaviatur&diff=2049Klaviatur2007-03-16T17:32:45Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''''Klaviatur''''' är de svarta och vita grejsimojserna på ett piano (eller en synth). Summan av pianotangenterna helt enkelt.<br />
<br />
På en orgel kallas klaviaturen för manual.</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Envelope&diff=2048Envelope2007-03-16T17:29:13Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Envelope''' är kortfattat en förändring över tid. Den kan påverka många saker, t.ex. volymen på ett syntljud, eller så kan det styra [[cutoff]]-frekvensen på ett [[filter]].<br />
<br />
Ofta så summeras envelope i fyra delar. [[Attack]], [[Decay]], [[Sustain]] och [[Release]], eller [[ADSR]]. Men det förekommer varianter som AHADSR (H står för Hold) ASR och liknande, samt mer avancerade envelopes med flertalet fritt konfigurerbara tid- och nivå-punkter.<br />
<br />
Med hjälp av en [[DAW]] kan du inte helt sällan styra parametrar som instrumentet eller effekten själv inte kan styra med egen envelope.<br />
<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Envelope&diff=2047Envelope2007-03-16T17:28:17Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Envelope''' är kortfattat en förändring över tid. Den kan påverka många saker, t.ex. volymen på ett syntljud, eller så kan det styra cutoff-frekvensen på ett filter.<br />
<br />
Ofta så summeras envelope i fyra delar. [[Attack]], [[Decay]], [[Sustain]] och [[Release]], eller [[ADSR]]. Men det förekommer varianter som AHADSR (H står för Hold) ASR och liknande, samt mer avancerade envelopes med flertalet fritt konfigurerbara tid- och nivå-punkter.<br />
<br />
Med hjälp av en [[DAW]] kan du inte helt sällan styra parametrar som instrumentet eller effekten själv inte kan styra med egen envelope.<br />
<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Envelope&diff=2041Envelope2007-03-16T15:55:11Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Envelope''' är kortfattat en förändring över tid. Den kan påverka många saker, t.ex. volymen på ett syntljud, eller så kan det styra skärningsfrekvensen på ett filter.<br />
<br />
Ofta så summeras envelope i fyra delar. [[Attack]], [[Decay]], [[Sustain]] och [[Release]], eller [[ADSR]]. Men det förekommer varianter som AHADSR (H står för Hold) ASR och liknande, samt mer avancerade envelopes med flertalet fritt konfigurerbara tid- och nivå-punkter.<br />
<br />
Med hjälp av en [[DAW]] kan du inte helt sällan styra parametrar som instrumentet eller effekten själv inte kan styra med egen envelope.<br />
<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ADSR&diff=2040ADSR2007-03-16T15:53:04Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ADSR''' är en förkortning av '''''Attack Decay Sustain Release''''', vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].<br />
<br />
<br />
Nedan följer ett exempel där vi utgår ifrån att ADSR-evelopen på en synth påverkar syntens volym:<br />
<br />
* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning. <br />
<br />
* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam. <br />
<br />
* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen efter decaytiden hålls konstant så länge som tangenten är nedtryckt. <br />
<br />
* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam. <br />
<br />
I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka. <br />
<br />
[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning.<br />
<br />
[[Bild:Adsr.jpg]]<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ADSR&diff=2039ADSR2007-03-16T15:52:41Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ADSR''' är en förkortning av '''''Attack Decay Sustain Release''''', vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].<br />
<br />
<br />
Nedan följer ett exempel där vi utgår ifrån att ADSR-evelopen på en synth påverkar syntens volym:<br />
<br />
* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning. <br />
