Kontrollrummet - Användarbidrag [sv]

Pitchshift

2007-04-16T16:26:03Z

Tbruce:

#REDIRECT [[Pitch shift]]

Pitch shift

2007-04-16T14:22:54Z

Tbruce:

'''''Pitch shift''''' är ett samlingsnamn för olika digitala processeringsalgoritmer som kan justera en ljudsignals tonhöjd utan att påverka dess längd i tiden (för det omvända, se [[time stretch]]).

Lite förenklat går detta nästan alltid till som så att man delar upp ljudet i en matris av mycket korta ljudsnuttar som man individuellt ändrar hastighet (och därmed tonhöjd) på, utan att ändra deras position i matrisens tidsdomän. I dåliga pitch shift-algoritmer ger denna process ofta upphov till diverse oönskade effekter, som [[fasfel]] och fula biljud i basen. De bästa algoritmerna brukar dock kunna ge ett resultat där ljudkvaliteten inte märkbart försämras. De brukar dock vara ganska krävande för datorn, och ger ofta bättre resultat om de inte behöver jobba i realtid.

Observera att den ovan beskrivna processen ger fortfarande upphov till den klassiska Smurf-effekten. För att motverka den har vissa pitch shifters inbyggd s.k. [[formant]]korrigering.

Pitch shift

2007-04-16T14:22:40Z

Tbruce:

'''''Pitch shift''''' är ett samlingsnamn för olika digitala processeringsalgoritmer som kan justera en ljudsignals tonhöjd utan att påverka dess längd i tiden (för det omvända, se [[time stretch]].

Lite förenklat går detta nästan alltid till som så att man delar upp ljudet i en matris av mycket korta ljudsnuttar som man individuellt ändrar hastighet (och därmed tonhöjd) på, utan att ändra deras position i matrisens tidsdomän. I dåliga pitch shift-algoritmer ger denna process ofta upphov till diverse oönskade effekter, som [[fasfel]] och fula biljud i basen. De bästa algoritmerna brukar dock kunna ge ett resultat där ljudkvaliteten inte märkbart försämras. De brukar dock vara ganska krävande för datorn, och ger ofta bättre resultat om de inte behöver jobba i realtid.

Observera att den ovan beskrivna processen ger fortfarande upphov till den klassiska Smurf-effekten. För att motverka den har vissa pitch shifters inbyggd s.k. [[formant]]korrigering.

OS X

2007-04-16T14:02:39Z

Tbruce:

'''OS X''', operativsystem för [[Mac]]-datorer från [[Apple]]. Bygger i grunden på Unix. Xet i namnet anspeglar på både [[Unix]] och siffran 10, vilket är operativsystemets versionsnummer. Med i namnet brukar även ett namn på ett kattdjur figurera istället för det exakta versionsnummret. I skrivande stund är det (v 10.4) Tiger som gäller men under hösten 2007 är (v 10.5) Leopard tänkt att släppas.

* 1 v 10.0 Cheetah
* 2 v 10.1 Puma
* 3 v 10.2 Jaguar
* 4 v 10.3 Panther
* 5 v 10.4 Tiger
* 6 v 10.5 Leopard (ännu ej släppt)

==Mac OS X som plattform för musikskapande==
Mac är av hävd vanligare bland musikskapare än bland vanliga datoranvändare. På senare tid har de befäst denna position genom att endast utveckla [[Logic]] (som nu utvecklas av Apple) för Mac.

===Core Audio===
Ett API för ljudhantering i OS X.

===Audio Units===
''Huvudartikel, se [[Audio Units]]''
En [[plugin]]-arkitektur för OS X som ligger på systemnivå, för både effekter och instrument. Förkortas '''''AU'''''. Det är en relativt ny standard så det finns än så länge ett ganska magert utbud av freeware och shareware, men de flesta "stora" kommersiella pluginerna släpps även som AU. OS X levereras med ett flertal vanliga effektplugins, som enkla [[reverb]], [[filter]], [[EQ]], [[pitchshift]], [[kompressor]] med mera. Dessa är dels tänkta att kunna användas av program- och spelutvecklare, men går naturligtvis även att använda i exempelvis [[Logic]].

Synthesizer

2007-04-10T20:18:04Z

Tbruce:

En '''''synthesizer''''' (även '''''syntesizer''''', eller kort '''''synt''''', '''''synth''''') är ett musikinstrument där ljuden framkallas på elektronisk väg. De vanligaste syntharna har klaviatur, men det är inte alltid fallet. En synthmodul är klaviaturlös, men kan med hjälp av [[MIDI]] styras från en klaviaturförsedd synth, eller dator. Jämför även [[keyboard]].

Det finns flera olika metoder för hur en synthesizer framställer ljud, så kallade '''syntesmetoder''':

Digitalt:
* [[FM-syntes]]
* [[Additiv syntes]]
* [[Subtraktiv syntes]]
** [[Sample playback]]
** [[Virtuell analogsyntes]]
** [[Wavetable-syntes]]
** [[Phase distortion]]
** [[Physical modelling]]

Analogt:
* [[Additiv syntes]]
* [[Subtraktiv syntes]]
** DCO (Digitally Controlled [[Oscillator]])
** VCO (Voltage Controlled [[Oscillator]])

Additiv syntes

2007-04-10T20:13:09Z

Tbruce:

'''''Additiv syntes''''' (ibland även ihopskrivet, '''''additivsyntes''''') är den allra äldsta [[synt]]esmetoden. Det första elektromekaniska musikinstrumentet, ''Telharmoniet'' som byggdes redan 1897 använde sig nämligen av en sorts additiv syntes.

Additiv syntes står som namnet antyder i rak motsats till den [[subtraktiv syntes|subtraktiva]]; istället för att utgå från en [[överton]]srik vågform och ta bort det oönskade utgår man från ett antal övertons''fattiga'' ljudvågor (traditionellt [[sinus]]vågor) som man stämmer om och adderar, dvs spelar samtidigt. På detta sätt kan man i teorin skapa vilken klang som helst, men i praktiken har det dock länge varit mycket svårt att använda additivsyntes till något mer än ganska simpla, klockliknande klanger, eftersom det krävs väldigt många [[oscillator]]er och noggrant programmerade volym[[envelop]]er för att göra något mer spännande. Med den digitala tekniken är dock detta betydligt enklare, och det finns nu en rad spännande vidareutvecklingar av additivsyntes som t ex kan återskapa samplade ljud med endast staplade sinustoner, och därmed ge en helt annan möjlighet att manipulera ljudet än vad som går med traditionell [[sampling]].

Subtraktiv syntes

2007-04-10T20:08:55Z

Tbruce: återgår till tidigare version; den länkade bilden ligger inte på lokala servern.

'''''Subtraktiv syntes''''' är förmodligen den historiskt sett mest populära syntesmetoden. Förutom att den är hyfsat enkel rent tekniskt så är det även lätt att lära sig ta kontroll över den, och det går att skapa många vitt skilda klanger.

