Kontrollrummet - Användarbidrag [sv]

Diskussion:Röst

2008-04-07T09:55:05Z

Tant fransa: Ny sida: Jag kommer att ta bort följande rad om ingen opponerar sig: "När man sjunger genom att enbart ha noter att gå efter (och alltså inget komp), så kallas det att man sjunger a vista." "...

Jag kommer att ta bort följande rad om ingen opponerar sig:
"När man sjunger genom att enbart ha noter att gå efter (och alltså inget komp), så kallas det att man sjunger a vista."

"a vista" eller "a prima vista" betyder att man spelar elle sjunger ett musikstycke för första gången enbart genom att följa noterna. "A prima vista" betyder "vid första påseendet". På svenska brykar man också säga att man spelar eller sjunger "från bladet".
Begreppet "a vista" är alltså inte speciellt länkat till sån/röst utan gäller musikutövande av alla slag. Och komp kan också vara "a vista".

Fonogram

2007-09-28T08:52:22Z

Tant fransa:

Ljud lagrat på fysiskt medium, exempelvis [[CD]]-skiva

Fonogram

2007-09-28T08:51:07Z

Tant fransa:

Ljud lagrat på fysiskt medium, exempelvis CD-skiva

Läcka

2007-09-28T07:47:50Z

Tant fransa:

"Verb, sångterm": Betyder att man släpper ut mer luft än vad som är nödvändigt för att bilda tonen. Läckning har ett antal olika funktioner i sångteknik.

Det kan användas för att få en ton att låta mjukare, alt. få en lägre ljudvolym.

För att åstadkomma toner högt upp i registret kan man använda läckning innan man bildar själva tonen. Detta underlättar tonbildningen. Se också [[glottisstöt]].

Läcka

2007-09-28T07:47:31Z

Tant fransa:

"Verb, sångterm": Betyder att man släpper ut mer luft än vad som är nödvändigt för att bilda tonen. Läckning har ett antal olika funktioner i sångteknik.

Det kan användas för att få en ton att låta mjukare, alt. få en lägre ljudvolym, För att åstadkomma toner högt upp i registret kan man använda läckning innan man bildar själva tonen. Detta underlättar tonbildningen. Se också [[glottisstöt]].

Läcka

2007-09-28T07:43:42Z

Tant fransa:

"Verb, sångterm": För att få en ton att låta mjukare, alt. få en lägre ljudvolym, kan man låta rösten "läcka", dvs, man släpper ut mer luft än vad som är nödvändigt för att bilda tonen. Tekniken kan användas också för att undvika att [[sång]] med [[huvudklang]] låter allt för klassisk och operamässig. Se också [[glottisstöt]].

Fritungeinstrument

2007-09-28T07:40:06Z

Tant fransa:

Instrument där ljudet skapas av att en luftstråle får tungor av metall eller annat material att vibrera. Se exvis [[munspel]], [[dragspel]]

Glottisstöt

2007-09-28T07:38:44Z

Tant fransa:

En glottisstöt bildas när ett övertryck byggs upp bakom [[glottis]] innan det öppnas och frambringar ljud. I svenska spåket är glottisstötar inte signifikanta informationsbärare, vilket det är i exempelvis danskan.

I [[sång]] kan glottisstöt användas för att åstadkomma en distinkt början på tonen. Detta sker vanligen både i sång och tal när en [[fras]] börjar på ett vokalljud. Börjar man frasen utan glottisstöt brukar man säga att man [[läcker]] tonen, dvs. luftflödet är redan igång när stämbanden börjar vibrera och bilda tonen.

Glottis

2007-09-28T07:30:47Z

Tant fransa:

glottis eller röstspringa kallas det mellanrum som finns mellan stämbanden. Se också [[glottisstöt]].

Intervall

2007-09-25T12:01:20Z

Tant fransa:

betecknar avståndet mellan två toner. Intervallen betecknas [[prim]], [[sekond]], [[ters]], [[kvart]], [[kvint]], [[sext]], [[sept]], [[oktav]], [[nona]], [[decima]].

Ökar respektive minskar man avståndet i ett intervall med ett halvt tonsteg noteras detta ''stor'' respektive ''liten'', En stor sext är därför samma sak som en liten sept (om man inte är [[blåsare]] och himla petig).

Det finns undantag från denna nomenklatur; en stor kvart brukar kallas ''överstigande kvart'' vilket i sin tur är samma sak som en ''förminskad kvint''. En liten ters kan också kallas ''mollters''.

Orgel

2007-09-25T11:53:24Z

Tant fransa:

Musikinstrument. Tillhör traditionellt kategorin [[aerofoner]]. [[Elorgel]] etc. är moderna skapelser där ljudet skapas elektroniskt med membran istället för luftflöde.

Aerofoner

2007-09-25T11:52:51Z

Tant fransa:

''Aero (latin) = Luft på svenska.''

En musikinstrumentgrupp där ljudet skapas av strömmande luft.

Till aerofonerna hör undergrupperna:

* [[blåsinstrument]]
* [[fritungeinstrument]]
* [[fria aerofoner]]
* [[orgel]]

Blåsinstrument

2007-09-24T12:12:55Z

Tant fransa:

tillhör musikinstrumentgruppen [[aerofoner]]. I ett blåsintrument ljudet skapas när en luftstråle blåses så att en [[stående våg]] uppstår i ett rörformig instrument.
Se [[träblås]] respektive [[bleckblås]]. Även andra instrument som exempelvis [[okarina]], [[didgeridoo]] räknas som blåsintrument

Bleckblås

2007-09-24T12:11:39Z

Tant fransa:

exempel [[trumpet]], [[valthorn]], [[eufonium]], [[trombon]]

Träblåsinstrument

2007-09-24T12:10:10Z

Tant fransa:

se [[träblås]]

Träblås

2007-09-24T12:09:52Z

Tant fransa:

Exempel på träblåsinstrument är [[blockflöjt]], [[tvärflöjt]], [[klarinett]], [[oboe]].