<br />
* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam. <br />
<br />
* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen efter decaytiden hålls konstant så länge som tangenten är nedtryckt. <br />
<br />
* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam. <br />
<br />
I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka. <br />
<br />
[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning. Kort attack betyder att ljudet uppnår full volym direkt.<br />
<br />
[[Bild:Adsr.jpg]]<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ADSR&diff=2038ADSR2007-03-16T15:52:21Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ADSR''' är en förkortning av '''''Attack Decay Sustain Release''''', vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].<br />
<br />
Nedan följer ett exempel där vi utgår ifrån att ADSR-evelopen på en synth påverkar syntens volym:<br />
<br />
<br />
* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning. <br />
<br />
* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam. <br />
<br />
* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen efter decaytiden hålls konstant så länge som tangenten är nedtryckt. <br />
<br />
* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam. <br />
<br />
I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka. <br />
<br />
[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning. Kort attack betyder att ljudet uppnår full volym direkt.<br />
<br />
[[Bild:Adsr.jpg]]<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ADSR&diff=2037ADSR2007-03-16T15:51:51Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ADSR''' är en förkortning av '''''Attack Decay Sustain Release''''', vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].<br />
<br />
Nedan följer ett exempel där vi utgår ifrån att ADSR-evelopen på en synth påverkar syntens volym:<br />
<br />
* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning. <br />
<br />
* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam. <br />
<br />
* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen efter decaytiden hålls konstant så länge som tangenten är nedtryckt. <br />
<br />
* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam. <br />
<br />
I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka. <br />
<br />
[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning. Kort attack betyder att ljudet uppnår full volym direkt.<br />
<br />
[[Bild:Adsr.jpg]]<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ADSR&diff=2036ADSR2007-03-16T15:51:07Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ADSR''' är en förkortning av '''''Attack Decay Sustain Release''''', vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].<br />
<br />
Nedan följer ett exempel där vi utgår ifrån att ADSR-evelopen på en synth påverkar syntens volym:<br />
<br />
* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning. <br />
<br />
* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam. <br />
<br />
* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen efter decaytiden hålls konstant så länge som tangenten är nedtryckt. <br />
<br />
* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam. <br />
<br />
I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka. <br />
<br />
[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning. Kort attack betyder att ljudet uppnår full volym direkt.<br />
<br />
[[Bild:Adsr.jpg]]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Envelope&diff=2034Envelope2007-03-16T15:49:22Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Envelope''' är kortfattat en förändring över tid. Den kan påverka många saker, t.ex. volymen på ett syntljud, eller så kan det styra skärningsfrekvensen på ett filter.<br />
<br />
Ofta så summeras envelope i fyra delar. [[Attack]], [[Decay]], [[Sustain]] och [[Release]], eller [[ADSR]]. Men det förekommer varianter som AHADSR (H står för Hold) ASR och liknande, samt mer avancerade envelopes med flertalet fritt konfigurerbara tid- och nivå-punkter.<br />