Man utgår från en eller flera [[oscillator]]er som vanligtvis genererar [[överton]]srika [[vågform]]er som t ex [[sågtandsvåg]] eller [[pulsvåg]]. Signalen passerar sedan genom ett [[filter]], vanligen ett lågpass[[filter]], med vilket man sänker eller tar bort (subtraherar) vissa övertoner. Genom att ändra inställningar för filtret över tid kan man få en naturlig [[envelope]] med gradvist övertonsbortfall efter anslaget, likt hur de flesta akustiska instrument fungerar. Sist i signalkedjan finns en förstärkarkrets (amplifier), som även den kan på verkas av en envelope för att ge ljudet volymförändringar över tiden.

Osc -> Filter -> Amp

Inom den substraktiva syntesen finns flera olika modeller, både digitala och analoga (se [[synthesizer]]).

Exempel på synthesizer som använder subtraktiv syntes: Roland Juno-60

Jämför [[additiv syntes]].

{{behöver bild}}

Impendans

2007-04-10T05:26:30Z

Tbruce:

#REDIRECT [[impedans]]

Diskussion:Sweetspot

2007-03-27T21:22:19Z

Tbruce:

Skulle vara trevligt med en förklaring av vad som gör sweetspoten större/mindre! :) [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 28 mars 2007 kl.00.22 (EEST)

Sweetspot

2007-03-27T21:21:06Z

Tbruce:

'''''Sweetspot''''' kallas den plats där ljudet från [[monitor]]erna är optimalt. Normalt placerar man sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där man sitter omkring 1-1.5m från varje monitor och monitorerna är vinklade in mot lyssningspositionen. Diskanterna i monitorerna ska vara i öronhöjd eftersom eventuella [[fasfel]] o dyl, visar sig tydligast i diskanten och det är därför viktigt att ha en så rak linje som möjligt mellan öronen och diskanterna. Om man måste sitta exakt på den positionen för att ha riktigt bra ljud, så har monitorerna en liten sweetspot - och om man kan röra sig friare på olika sätt utan att förlora i ljudkvalitet, så har monitorerna en större sweetspot.

Om man vinklar monitorerna uppåt eller neråt, så krymper förstås denna sweetspot, eftersom det bara blir i en punkt som diskanterna har en rak linje till öronen. Om monitorerna är vinklade uppåt så gör lite längre avstånd än det optimala, att diskanterna skjuter över målet och man måste resa sig upp lite för att få perfekt ljud. Om man i stället sitter lite närmare än det optimala, så träffar direktljudet från diskanterna kroppen i stället för öronen. Detta är också något som monitorer med större sweetspot inte ger lika stora problem med, som de med liten sweetspot.

AES EBU

2007-03-27T12:02:21Z

Tbruce:

'''''AES/EBU''''' skapades genom ett samarbete mellan '''Audio Engineering Society''' ('''AES''') och '''European Broadcasting Union''' ('''EBU''') - och är ett format för överföring av digitala stereosignaler i 24-bits upplösning. Man använder normalt [[XLR]]-kontakter och en [[koaxial]]kabel med 2 ledare och 110 ohms impedans. Det är två ledare eftersom överföringen är balanserad.

AES/EBU är "proffsversionen" av [[SPDIF]].

SPDIF

2007-03-27T12:00:59Z

Tbruce:

'''''SPDIF''''' ('''''Sony/Philips Digital Interface Format''''', förkortas även '''''S/PDIF''''' eller '''''S/Pdif''''') är ett [[interface]] med vilket man överför 2 kanaler digitalt genom antingen en optisk plast- eller glasfiberkabel med [[TOSlink]]-kontakter, eller genom en [[koaxial]]kabel med [[RCA]]-kontakter och med 75 ohms [[impedans]]. Det är alltså bara en enda kabel som används för att överföra en stereosignal - och SPDIF innehåller alltid 2 kanaler, även om det är mono som skickas över. Skillnaden är bara att den ena kanalen är tyst, om man skickar över mono (det förekommer vissa enkanaliga preamps med inbyggda A/D-omvandlare, så det kan vara bra att nämna...).
Överföringen är obalanserad, men eftersom det handlar om digitala signaler, så är det ändå inte särkilt känsligt för störningar.

SPDIF räknas som en "konsumentstandard", medan proffsvarianten heter [[AES/EBU]].
Man använder SPDIF till CD, DAT, A/D- och D/A-omvandlare o dyl - men även med komprimerat ljud i hemmabio-anläggningar.

Diskussion:Wavetable-syntes

2007-03-23T15:55:42Z

Tbruce:

Är det verkligen korrekt att kalla wavetablesyntes för subtraktiv? Har nästan inte jobbat med det alls själv men jag har fått för mej att det vanligtvis inte är något filter inblandat? Filtret är ju det som "puts the subtractive in subtractive synthesis" så att säga.

-
Jodå, det ska va korrekt. De wavetablesynthar jag känner till har absolut filter. I många fall analoga sådana dessutom, vilket då utgör en viktig del av soundet. Kolla t.ex. in PPG Wave ([http://www.vintagesynth.com/misc/wave.shtml] -har för mig att det är den första wavetable-synthen) eller Waldorfs Wave/microWave-serie [http://www.vintagesynth.com/waldorf/wald_wave.shtml]. (Det enda exemplet jag kan komma på som du skulle kunna tänka på är Korg Wavestation, som iofs har ett filter men ett ganska kasst icke-resonant sådant. Men den är inte wavetable utan wavesequencing, vilket är lite annorlunda.) --[[Användare:Android|android]] 23 mars 2007 kl.13.06 (EET)

:Okej! Tack för klargörandet. :) [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 23 mars 2007 kl.17.55 (EET)

Fantommatning

2007-03-22T18:42:18Z

Tbruce:

'''''Fantommatning''''' (eng. '''''Phantom power''''') är ett sätt att spänningsmata mikrofoner som kräver elförsörjning för att fungera (t ex [[kondensatormikrofon]]er).
Standarden föreskriver 48V, men det förekommer lägre spänningar också. Problemet med lägre spänningar, är att vissa [[mikrofon]]er är konstruerade för att fungera med just 48V och de kan ge sämre ljud och/eller svagare utsignal om de får lägre spänningsmatning. Det förekommer andra [[mikrofon]]er som fungerar lika bra inom ett stort spänningsområde, exempelvis 12-48V - men det vanligaste är alltså 48V.

Alla [[mixer]]bord och [[micpreamp]]s har som regel möjlighet att lämna ut fantommatning. Fantommatningen kommer alltid ut på [[mikrofon]]ingången (normalt en [[XLR]]-kontakt) och går alltså i samma kabel som [[signal]]erna. Många [[ljudkort]] har också fantommatning, men bland [[ljudkort]]en förekommer det tyvärr ganska ofta fantommatning som inte ligger på 48V.