<br />
Med hjälp av en [[DAW]] Kan du inte helt sällan styra parametrar som instrumentet eller effekten själv inte kan styra med egen envelope.<br />
<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Envelope&diff=2033Envelope2007-03-16T15:39:00Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Envelope''' är kortfattat en förändring över tid. Den kan påverka många saker, t.ex. volymen på ett syntljud, eller så kan det styra skärningsfrekvensen på ett filter.<br />
<br />
Ofta så summeras envelope i fyra delar. [[Attack]], [[Decay]], [[Sustain]] och [[Release]], eller [[ADSR]]. Men det förekommer varianter som AHADSR (H står för Hold) ASR och liknande.<br />
<br />
Ett envelope triggas av någonting, det kan vara ett anslag på en klaviatur eller någon annan styrsignal. Nedan utgår vi ifrån exemplet en tangent på en synt som påverkar syntens volym.<br />
<br />
* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning. <br />
<br />
* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam. <br />
<br />
* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen efter decaytiden hålls konstant så länge som tangenten är nedtryckt. <br />
<br />
* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam. <br />
<br />
I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka. Med hjälp av en [[DAW]] Kan du inte helt sällan styra parametrar som instrumentet eller effekten själv inte kan styra med egen envelope.<br />
<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Envelope&diff=2032Envelope2007-03-16T15:37:57Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Envelope''' är kortfattat en förändring över tid. Den kan påverka många saker, t.ex. volymen på ett syntljud, eller så kan det styra skärningsfrekvensen på ett filter.<br />
<br />
Ofta så summeras envelope i fyra delar. [[Attack]], [[Decay]], [[Sustain]] och [[Release]], eller [[ADSR]]. Men det förekommer varianter som AHADSR (H står för Hold) ASR och liknande.<br />
<br />
Ett envelope triggas av någonting, det kan vara ett anslag på en klaviatur eller någon annan styrsignal. Nedan utgår vi ifrån exemplet en tangent på en synt som påverkar syntens volym.<br />
<br />
* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning. <br />
<br />
* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam. <br />
<br />
* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen hålls konstant så länge tangenten är nedtryckt. <br />
<br />
* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam. <br />
<br />
I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka. Med hjälp av en [[DAW]] Kan du inte helt sällan styra parametrar som instrumentet eller effekten själv inte kan styra med egen envelope.<br />
<br />
<br />
{{behöver bild}}</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ADSR&diff=2030ADSR2007-03-16T15:24:53Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ADSR''' är en förkortning av '''''Attack Decay Sustain Release''''', vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].<br />
<br />
[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning. Kort attack betyder att ljudet uppnår full volym direkt.<br />
<br />
[[Bild:Adsr.jpg]]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:DAW&diff=2024Diskussion:DAW2007-03-16T14:16:19Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Lite begreppsförvirring här som borde redas ut... Innebär DAW enbart själva programvaran, eller är det summan av programvara, dator och ljudkort? <br />
Jag beskrev själv först Sonar som en DAW, men ändrade det sedan, men jag vet inte riktigt vad som är rätt?<br />
Digital Audio Workstation låter ju snarast som en synonym till vårt [[musikdatorer]], eller??<br />
<br />
/android<br />
<br />
:Bra fråga. Jag har själv aldrig använt termen, tycker "inspelningsprogram" är mycket bättre. [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 16 mars 2007 kl.12.52 (EET)<br />
<br />
DAW är hela paketet, dvs dator (där tonvikten ligger på ljudkortet) + ev. extern mixer + mjukvara för flerkanalsinspelning och mixning.<br />
Det är iaf min version, kortfattat. /Aoly<br />
<br />
Jo, det låter ju bra rent logiskt, Aoly. <br />
I så fall är det en hel del saker här som behöver ändras... :)<br />
[[Användare:Android|android]] 16 mars 2007 kl.13.21 (EET)<br />
<br />
<br />
<br />
En DAW kan också vara en hårddiskporta eller liknande, så det är inte nödvändigtvis en dator inblandad - förutom den som sitter i hårddiskportan förstås... ;)--[[Användare:Claes|Claes]] 16 mars 2007 kl.14.47 (EET)<br />
<br />
Jag tycker att en DAW är att betrakta som "hela paketet". Om det nu avser en digitalporta (vilket är ovanligt, då brukar man ju säga porta...) eller en dator gör mig egentligen detsamma. Jag tycker en DAW är dator, ljudkort, sequencer och resten av kringutrustningen som behövs. --[[Användare:Torwald|Torwald]] 16 mars<br />
<br />
<br />
Helt rätt. en DAW är absolut hela paketet.<br />
Om man pratar om programmen, så handlar det om DAW-program, men för att fungera, så krävs ju hela paketet med dator, ljudkort etc. --[[Användare:Claes|Claes]] 16 mars 2007 kl.15.55 (EET)<br />
<br />
<br />
'''Så då kan man alltså sammanfatta det som att det är fel att under mjukvara har en [[DAW]]-rubrik ovanför uppräkningen av de olika DAW/sequencer-programmen... :)''' [[Användare:Android|android]] 16 mars 2007 kl.16.11 (EET)<br />
<br />
Bah, började ändra lite, men det är ju rörigt! Nu har vi dels [[Sequencer]] och dels [[mjukvara]] som egentligen säger samma sak, fast i lite olika omfattning... Och jag måste nog jobba lite istället. [[Användare:Android|android]] 16 mars 2007 kl.16.16 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Ableton_Live&diff=2023Ableton Live2007-03-16T14:13:55Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''''Live''''' (aktuell version 6.0) <br />
[[Bild:765_live3_arrangescreen.jpg|right|thumb|200px| Ableton Live.]]<br />
----<br />
<br />
Ett [[sequencer]]program som finns för både [[Musikskapande på PC|PC]] och [[Musikskapande på Mac|Mac]]. Live skiljer sig på många sätt från traditionella sequencers som t ex [[Cubase]], [[Logic]] och [[Pro Tools]]. Som namnet antyder är Live byggt för att kunna fungera som ett instrument i en livesituation, men det är även många som använder det i studion. Live jobbar mycket med [[loopar]] men har även stöd för virtuella instrument och effekter ([[VST(i)]]). En svaghet är att det inte finns någon editor för audio, vilket gör att få använder det som sitt enda inspelningsprogram. Dock är möjligheterna till att manipulera ljuden i realtid stora, tack vare flera smidiga effekter och verktyg, t.ex [[Pitch]] Warp / [[Timestretch]].<br />
<br />
Som många andra sequencers har Live en s.k freeze-funktion. Denna funktion gör det möjligt att "frysa" spår och synthar, det vill säga rendera ett färdigt ljudspår, vilket avlastar datorns processor så man kan ha flera spår utan att hela projektet slöar eller hakar upp sig. I version 6 så finns det även '''DeepFreeze''' som gör det möjligt att frysa alla eller enstaka spår. Med denna funktion kan man bland annat enkelt exportera alla alla spår till separata ljudfiler.<br />
<br />
==Externa länkar==<br />
* Tillverkarens officiella hemsida, [http://www.ableton.com www.ableton.com].<br />
<br />
[[Kategori:Mjukvara]]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Mjukvara&diff=2022Mjukvara2007-03-16T14:12:46Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>==DAW==<br />
''Huvudartikel, se [[DAW]]''<br />
<br />
<br />
===DAW/sequencer-program:===<br />
* [[Ableton]]<br />
** [[Ableton Live 6]] (Win/Mac)<br />
<br />
* [[Steinberg]]<br />
** [[Cubase]] (Win/Mac)<br />
** [[Nuendo]] (Win/Mac)<br />
<br />
* [[Image Line Software]]<br />
** [[FL Studio]] (Win)<br />
<br />