[[Kategori:Mikrofoner]]

Diskussion:Wavetable-syntes

2007-03-22T18:40:28Z

Tbruce:

Gain

2007-03-22T18:33:40Z

Tbruce:

Begreppet Gain används i första hand för förstärkningsgraden i en preamp (förförstärkare). Exempelvis så finns det kontroller för Gain i [[micpreamp]]s (både fristående och i [[mixer]]bord). Det finns även en Gain-kontroll i gitarrförstärkare.
Det används också för att ange graden av förstärkning / reducering av frekvensband i en [[equaliser]] och anges där med + eller -.
Enheten för Gain är normalt [[dB]] (decibel).

Sampling

2007-03-22T18:32:56Z

Tbruce:

'''''Sampling''''' är ett begrepp som har lite olika betydelser i olika sammanhang.

==Ursprunglig betydelse==
Sampling betyder egentligen provtagning - och det är också i princip vad som händer när man samplar också. Man hämtar in mätvärden vid en specifik tidpunkt. När man samplar ljud, så hämtar man in dessa mätvärden kontinuerligt, i [[samplingsfrekvens]]ens takt. Om man har en samplingsfrekvens på 44.1kHz, så tar man alltså 44100 mätvärden (samplingar) per sekund. Det är en [[A/D-omvandlare]] som hanterar omvandlingen från analog signal till digital - som styrs av samma samplingsfrekvens som inspelningsenheten. Beroende på hur hög samplingsfrekvens man har och hur hög upplösning man har, så kan samplingen sedan återskapas av en [[D/A-omvandlare]], till en audiosignal som ligger mer eller mindre nära originalljudet.

==Kollagemetoden==
När man pratar om en sampling i musiksammanhang, så brukar man inte prata om ett enskilt mätvärde, utan om resultatet av samplingsprocessen - ett digitalt ljudklipp. ''Att sampla'' är i den betydelsen att bygga musik utifrån ljud som man spelat in digitalt från någon källa, ofta från gamla skivor eller filmer, och sedan använda sig av detta i sitt musikskapande. Det blir som ett slags ljudkollage. Detta är mycket vanligt inom t ex hiphop och en del elektronisk dansmusik, och har skapat en hel del kontroverser de senaste decennierna när olika artister har samplat skivor utan att be om lov eller betala för sig först.

==Samplingsbibliotek==
Man kan också prata om ''samplingsbibliotek'', där man har samplat exempelvis ett mekaniskt instrument i detalj - och har byggt upp en komplett uppsättning samplingar som gör att man kan spela på hela instrumentet utan att behöva bry sig om hur det egentligen är uppbyggt. Det kan handla om ett piano, där varje tangent har spelats in med flera olika hårdhet på anslaget - eller ett trumset, där man har spelat in varje enskild trumma med olika anslag - och sätter ihop som ett bibliotek där varje trumma har sin egen tangent på klaviaturen.

E-MU

2007-03-22T18:15:53Z

Tbruce:

'''''E-MU Systems''''' grundades 1971 av Dave Rossum och Scott Wedge och är idag ett dotterbolag till Creative Technology. E-MU specialiserar sig främst på att ta fram audio/[[MIDI]]-interface, mjukvarusynthar, [[MIDI-kontrollerenhet|MIDI-kontrollerenheter]], [[MIDI-klaviatur]] och [[studiomonitorer]].

== Externa länkar ==
Länk till företagets hemsida: [http://www.emu.com www.emu.com]

LFO

2007-03-22T18:12:38Z

Tbruce:

'''LFO''' är en förkortning av '''''Low Frequency Oscillator''''' eller om man vill, '''''lågfrekvent oscillator''''', och är helt enkelt en [[oscillator]] som arbetar på låga frekvenser. En LFO används i [[synt]]ar och [[effekt]]er för att skapa cykliska regelbundna ljudförändringar över tiden. Ett vanligt exempel är vibrato, där syntens tonhöjd varieras med en LFO. Bland effektenheter som använder LFOer är nog [[chorus]], [[flanger]], [[phaser]] och [[tremolo]] de vanligaste.

Propellerheads

2007-03-22T18:08:17Z

Tbruce:

'''''Propellerhead Software''''' är ett svenskt företag som bl.a ligger bakom mjukvarustudion [[Reason]]. Andra produkter från Propellerheads är [[ReWire]], [[ReCycle]], [[REX2]] och [[Remote]]. Företaget har funnits sedan 1994 och är beläget på Rosenlundsgatan i Stockholm.

== Externa länkar ==
Länk till företagets hemsida: [http://www.propellerheads.se www.propellerheads.com]

[[Kategori:Mjukvara]]

Diskussion:Proximitetseffekt

2007-03-22T18:06:49Z

Tbruce:

Skulle vara super med en förklaring till vad det beror på, varför det uppstår! [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 22 mars 2007 kl.20.06 (EET)

Vindskydd

2007-03-22T18:05:07Z

Tbruce:

{{behöver bild}}

Ett vindskydd (windscreen på engelska) är något man sätter på mikrofonen vid utomhusupptagningar för att vinden inte ska påverka membranet för mycket. Det finns allt från små skumplast-vindskydd, till stora saker som ser ut ungefär som lovikavantar. Man ser ofta vindskydd på mikrofonerna i TV-intervjuer som är inspelade utomhus, t ex i nyhetsprogram.

En nackdel med dem är att de stjäl en del diskant, så de är inte så lämpliga i studio, utan där bör man använda vanliga [[puffskydd]].

Jämför även [[puffskydd]].

Vindskydd

2007-03-22T18:04:44Z

Tbruce:

Mikrofon

2007-03-22T18:03:03Z

Tbruce: /* Andra mikrofonrelaterade saker */

En mikrofon är ett föremål som fångar upp akustisk energi (ljudvågor) och omvandlar dem till elektrisk energi (spänning) genom att membranet vibrerar till förändringarna i lufttrycket skapade av ljudvågor. Membranet samverkar med en mekanism i mikrofonen som producerar en elektrisk signal som kan användas för att spela in ljudet.

Tills allt har uppdaterats på denna sidan, kan en del info hittas på sidan med [[allmänna fakta om mikrofoner]].

== Frekvenskurvor ==

== Olika karakteristik ==

==== Omni ====
''Huvudartikel, se [[Omni]]''

Också benämnd som "rundupptagande". Tar upp ljud jämt runt mikrofonen.

==== Figure-of-8 ====
''Huvudartikel, se [[8-karakteristik]]''

Också benämnd som "åtta". Tar upp ljud bakom och framför membranet på mikrofnen, format som en åtta, därav namnet.

==== Kardioid ====
''Huvudartikel, se [[Cardioid]]''

Hjärtformad, eller njure som man ofta säger på svenska. Mikrofonen är känsligast framför membranet och ju mer mot sidorna man kommer desto mer avtar känsligheten. Bakom mikrofonen är upptagningen väldigt låg.

==== Hyperkardioid ====
Också benämnd som "hypernjure".