* [[Apple]]<br />
** [[Logic]] (Win/Mac)<br />
<br />
* [[Digidesign]]<br />
** [[ProTools]] (Win/Mac)<br />
<br />
* [[Propellerheads]]<br />
** [[Reason]] (Win/Mac)<br />
<br />
* [[Cakewalk]]<br />
** [[Sonar]] (Win)<br />
** [[Project5]] (Win)<br />
<br />
* [[MOTU]]<br />
** [[Digital Performer]] (Mac)<br />
** [[AudioDesk]] (Mac)<br />
<br />
* [[Magix]]<br />
** [[Sequoia]] (Win)<br />
** [[Samplitude]] (Win)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:DAW&diff=2021Diskussion:DAW2007-03-16T14:11:20Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Lite begreppsförvirring här som borde redas ut... Innebär DAW enbart själva programvaran, eller är det summan av programvara, dator och ljudkort? <br />
Jag beskrev själv först Sonar som en DAW, men ändrade det sedan, men jag vet inte riktigt vad som är rätt?<br />
Digital Audio Workstation låter ju snarast som en synonym till vårt [[musikdatorer]], eller??<br />
<br />
/android<br />
<br />
:Bra fråga. Jag har själv aldrig använt termen, tycker "inspelningsprogram" är mycket bättre. [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 16 mars 2007 kl.12.52 (EET)<br />
<br />
DAW är hela paketet, dvs dator (där tonvikten ligger på ljudkortet) + ev. extern mixer + mjukvara för flerkanalsinspelning och mixning.<br />
Det är iaf min version, kortfattat. /Aoly<br />
<br />
Jo, det låter ju bra rent logiskt, Aoly. <br />
I så fall är det en hel del saker här som behöver ändras... :)<br />
[[Användare:Android|android]] 16 mars 2007 kl.13.21 (EET)<br />
<br />
<br />
<br />
En DAW kan också vara en hårddiskporta eller liknande, så det är inte nödvändigtvis en dator inblandad - förutom den som sitter i hårddiskportan förstås... ;)--[[Användare:Claes|Claes]] 16 mars 2007 kl.14.47 (EET)<br />
<br />
Jag tycker att en DAW är att betrakta som "hela paketet". Om det nu avser en digitalporta (vilket är ovanligt, då brukar man ju säga porta...) eller en dator gör mig egentligen detsamma. Jag tycker en DAW är dator, ljudkort, sequencer och resten av kringutrustningen som behövs. --[[Användare:Torwald|Torwald]] 16 mars<br />
<br />
<br />
Helt rätt. en DAW är absolut hela paketet.<br />
Om man pratar om programmen, så handlar det om DAW-program, men för att fungera, så krävs ju hela paketet med dator, ljudkort etc. --[[Användare:Claes|Claes]] 16 mars 2007 kl.15.55 (EET)<br />
<br />
<br />
'''Så då kan man alltså sammanfatta det som att det är fel att under mjukvara har en [[DAW]]-rubrik ovanför uppräkningen av de olika DAW/sequencer-programmen... :)''' [[Användare:Android|android]] 16 mars 2007 kl.16.11 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ROM&diff=2007ROM2007-03-16T11:48:59Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ROM''' = '''''Read Only Memory''''' Ett permenent minne som inte kan skrivas till när data väl är lagrat där.</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Sample_playback&diff=2006Sample playback2007-03-16T11:46:41Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''Sample playback''' är en sorts [[subtraktiv syntes]] där man som ursprunglig ljudkälla använder [[samplingar]] (jfr [[oscillator]]). En sample playback-synth kallas även för "ROMpler", vilket kommer från engelskans ROM-player (synthen spelar upp samplingar som är lagrade i [[ROM]]-minnet (jfr [[sampler]])).<br />
<br />
Den första och mest kända synthen som använder den här tekniken är Korg M1.</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Oscillator&diff=2000Oscillator2007-03-16T11:25:07Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>En '''''oscillator''''' är en krets eller en del av ett datorprogram som genererar en cyklisk [[vågform]]. Vid tillräckligt hög hastighet (minst tjugo svängningar per sekund) kan vågformen utgöra en hörbar ton, och detta utgör grunden för många syntesmetoder. Med långsammare, ej hörbara vågformer kan man modulera olika parametrar kontinuerligt, exempelvis tonhöjden (vibrato), en filterinställning (filtersvep) eller något annat. Se [[LFO]].<br />
<br />
När det gäller analoga [[synthesizer]]s brukar man dela in oscillatorerna efter hur tonhöjden styrs. <br />
'''''VCO''''' står för '''''Voltage Controlled Oscillator''''' och innebär att tonhöjden regleras mha en styrström.<br />
'''''DCO''''' står för '''''Digitally Controlled Oscillator''''' och innebär att tonhöjden regleras digitalt. <br />
En VCO är känslig för bland annat temperaturförändringar, vilket innebär att en synth med VCOer måste värma upp innan tonhöjden blir stabil, samt att den lätt blir ostämd om inte förhållandena i studion är konstanta. Denna mindre precisa styrning innebär även små förändringar i pitch över tiden, vilket många upplever som "fett" och "varmt".</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Android&diff=1997Användare:Android2007-03-16T11:24:13Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>[http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?action=profile;u=42 I am an android]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:DAW&diff=1996Diskussion:DAW2007-03-16T11:21:14Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Lite begreppsförvirring här som borde redas ut... Innebär DAW enbart själva programvaran, eller är det summan av programvara, dator och ljudkort? <br />
Jag beskrev själv först Sonar som en DAW, men ändrade det sedan, men jag vet inte riktigt vad som är rätt?<br />
Digital Audio Workstation låter ju snarast som en synonym till vårt [[musikdatorer]], eller??<br />
<br />
/android<br />
<br />
:Bra fråga. Jag har själv aldrig använt termen, tycker "inspelningsprogram" är mycket bättre. [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 16 mars 2007 kl.12.52 (EET)<br />
<br />
DAW är hela paketet, dvs dator (där tonvikten ligger på ljudkortet) + ev. extern mixer + mjukvara för flerkanalsinspelning och mixning.<br />
Det är iaf min version, kortfattat. /Aoly<br />
<br />
Jo, det låter ju bra rent logiskt, Aoly. <br />
I så fall är det en hel del saker här som behöver ändras... :)<br />
[[Användare:Android|android]] 16 mars 2007 kl.13.21 (EET)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:DAW&diff=1993Diskussion:DAW2007-03-16T11:15:17Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Lite begreppsförvirring här som borde redas ut... Innebär DAW enbart själva programvaran, eller är det summan av programvara, dator och ljudkort? <br />
Jag beskrev själv först Sonar som en DAW, men ändrade det sedan, men jag vet inte riktigt vad som är rätt?<br />
Digital Audio Workstation låter ju snarast som en synonym till vårt [[musikdatorer]], eller??<br />
<br />
/android<br />
<br />
:Bra fråga. Jag har själv aldrig använt termen, tycker "inspelningsprogram" är mycket bättre. [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 16 mars 2007 kl.12.52 (EET)<br />
<br />
DAW är hela paketet, dvs dator (där tonvikten ligger på ljudkortet) + ev. extern mixer + mjukvara för flerkanalsinspelning och mixning.<br />
Det är iaf min version, kortfattat. /Aoly<br />
<br />
Jo, det låter ju bra rent logiskt, Aoly. <br />
I så fall är det en hel del saker här som behöver ändras... :)<br />
/android</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:DAW&diff=1992Diskussion:DAW2007-03-16T11:14:58Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Lite begreppsförvirring här som borde redas ut... Innebär DAW enbart själva programvaran, eller är det summan av programvara, dator och ljudkort? <br />
Jag beskrev själv först Sonar som en DAW, men ändrade det sedan, men jag vet inte riktigt vad som är rätt?<br />
Digital Audio Workstation låter ju snarast som en synonym till vårt [[musikdatorer]], eller??<br />
<br />
/android<br />
<br />
:Bra fråga. Jag har själv aldrig använt termen, tycker "inspelningsprogram" är mycket bättre. [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 16 mars 2007 kl.12.52 (EET)<br />