==== Superkardioid ====
==== Shotgun ====

== Olika typer av mikrofoner ==

==== Dynamisk mikrofon ====
<beskrivning om hur den fungerar>

===== Egenskaper =====
*Den tunga mekanismen i en dynamisk mikrofon gör att den har svårt att reagera på hastiga förändringar i ljudvågorna, s k transienter.
*De ger generellt ojämna frekvenskurvor då den har lättare att reagera på låga frekvenser jämfört med höga frekvenser på grund av skillnaden i energi.
*Behöver ingen extra energi för att drivas, se [[fantommatning]]
*Robust och tålig konstruktion gör att den är bra att använda där mikrofonen kan ta lite stryk, t ex vid scenframträdanden eller ute på fältet.
*Tål ofta höga ljudvolymer vilket kan göra den bra att använda på t ex baskaggar eller att micka upp förstärkare.

===== Typiska modeller =====
*
*

==== Kondensatormikrofon ====
<beskrivning om hur den fungerar>

===== Egenskaper =====
*
*
*
===== Typiska modeller =====
*
*

==== Rörmikrofon ====
<beskrivning om hur den fungerar>
===== Egenskaper =====
*
*
*
===== Typiska modeller =====
*
*

==== Bandmikrofon ====
<beskrivning om hur den fungerar>
===== Egenskaper =====
*
*
*
===== Typiska modeller =====
*
*

== Andra mikrofonrelaterade saker ==

==== HP-filter ====
Många mikrofoner har en switch för [[filter|högpassfilter]] till/från, med en specifik brytfrekvens - eller i vissa fall även valbart vid olika frekvenser. Detta högpassfilter reducerar låga frekvenser, som t ex vibrationer från fotstamp eller från trafik utanför, som riskerar gå upp genom mikrofonstativet och upp till mikrofonen, så att det uppstår lågfrekventa störningar som går in i mikrofonen tillsammans med det ljud man vill få in.

==== PAD ====
Pad (dämpsats) finns inbyggd i många mikrofoner. Oftast är den i formen till/från, men liksom i fallet med HP-filtret, så förekommer det ibland att man kan välja mellan ett par olika steg. Pad används om man har en stark ljudkälla som gör att mikrofonen lämnar ut för stark signal till preampen som kommer efter. Då dämpar man mikrofonens utsignal genom att koppla in dämpsatsen. Det har alltså inget med mikrofonens egen tålighet att göra, utan är en dämpning som kopplas på utgången från mikrofonen. I extrema fall räcker inte denna inbyggda Pad till, utan man kan behöva komplettera med en extern Pad också (se även artikeln om [[mixer]])...

==== Shockmount ====
Shockmount (elastisk upphängning) är ett stativfäste för mikrofon, där fästet för mikrofonen är upphängt i gummiband, som i sin tur sitter ihop med delen som skruvas fast i stativet. Det innebär att eventuella vibrationer som kommer upp genom stativet, reduceras kraftigt tack vare att mikrofonens fäste inte längre är hårt kopplat till själva stativet.

==== Puffskydd ====
''Huvudartikel, se [[Puffskydd]]''

Dessa är till för att skydda mikrofonens känsliga membran.

== Ljudexempel ==

Ljudexempel på en massa olika mikrofoner, kan man hitta exempelvis här:

[http://www.testrecordings.net Claes' testsite]

[http://www.thelisteningsessions.com The listening sessions]

[[Kategori:Mikrofoner]]

Synthesizer

2007-03-22T12:06:02Z

Tbruce:

En '''synthesizer''' (eller kort synth) är ett musikinstrument där ljuden framkallas på elektronisk väg. De vanligaste syntharna har klaviatur, men det är inte alltid fallet. En synthmodul är klaviaturlös, men kan mha [[MIDI]] styras från en klaviaturförsedd synth, eller dator. Jämför även [[keyboard]].

Det finns flera olika metoder för hur en synthesizer framställer ljud, så kallade '''syntesmetoder''':

Digitalt:
* [[FM-syntes]]
* [[Additiv syntes]]
* [[Subtraktiv syntes]]
** [[Sample playback]]
** [[Virtuell analogsyntes]]
** [[Wavetable-syntes]]
** [[Phase distortion]]
** [[Physical modelling]]

Analogt:
* [[Additiv syntes]]
* [[Subtraktiv syntes]]
** DCO (Digitally Controlled [[Oscillator]])
** VCO (Voltage Controlled [[Oscillator]])

Filter

2007-03-22T00:53:58Z

Tbruce: /* Resonans */

Ett '''''filter''''' sänker eller förstärker vissa frekvensområden. Se även [[equaliser]].

==Typer av filter==
===Lågpassfilter (LPF)===
Ett lågpassfilter låter frekvenser under en viss punkt (den sk cutoff-frekvensen) passera, men filtrerar bort de över. I praktiken går dock övergången nästan alltid gradvis. Lågpassfilter är en av de vanligaste byggstenarna i [[subtraktiv syntes]].

===Högpassfilter (HPF)===
Ett högpassfilter låter följdaktligen frekvenser ''över'' cutoffen passera, men filtrerar bort de ''under''.

===Bandpassfilter (BPF)===
Ett bandpassfilter är som ett högpassfilter och ett lågpassfilter kombinerat, och filtrerar bort allt utom det som ligger i området närmast cutoff. Hur brett området skall vara anges med parametern [[Q]].

==Resonans==
Ett resonant filter höjer ett mycket smalt område precis kring cutoff-punkten. Detta gör det att man tydligare hör när filtret sveper, dvs när man ändrar cutoff-punkten gradvis. Långsamma svep med resonanta lågpassfilter är en mycket vanlig effekt i elektronisk dansmusik, och ljudet beskrivs ibland som att man är under vatten, eller att musiken hörs från ett annat rum.

==Felanvändning av termen==
Många använder termen "filter" på ett felaktigt sätt. Ibland kan man höra folk tala om "olika filter som [[reverb]], [[delay]], [[dist]], [[chorus]], etc". Vad man egentligen menar är [[effekt]]er. Filter ska endast användas om just det som har beskrivits i den här artikeln, och inte om andra effektprocesserare.

Filter

2007-03-22T00:52:36Z

Tbruce:

Ett '''''filter''''' sänker eller förstärker vissa frekvensområden. Se även [[equaliser]].

==Typer av filter==
===Lågpassfilter (LPF)===
Ett lågpassfilter låter frekvenser under en viss punkt (den sk cutoff-frekvensen) passera, men filtrerar bort de över. I praktiken går dock övergången nästan alltid gradvis. Lågpassfilter är en av de vanligaste byggstenarna i [[subtraktiv syntes]].

===Högpassfilter (HPF)===
Ett högpassfilter låter följdaktligen frekvenser ''över'' cutoffen passera, men filtrerar bort de ''under''.

===Bandpassfilter (BPF)===
Ett bandpassfilter är som ett högpassfilter och ett lågpassfilter kombinerat, och filtrerar bort allt utom det som ligger i området närmast cutoff. Hur brett området skall vara anges med parametern [[Q]].