<br />
DAW är hela paketet, dvs dator (där tonvikten ligger på ljudkortet) + ev. extern mixer + mjukvara för flerkanalsinspelning och mixning.<br />
Det är iaf min version, kortfattat. /Aoly<br />
<br />
Jo, det låter ju bra rent logiskt, Aoly. <br />
I så fall är det en hel del saker här som behöver ändras... :)</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Cakewalk&diff=1986Cakewalk2007-03-16T10:33:00Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Amerikanskt företag som tillverkar sequencerprogram och mjukvarusynthar/effekter. http://www.cakewalk.com</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Cakewalk&diff=1985Cakewalk2007-03-16T10:32:36Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Amerikanskt företag som tillverkar sequencerprogram och mjukvarusynthar/effekter. www.cakewalk.com</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:DAW&diff=1984Diskussion:DAW2007-03-16T10:31:04Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Lite begreppsförvirring här som borde redas ut... Innebär DAW enbart själva programvaran, eller är det summan av programvara, dator och ljudkort? <br />
Jag beskrev själv först Sonar som en DAW, men ändrade det sedan, men jag vet inte riktigt vad som är rätt?<br />
Digital Audio Workstation låter ju snarast som en synonym till vårt [[musikdatorer]], eller??<br />
<br />
/android</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Diskussion:DAW&diff=1983Diskussion:DAW2007-03-16T10:30:10Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>Lite begreppsförvirring här som borde redas ut... Innebär DAW enbart själva programvaran, eller är det summan av programvara, dator och ljudkort? <br />
Jag beskrev själv först Sonar som en DAW, men ändrade det sedan, men jag vet inte riktigt vad som är rätt?<br />
Digital Audio Workstation låter ju snarast som en synonym till vårt [[musikdator]], eller??<br />
<br />
/android</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=ADSR&diff=1979ADSR2007-03-16T10:24:25Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>'''ADSR''' är en förkortning av Attack Decay Sustain Release. Vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].<br />
<br />
[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning. Kort attack betyder att ljudet uppnår full volym direkt.<br />
<br />
[[Bild:Adsr.jpg]]</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Huvudsida&diff=1904Huvudsida2007-03-15T17:10:31Z<p>Android: /* Hitta på wikin */</p>
<hr />
<div>Detta är en wiki med inriktning på musik och ljudteknik. Den hör till forumet på [http://www.kontrollrummet.com/forum http://www.kontrollrummet.com/forum]. Om du vill redigera själv uppmanar vi till samma sak som Wikipedia - '''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Var_djärv%21 Var djärv!]''' Vi ser hellre att du deltar och gör några misstag än att du inte deltar alls! En wiki bygger på just det - alla bidrar med ett litet steg i taget, en liten förbättring här och var. Till slut blir det en myrstack!<br />
<br />
==Hitta på wikin==<br />
{|<br />
|-valign="top"<br />
|width="35%"|<br />
'''Studioutrustning'''<br />
* [[Tillverkare]]<br />
* [[Hårdvara]]<br />
* Datorer<br />
** [[Musikdatorer]]<br />
** [[Mjukvara]]<br />
** [[Ljudkort]]<br />
* [[Mickar]]<br />
* [[Lyssning]]<br />
* [[Akustikbehandling och ljudisolering]]<br />
|width="30%"|<br />
'''Musikinstrument'''<br />
* [[Akustisk gitarr]]<br />
* [[Elgitarr]]<br />
* [[Elbas]]<br />
* [[Trummor]]<br />
* [[Nyckelharpa]]<br />
* [[Synthesizer]]<br />
* [[Piano]]<br />
* [[Elpiano]]<br />
|<br />
'''Kunskap'''<br />
* '''[[Nybörjarguide]]'''<br />
* [[Musikteori]]<br />
* [[Mixa|Mixning]]<br />
* [[Mastera|Mastering]]<br />
|}<br />
Du kan även gå till en [[Special:Random|slumpartikel]].<br />
<br />
==Bidra==<br />