==Resonans==
Ett resonant filter höjer ett mycket smalt område precis kring cutoff-punkten. Detta gör det att man tydligare hör när filtret sveper, dvs när man ändrar cutoff-punkten gradvis. Långsamma svep med resonanta lågpassfilter är en mycket vanlig effekt i elektronisk dansmusik.

==Felanvändning av termen==
Många använder termen "filter" på ett felaktigt sätt. Ibland kan man höra folk tala om "olika filter som [[reverb]], [[delay]], [[dist]], [[chorus]], etc". Vad man egentligen menar är [[effekt]]er. Filter ska endast användas om just det som har beskrivits i den här artikeln, och inte om andra effektprocesserare.

Diskussion:Physical modelling

2007-03-22T00:47:04Z

Tbruce:

Kallas det inte physical modelling när man bygger virtuella flöjter och stränginstrument mm i datorn också? Eller blandar jag ihop det? [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 15 mars 2007 kl.14.41 (EET)
:"Bump" på detta [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 22 mars 2007 kl.02.47 (EET)

Kontrollrummetdiskussion:Om

2007-03-21T01:04:50Z

Tbruce:

Är det verkligen en bra idé att ha artiklar om användare på det sättet? Användare av wikin ska ju börja med "Användare:", saker som handlar om wikin ska börja med "Kontrollrummet:". Jag föreslår att man håller sig till en av dessa istället för att ha dessa artiklar uppblandade med alla andra. [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 18 mars 2007 kl.18.19 (EET)

Instämmer!
--[[Användare:Android|android]] 18 mars 2007 kl.20.11 (EET)

---
kan redigeras bort tycker jag. dessutom är det mer elegant att upprätthålla ne profil på forumet dit man länkar. och så skall ingen annan uppdatera "personbeskrivningar" än personen själv. Som notis: ip-addresserna för de som ändrar syns, och allas ip-addresser finns på kontrollrummet. Crossreference är INTE så svårt. tsmalmbe

---
Går det inte att förhindra att man kan redigera utan att vara inloggad? Nu står det ju en del trams som inte tillför någonting alls (se t ex USB och munspel...) någon med bara ett IP-nummer har skrivit på vissa ställen och redigerat användarinfo. Vill någon sabotera Wikin av någon orsak, så är det en smal sak eftersom det går att redigera artiklar utan att vara inloggad... --[[Användare:Claes|Claes]] 19 mars 2007 kl.02.35 (EET)

--- hittils har jag inte velat hindra edit utan inloggning, men det kan vara tid att göra den ändringen!

--- humor, klart jag fattade att ni kunde se IP. Men det stod "var inte rädd" angående om vad man skulle skriva och då tänkte jag då är jag väl inte rädd. Jag skrev ett FETT långt inlägg om musikteori som var sakligt och genomtänkt men det är klart det försvann. Dålig skit asså. Sabotage var det däremot inte menat som, Claes. Men jag FÖRSTÅR. Jag tycker ni är tråkiga

::Ingen skada skedd... synd att det långa du skrev försvann, vem-du-nu-är. En liten not bara... "var djärv" betyder ''inte'' "skriv dumma saker". ;) [[Användare:Tbruce|Tbruce]] 21 mars 2007 kl.03.04 (EET)

Puffskydd

2007-03-20T00:29:53Z

Tbruce:

[[Bild:Puffskydd.jpg|245px|right|thumb|Såhär kan ett puffskydd se ut.]]

Ett '''''puffskydd''''' (pop filter på engelska) är en konstruktion som hindrar att de luftpuffar som uppstår av vissa sångljud, framförallt av konsonanter som P, B och F, men även kraftiga utblås som kan komma av exempelvis H-ljud, ska blåsa rakt in på membranet i [[mikrofon]]en. När luft blåser in i membranet på dynamiska mikrofoner och kondensatormikrofoner uppstår ett fult lågfrekvent blåsljud, men luften som träffar bandet i en bandmikrofon kan med stor sannolikhet fördärva bandet och tvinga dig till att få mikrofonen ombandad.

Puffskydd kan se ut på olika sätt, men oftast är det ett tunt tyg som spänts upp på en ram. Det kan också vara ett skydd i aluminium (eller någon annan metall) som består av en tunn skiva som är perforerad av mängder av små hål. Skyddet monteras med hjälp av en arm på mikrofonstativet och placeras mellan sångarens mun och mikrofonen på 10-30cm avstånd.

Det är skillnad på puffskydd och [[vindskydd]], även om de till viss del fyller samma funktion.

[[Kategori:Mikrofoner]]

Munspel

2007-03-20T00:23:04Z

Tbruce:

==Positioner==
I munspelsvärlden pratar man om positioner. De fyra vanligaste är:

* '''Första position''': Går också under benämningen Straight harp. Lämpar sig bäst för rent melodispel. C-spel för C-dur exempelvis.
* '''Andra position''': Second position/Crossharp. Lämpar sig bäst för blues/rock/soul. Här använder man exempelvis ett A-spel om man vill lira i torarten E dur.
* '''Tredje position''': Moll. G-spel till lir i A-moll
* '''Fjärde position''': Moll det också, inte så vanligt då det ger en del begränsningar på munspelet. Man blir lite begränsad med få toner. C-spel till A-moll exempelvis.

Detta gäller för de vanliga blues munspelen "Major diatonic". Kromatiska munspel har ju en större frihet men lämpar sig inte för denna typ av musik. Tonerna är betydligt svårare att töja. Det finns inget utrymme till läckra glidningar på tonerna som karaktäriserar blues/rock/soul.

==Skötsel==
Borsta tänderna innan man lirar är ett gott råd för att undvika att det hamnar nåt mellan metall-läpparna. Man kan med fördel skruva isär dom och rengöra med lite diskmedel om man ser att det har bildats beläggningar. Tänk på att munspel är personliga instrument, och inte ska "cirkulera" mellan olika användare.

==Stämning==
Med tiden så bildas det korrision på nån av metall-läpparna, det går inte att undvika. Släng då inte spelen, spara dem i en låda. Man kan skifta plattorna top/bottom mellan de olika spelen, i samma tonart då givetvis. Vidare så finns det idag utbytbara plattor, man behöver alltså inte köpa helt nya spel. Jag har lärt mig att stämma mina, det går men kräver en del fingerfärdighet. En liten platinafil, samt ett tunt bladmått och mycket försiktigt handlag. Man lokaliserar den ton som inte stämmer, plockat isär spelet och skjuter försiktigt in blad måttet under metall läppen som inte stämmer. Håller ned mässings läppen med fingret och filar mycket försiktigt längst ut för att lätta av den vikt som tillkommit via ärgningen. Här får det inte bildas grader, då kommer inte "läppen" att passa i hålet. 2-3 drag brukar göra susen. Sen lyssnar man och kollar när tonen är stämd. Råkar man ta för mycket, så går det att kompensera med något drag längre in, men det är inte att rekommendera. Ta hellre för lite än för mycket, tills spelet stämmer igen.