Wikin har inte funnits särskilt länge och är därför fortfarande i ett uppstartningsskede. Än så länge är det alltså troligt att det saknas artiklar om det du letar efter, eller att de artiklar som finns inte är särskilt utförliga. Du är därför varmt välkommen att själv redigera artiklar där du vet något mer än det som står. Forumets och wikins användardatabaser är tyvärr inte sammankopplade i nuläget, vilket innebär att du måste registrera dig separat för wikin (förslagsvis med samma användarnamn som på forumet). Det går fort, se länken upp i högra hörnet. Du kan även redigera utan att logga in (isåfall visas din IP-adress istället för användarnamn), men för tydlighetens skull är det bra om du skapar dig ett användarkonto. För mer info om hur du redigerar artiklar på wikin hänvisar vi till [[Kontrollrummet:Hjälp|hjälpsidan]]. För sakriktighetens skull ber vi dig att gärna skriva källhänvisningar när du fyller på med information.<br />
<br />
Ett par sidor som kan vara bra verktyg när du redigerar:<br />
* [[Special:Recentchanges|Senaste ändringarna]] - listar de senaste redigeringarna som gjorts på wikin.<br />
* [[Special:Wantedpages|Önskelistan]] - sidor som länkats till mycket, men som inte skapats än.<br />
* [[Special:Shortpages|Korta sidor]] - sidor som skapats men som ännu inte är så långa.<br />
* [[:Kategori:Behöver bild|Behöver bild]] - sidor som skulle behöva illustreras med en bild.<br />
Ta också en titt på [[Special:Specialpages|Speciella sidor]] för fler sidor som kan vara praktiska verktyg när du redigerar.<br />
<br />
==Följ med==<br />
[[Bild:rss.jpg]] Om du smidigt vill följa med vad som uppdateras i Wikin, kan du gärna använda din RSS-läsare, och peka den [http://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Special:Recentchanges&feed=rss hit].</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Synthesizer&diff=1898Synthesizer2007-03-15T16:42:38Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>En '''synthesizer''' (eller kort synth) är ett musikinstrument där ljuden framkallas på elektronisk väg. De vanligaste syntharna har klaviatur, men det är inte alltid fallet. En synthmodul är klaviaturlös, men kan mha [[MIDI]] styras från en klaviaturförsedd synth, eller dator. <br />
<br />
Det finns flera olika metoder för hur en synthesizer framställer ljud, så kallade '''syntesmetoder''':<br />
<br />
Digitalt:<br />
* [[FM-syntes]]<br />
* [[Additiv syntes]]<br />
* [[Subtraktiv syntes]]<br />
** [[Sample playback]]<br />
** [[Wavetable-syntes]]<br />
** [[Phase distortion]]<br />
** [[Physical modelling]]<br />
<br />
Analogt:<br />
* [[Additiv syntes]]<br />
* [[Subtraktiv syntes]]<br />
** DCO (Digitally Controlled [[Oscillator]])<br />
** VCO (Voltage Controlled [[Oscillator]])</div>Androidhttps://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Oscillator&diff=1897Oscillator2007-03-15T16:41:12Z<p>Android: </p>
<hr />
<div>En '''''oscillator''''' är en krets eller en del av ett datorprogram som genererar en cyklisk vågform. Vid tillräckligt hög hastighet (minst tjugo svängningar per sekund) kan vågformen utgöra en hörbar ton, och detta utgör grunden för många syntesmetoder. Med långsammare, ej hörbara vågformer kan man modulera olika parametrar kontinuerligt, exempelvis tonhöjden (vibrato), en filterinställning (filtersvep) eller något annat. Se [[LFO]].<br />
<br />
När det gäller analoga [[synthesizer]]s brukar man dela in oscillatorerna efter hur tonhöjden styrs. <br />
'''''VCO''''' står för '''''Voltage Controlled Oscillator''''' och innebär att tonhöjden regleras mha en styrström.<br />
'''''DCO''''' står för '''''Digitally Controlled Oscillator''''' och innebär att tonhöjden regleras digitalt. <br />
En VCO är känslig för bland annat temperaturförändringar, vilket innebär att en synth med VCOer måste värma upp innan tonhöjden blir stabil, samt att den lätt blir ostämd om inte förhållandena i studion är konstanta. Denna mindre precisa styrning innebär även små förändringar i pitch över tiden, vilket många upplever som "fett" och "varmt".</div>Android