==Livslängd==
Jag har spelat munspel sedan jag var liten grabb. Med åren så har det nog blivit ett par hundra olika munspel. Det finns ju en uppsjö av olika tillverkare. Då detta kommer att läsas av alla framöver så kan jag inte skriva vilka spel jag tycker håller bäst. Det skulle ju kunna ses som marknadsföring/sågning av vissa fabrikat. Den som vill veta vilka som gäller får pm:a mig (Harmonica Mike). Som curiosa kan jag säga att jag har munspel som är tio år gamla och fortfarande håller ton. Men det beror ju givetvis på hur man sköter om dom också.

Munspel

2007-03-19T19:33:21Z

Tbruce: /* Stämma */

==Positioner==
I munspelsvärlden pratar man om positioner. De fyra vanligaste är:

* '''Första position''': Går också under benämningen Straight harp. Lämpar sig bäst för rent melodispel. C-spel för C-dur exempelvis.
* '''Andra position''': Second position/Crossharp. Lämpar sig bäst för blues/rock/soul. Här använder man exempelvis ett A-spel om man vill lira i torarten E dur.
* '''Tredje position''': Moll. G-spel till lir i A-moll
* '''Fjärde position''': Moll det också, inte så vanligt då det ger en del begränsningar på munspelet. Man blir lite begränsad med få toner. C-spel till A-moll exempelvis.

Detta gäller för de vanliga blues munspelen "Major diatonic". Kromatiska munspel har ju en större frihet men lämpar sig inte för denna typ av musik. Tonerna är betydligt svårare att töja. Det finns inget utrymme till läckra glidningar på tonerna som karaktäriserar blues/rock/soul.

==Skötsel==
Borsta tänderna innan man lirar är ett gott råd för att undvika att det hamnar nåt mellan metall-läpparna. Man kan med fördel skruva isär dom och rengöra med lite diskmedel om man ser att det har bildats beläggningar. Tänk på att munspel är personliga instrument, och inte ska "cirkulera" mellan olika användare.

==Stämning==
Med tiden så bildas det korrision på nån av metall läpparna, det går inte att undvika. Släng då inte spelen, spara dem i en låda. Man kan skifta plattorna top/bottom mellan de olika spelen, i samma tonart då givetvis. Vidare så finns det idag utbytbara plattor, man behöver alltså inte köpa helt nya spel. Jag har lärt mig att stämma mina, det går men kräver en del fingerfärdighet. En liten platinafil, samt ett tunt bladmått och mycket försiktigt handlag. Man lokaliserar den ton som inte stämmer, plockat isär spelet och skjuter försiktigt in blad måttet under metall läppen som inte stämmer. Håller ned mässings läppen med fingret och filar mycket försiktigt längst ut för att lätta av den vikt som tillkommit via ärgningen. Här får det inte bildas grader, då kommer inte "läppen" att passa i hålet. 2-3 drag brukar göra susen. Sen lyssnar man och kollar när tonen är stämd. Råkar man ta för mycket, så går det att kompensera med något drag längre in, men det är inte att rekommendera. Ta hellre för lite än för mycket, tills spelet stämmer igen.

==Livslängd==
Jag har spelat munspel sedan jag var liten grabb. Med åren så har det nog blivit ett par hundra olika munspel. Det finns ju en uppsjö av olika tillverkare. Då detta kommer att läsas av alla framöver så kan jag inte skriva vilka spel jag tycker håller bäst. Det skulle ju kunna ses som marknadsföring/sågning av vissa fabrikat. Den som vill veta vilka som gäller får pm:a mig (Harmonica Mike). Som curiosa kan jag säga att jag har munspel som är tio år gamla och fortfarande håller ton. Men det beror ju givetvis på hur man sköter om dom också.

Munspel

2007-03-19T19:21:53Z

Tbruce: Bra artikel mike! Snyggade till och städade upp lite.

==Positioner==
I munspelsvärlden pratar man om positioner. De fyra vanligaste är:

* '''Första position''': Går också under benämningen Straight harp. Lämpar sig bäst för rent melodispel. C-spel för C-dur exempelvis.
* '''Andra position''': Second position/Crossharp. Lämpar sig bäst för blues/rock/soul. Här använder man exempelvis ett A-spel om man vill lira i torarten E dur.
* '''Tredje position''': Moll. G-spel till lir i A-moll
* '''Fjärde position''': Moll det också, inte så vanligt då det ger en del begränsningar på munspelet. Man blir lite begränsad med få toner. C-spel till A-moll exempelvis.

Detta gäller för de vanliga blues munspelen "Major diatonic". Kromatiska munspel har ju en större frihet men lämpar sig inte för denna typ av musik. Tonerna är betydligt svårare att töja. Det finns inget utrymme till läckra glidningar på tonerna som karaktäriserar blues/rock/soul.

==Skötsel==
Borsta tänderna innan man lirar är ett gott råd för att undvika att det hamnar nåt mellan metall-läpparna. Man kan med fördel skruva isär dom och rengöra med lite diskmedel om man ser att det har bildats beläggningar. Tänk på att munspel är personliga instrument, och inte ska "cirkulera" mellan olika användare.

==Stämma==
Med tiden så bildas det korrision på nån av metall läpparna, det går inte att undvika. Släng då inte spelen, spara dem i en låda. Man kan skifta plattorna top/bottom mellan de olika spelen, i samma tonart då givetvis. Vidare så finns det idag utbytbara plattor, man behöver alltså inte köpa helt nya spel. Jag har lärt mig att stämma mina, det går men kräver en del fingerfärdighet. En liten platinafil, samt ett tunt bladmått och mycket försiktigt handlag. Man lokaliserar den ton som inte stämmer, plockat isär spelet och skjuter försiktigt in blad måttet under metall läppen som inte stämmer. Håller ned mässings läppen med fingret och filar mycket försiktigt längst ut för att lätta av den vikt som tillkommit via ärgningen. Här får det inte bildas grader, då kommer inte "läppen" att passa i hålet. 2-3 drag brukar göra susen. Sen lyssnar man och kollar när tonen är stämd. Råkar man ta för mycket, så går det att kompensera med något drag längre in, men det är inte att rekommendera. Ta hellre för lite än för mycket, tills spelet stämmer igen.

==Livslängd==
Jag har spelat munspel sedan jag var liten grabb. Med åren så har det nog blivit ett par hundra olika munspel. Det finns ju en uppsjö av olika tillverkare. Då detta kommer att läsas av alla framöver så kan jag inte skriva vilka spel jag tycker håller bäst. Det skulle ju kunna ses som marknadsföring/sågning av vissa fabrikat. Den som vill veta vilka som gäller får pm:a mig (Harmonica Mike). Som curiosa kan jag säga att jag har munspel som är tio år gamla och fortfarande håller ton. Men det beror ju givetvis på hur man sköter om dom också.

Kontrollrummetdiskussion:Om

2007-03-18T16:19:24Z

Tbruce:

Substraktiv

2007-03-17T20:40:49Z

Tbruce:

#REDIRECT [[Subtraktiv syntes]]

Limiter

2007-03-16T18:09:28Z

Tbruce:

'''''Limiter''''', även '''''nivåbegränsare''''' är en speciell typ av [[kompressor]] som är byggd för att inte låta ljudet gå över en viss nivå. I princip är det en kompressor med snabb attack och hög ratio.

Filter

2007-03-16T18:07:51Z

Tbruce:

ADSR

2007-03-16T17:34:22Z

Tbruce:

[[Bild:Adsr.jpg|right|thumb|200px|[[Roland]] Juno-60 ADSR-inställning.]]

'''ADSR''' är en förkortning av '''''Attack Decay Sustain Release''''', vilket är den vanligaste formen av [[envelope]].

Nedan följer ett exempel där vi utgår ifrån att ADSR-evelopen på en synth påverkar syntens volym:

* [[Attack]] (Tryck ner tangent): Anger ''tiden'' från att tangenten tryckts ned tills ljudet uppnått maximal volym. Ett lågt attackvärde indikerar en snabb ökning av volym, ett högt indikerar en långsam ökning.

* [[Decay]] (Nedtryckt tangent): Anger ''tiden'' för hur snabbt ljudet sänks från den maximala nivån till sustainnivån. Ett lågt värde indikerar en snabb volymändring, ett högt en långsam.

* [[Sustain]] (Nedtryckt tangent): Anger den ''nivå'' där volymen efter decaytiden hålls konstant så länge som tangenten är nedtryckt.

* [[Release]] (Släppt tangent): Anger ''tiden'' som bestämmer hur snabbt ljudet klingar ut efter att man släppt tangenten. Lågt värde innebär snabb utklingning och givetvis högt värde långsam.

I exemplet ovan kan man byta ut volym till nästan vad som helst, som tonhöjd, filterinställning, pulsvidd med mera, så länge det stödjs av den effekt eller det instrument du vill påverka.

{{behöver bild}}

Klaviatur

2007-03-16T17:26:58Z

Tbruce:

'''''Klaviatur''''' är de svarta och vita grejsimojserna på ett piano. Summan av pianotangenterna helt enkelt.

På en orgel kallas klaviaturen för manualer.

Digitalpiano

2007-03-16T17:20:39Z

Tbruce:

Ett '''''digitalpiano''''' är en typ av [[keyboard]] som har som huvudsaklig uppgift att simulera ett akustiskt piano, både till klang och spelkänsla. [[Klaviatur]]et brukar därför vara byggt på ett sätt som ger ett fysiskt motstånd som ska likna det i ett riktigt pianos tangenter. Sånna s k '''vägda tangenter''' brukar dra upp priset på digitalpianon i jämförelse med vanliga keyboardar.

Pianoljudet brukar också vara mer övertygande än i vanliga keyboardar. De flesta digitalpianon har även en handfull andra ljud inbyggda, dock inte lika många som de flesta keyboardar.

Synt

2007-03-16T17:09:57Z

Tbruce:

#REDIRECT [[Synthesizer]]

Keyboard

2007-03-16T17:09:39Z

Tbruce:

Med '''''keyboard''''' syftar man vanligen på en typ av elektroniskt [[klaviatur]]instrument med förinställda ljud och inbyggda högtalare. Ljuden är vanligen samplingsbaserade, och brukar ofta spänna över en rad olika instrument, inte bara vanliga klaviaturinstrument som piano, orgel, elorgel, cembalo, elpiano, clavinett, synt, utan oftast även t ex gitarr, stråkar, kör, blås, bas, harpa, vibrafon, munspel, trummor, diverse effektljud med mera. Många har även diverse olika inbyggda "autokomp" och förprogrammerade rytmer.

Många blandar ihop [[synt]] och keyboard. Utseendet är ofta lika, och ibland kan begreppen vara överlappande även med hänsyn till funktionen, men syntar brukar ha betydligt större möjligheter att själv skapa ljud. Vissa keyboardar har dock inbyggda syntfunktioner. Syntar kan också sakna klaviatur, vilket knappast en keyboard gör.

Se även [[digitalpiano]], en speciell typ av keyboard.

Diskussion:Http:/wiki.kontrollrummet.com/index.php/Diskussion:DAW

2007-03-16T16:52:39Z

Tbruce: Här verkar nåt ha gått snett. Nån som kan radera?

DAW

Digital Audio Workstation

Enhet för digital inspelning och redigering av ljud.

...

Kategori:Mjukvara

2007-03-16T11:26:36Z

Tbruce:

Mjukvaror.

Sonar

2007-03-16T11:25:45Z

Tbruce:

'''Sonar''' är [[Cakewalk]]s stora musikapplikation.

Sonar finns i fullversionen Producer Edition, samt i den något begränsade versionen Studio Edition. Den senaste versionen är 6.2. Det finns även ytterligare begränsade versioner såsom Sonar LE och Sonar Home Studio. Tidigare gick programmet under namnet Cakewalk Pro Audio (sista versionsnumret var 9).

Cakewalks program är den mest säljande [[sequencer]]n i världen. Huvuddelen av kundkretsen finns i Amerika men Sonar har vunnit mycket mark även i Europa på sistone.

[[Kategori:Mjukvara]]

Reason

2007-03-16T11:25:34Z

Tbruce:

Tillverkat av det svenska företaget [[propellerhead software]]. Reason är en komplett sequencer såtillvida att den innehåller ett antal syntar och effekter. Däremot har programmet än så länge (version 3.0) inget stöd för ren audioinspelning eller plugins så som [[VST]]instrument etc. [[Propellerhead]] säger sig än så länge inte vara intresserade av att implementera något av dessa i sin produkt, eftersom det kommer att påverka stabiliteten i programmet, och programmet är väldigt stabilt. De som trots allt vill använda sig av andra pluggar kan göra det i form av [[rewire]] som låter Reason vara [[slave]] under en annan [[sequencer]] eller [[DAW]]. Reason kan dock inte själv vara host. Du kan alltså låta reason bli kontrollerat av ett annat program, men reason kan inte själv styra över andra.

Programmet är baserat kring ett rack där användaren själv enkelt kan bygga egna signalvägar genom att vända på racket (med hjälp av tab-tangenten). Man kan koppla såväl audiosignaler som styrsignaler. I och med detta så blir Reason ett mycket flexibelt program.

[[Kategori:Mjukvara]]

Cubase

2007-03-16T11:25:19Z

Tbruce:

En så kallad [[sequencer]] utvecklat av tyska [[Steinberg]] för både PC och Mac.

== Historia ==

I slutet av 80-talet var Cubase en ren [[MIDI]]-sequencer till Atari men fick med tiden förmågan att spela in ljudspår samt att använda sig av virtuella instrument och effekter. Det sistnämnda tack vare att Steinberg utvecklade [[VST]]-teknologin och inkorporerade den med Cubase i mitten av 90-talet.

[[Kategori:Mjukvara]]

Ableton Live

2007-03-16T11:24:34Z

Tbruce:

'''''Live''''' (aktuell version 6.0)
[[Bild:765_live3_arrangescreen.jpg|right|thumb|200px| Ableton Live.]]
----

En [[DAW]] som finns för både [[Musikskapande på PC|PC]] och [[Musikskapande på Mac|Mac]]. Live skiljer sig på många sätt från traditionella DAWs som t ex [[Cubase]], [[Logic]] och [[Pro Tools]]. Som namnet antyder är Live byggt för att kunna fungera som ett instrument i en livesituation, men det är även många som använder det i studion. Live jobbar mycket med [[loopar]] men har även stöd för virtuella instrument och effekter ([[VST(i)]]). En svaghet är att det inte finns någon editor för audio, vilket gör att få använder det som sitt enda inspelningsprogram. Dock är möjligheterna till att manipulera ljuden i realtid stora, tack vare flera smidiga effekter och verktyg, t.ex [[Pitch]] Warp / [[Timestretch]].

Som många andra DAWs har Live en s.k freeze-funktion. Denna funktion gör det möjligt att "frysa" spår och synthar, det vill säga rendera ett färdigt ljudspår, vilket avlastar datorns processor så man kan ha flera spår utan att hela projektet slöar eller hakar upp sig. I version 6 så finns det även '''DeepFreeze''' som gör det möjligt att frysa alla eller enstaka spår. Med denna funktion kan man bland annat enkelt exportera alla alla spår till separata ljudfiler.

==Externa länkar==
* Tillverkarens officiella hemsida, [http://www.ableton.com www.ableton.com].

[[Kategori:Mjukvara]]

Logic

2007-03-16T11:24:15Z

Tbruce:

'''''Logic''''' är ett av de äldsta [[inspelningsprogram]]men som fortfarande utvecklas, med rötter tillbaka till '''Atari ST''' under andra halvan av 80-talet. Utvecklas i dagsläget av [[Apple]]. Deras andra produkt [[Garageband]] bygger på Logics ljudmotor men har i jämförelse mycket begränsad funktionalitet, och följer med gratis i de senaste versionerna av Mac OS X.

==Historia==
Ursprungligen hette programmet '''C-Lab Creator''' och '''C-Lab Notator''', utvecklat av tyska C-Lab för Atari-plattformen. Emagic tog över utvecklingen i början av 90-talet, döpte om programmet till '''Notator Logic''' och släppte versioner även för Mac OS och Windows. För att förstärka det egna varumärket tog man steget över till namnet '''Emagic Logic''' så småningom.

2002 köptes Emagic upp av Apple Computer, med följden att programmet inte längre utvecklas för Windows. Sista Windows-kompatibla versionen var version 5.5.1, som faktiskt fortfarande körs av många.

==Logic Pro & Express 7==
Den senaste Mac-versionen av Logic är 7.2, som givetvis har stöd för Intel-processorer. Det finns i två versioner, '''Logic Express 7.2''' och '''Logic Pro 7.2'''. Enligt Apples egen terminologi riktar sig Logic Pro till just "pros", alltså folk som arbetar professionellt med musik, medan Logic Express riktar sig till "prosumers", alltså de som ligger mittemellan proffs och vanlig användare, exempelvis musikstudenter. Man skulle isåfall även kunna se Garageband som en Logic-version som riktar sig till "consumers".

[[Kategori:Mjukvara]]

Huvudsida

2007-03-16T11:09:46Z

Tbruce: /* Bidra */

Detta är en wiki med inriktning på musik och ljudteknik. Den hör till forumet på [http://www.kontrollrummet.com/forum http://www.kontrollrummet.com/forum]. Om du vill redigera själv uppmanar vi till samma sak som Wikipedia - '''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Var_djärv%21 Var djärv!]''' Vi ser hellre att du deltar och gör några misstag än att du inte deltar alls! En wiki bygger på just det - alla bidrar med ett litet steg i taget, en liten förbättring här och var. Till slut blir det en myrstack!

==Hitta på wikin==
{|
|-valign="top"
|width="35%"|
'''Studioutrustning'''
* [[Tillverkare]]
* [[Hårdvara]]
* Datorer
** [[Musikdatorer]]
** [[Mjukvara]]
** [[Ljudkort]]
* [[Mickar]]
* [[Lyssning]]
* [[Akustikbehandling och ljudisolering]]
|width="30%"|
'''Musikinstrument'''
* [[Akustisk gitarr]]
* [[Elgitarr]]
* [[Elbas]]
* [[Trummor]]
* [[Nyckelharpa]]
* [[Synthesizer]]
* [[Piano]]
* [[Elpiano]]
|
'''Kunskap'''
* '''[[Nybörjarguide]]'''
* [[Musikteori]]
* [[Mixa|Mixning]]
* [[Mastera|Mastering]]
|}
Du kan även gå till en [[Special:Random|slumpartikel]].

==Bidra==
Wikin har inte funnits särskilt länge och är därför fortfarande i ett uppstartningsskede. Än så länge är det alltså troligt att det saknas artiklar om det du letar efter, eller att de artiklar som finns inte är särskilt utförliga. Du är därför varmt välkommen att själv redigera artiklar där du vet något mer än det som står. Forumets och wikins användardatabaser är tyvärr inte sammankopplade i nuläget, vilket innebär att du måste registrera dig separat för wikin (förslagsvis med samma användarnamn som på forumet). Det går fort, se länken upp i högra hörnet. Du kan även redigera utan att logga in (isåfall visas din IP-adress istället för användarnamn), men för tydlighetens skull är det bra om du skapar dig ett användarkonto. För mer info om hur du redigerar artiklar på wikin hänvisar vi till [[Kontrollrummet:Hjälp|hjälpsidan]]. För sakriktighetens skull ber vi dig att gärna skriva källhänvisningar när du fyller på med information.

Ett par sidor som kan vara bra verktyg när du redigerar:
* [[Special:Recentchanges|Senaste ändringarna]] - listar de senaste redigeringarna som gjorts på wikin.
* [[Special:Wantedpages|Önskelistan]] - sidor som länkats till mycket, men som inte skapats än.
* [[Special:Shortpages|Korta sidor]] - sidor som skapats men som ännu inte är så långa.
* [[:Kategori:Behöver bild|Behöver bild]] - sidor som skulle behöva illustreras med en bild.
* [[Special:Allpages|Alla artiklar]] - listar alla artiklar som finns hittills.
* [[Special:Categories|Alla kategorier]] - listar alla kategorier som finns hittills.
Ta också en titt på [[Special:Specialpages|Speciella sidor]] för fler sidor som kan vara praktiska verktyg när du redigerar.

==Följ med==
[[Bild:rss.jpg]] Om du smidigt vill följa med vad som uppdateras i Wikin, kan du gärna använda din RSS-läsare, och peka den [http://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Special:Recentchanges&feed=rss hit].