Fritungeinstrument

2007-09-24T12:08:13Z

Tant fransa:

Instrument där ljudet skapas av att en luftstråle får metalltungor att vibrera. Se exvis [[munspel]], [[dragspel]]

Fria aerofoner

2007-09-24T12:06:32Z

Tant fransa:

musikintrument där ljudet skapas genom att ett föremål fås att vibrera mha flödande luft. Detta sker företrädesvis genom att ett föremål svingas runt i cirkel med hjälp av ett snöre. [[Vinare]] är ett exempel på en fri aerofon.

Fria aerofoner

2007-09-24T12:03:59Z

Tant fransa:

musikintrument där ljudet skapas genom att ett föremål fås att vibrera mha flödande luft.

Fria aerofoner

2007-09-24T12:02:23Z

Tant fransa:

se [[fri aerofon]]

Orgel

2007-09-24T12:01:41Z

Tant fransa:

Musikinstrument. Tillhör traditionellt kategorin [[aerofoner]]. [[Elorgel]] etc. är moderna skapelser där ljudet skapas elektroniskt med menbran istället för luftflöde.

Orgel

2007-09-24T12:00:06Z

Tant fransa:

Musikinstrument. Tillhör kategorin [[aerofoner]].

Wail

2007-09-24T11:59:10Z

Tant fransa:

Wail är ett sätt att brodera ut - ornamentera - en befintlig melodi med egna variationer och figurer. Förekommer ofta inom vokaljazz, Rn'B. [[Christina Aguilera]] är en känd wailare, som behärskar tekniken till fulländning.

Wail

2007-09-24T11:58:32Z

Tant fransa:

Wail är ett sätt att brodera ut - ornamentera - en befintlig melodi med egna variationer och figurer. Förekommer ofta inom vokaljazz, Rn'B. Christina Aguilera är en känd wailare, som behärskar tekniken till fulländning.

Sångsätt

2007-09-24T11:57:30Z

Tant fransa:

[[jojk]], [[kulning]], [[joddling]], [[scat]], [[toast]], [[rap]], [[wail]], [[falsett]], [[tibetansk munksång]]

Aerofon

2007-09-24T11:54:50Z

Tant fransa:

se [[aerofoner]]

Fri aerofon

2007-09-24T11:43:31Z

Tant fransa:

se [[fria aerofoner]]

Vinare

2007-09-24T11:43:06Z

Tant fransa:

dubbel betydelse

1 vinare: vardagligt tal; en flaska vin

2 vinare: musikinstrument, en s.k. [[fri aerofon]], bestående av ett tunt avlångt blad, oftast av ben eller trä, som svingas runt i en vid cirkel med hjälp av ett snöre fäst i dess ena ände, varvid den avger ett vinande, brummande ljud.

Vinare

2007-09-24T11:42:25Z

Tant fransa:

dubbel betydelse

1 vinare: i dagligt tal en flaska vin

2 vinare: musikinstrument, en s.k. [[fri aerofon]], bestående av ett tunt avlångt blad, oftast av ben eller trä, som svingas runt i en vid cirkel med hjälp av ett snöre fäst i dess ena ände, varvid den avger ett vinande, brummande ljud.

Vinare

2007-09-24T11:42:14Z

Tant fransa:

dubbel betydelse
1 vinare: i dagligt tal en flaska vin
2 vinare: musikinstrument, en s.k. [[fri aerofon]], bestående av ett tunt avlångt blad, oftast av ben eller trä, som svingas runt i en vid cirkel med hjälp av ett snöre fäst i dess ena ände, varvid den avger ett vinande, brummande ljud.

Blåsinstrument

2007-09-24T11:39:35Z

Tant fransa:

tillhör musikinstrumentgruppen [[aerofoner]]. I ett blåsintrument ljudet skapas när en luftstråle blåses så att en [[stående våg]] uppstår i ett rörformig instrument.
Se [[träblås]] respektive [[bleckblås]]. Även många mer instrument som [[okarina]], [[didgeridoo]] räknas som blåsintrument

Munspel

2007-09-24T11:35:55Z

Tant fransa:

==Positioner==
I munspelsvärlden pratar man om positioner. De fyra vanligaste är:

* '''Första position''': Går också under benämningen Straight harp. Lämpar sig bäst för rent melodispel. C-spel för C-dur exempelvis.
* '''Andra position''': Second position/Crossharp. Lämpar sig bäst för blues/rock/soul. Här använder man exempelvis ett A-spel om man vill lira i tonarten E dur.
* '''Tredje position''': Moll. G-spel till lir i A-moll
* '''Fjärde position''': Moll det också, inte så vanligt då det ger en del begränsningar på munspelet. Man blir lite begränsad med få toner. C-spel till A-moll exempelvis.

Detta gäller för de vanliga blues munspelen "Major diatonic". Kromatiska munspel har ju en större frihet men lämpar sig inte för denna typ av musik. Tonerna är betydligt svårare att töja. Det finns inget utrymme till läckra glidningar på tonerna som karaktäriserar blues/rock/soul.

==Skötsel==
Borsta tänderna innan man lirar är ett gott råd för att undvika att det hamnar nåt mellan metall-läpparna. Man kan med fördel skruva isär dom och rengöra med lite diskmedel om man ser att det har bildats beläggningar. Tänk på att munspel är personliga instrument, och inte ska "cirkulera" mellan olika användare.

==Stämning==
Med tiden så bildas det korrision på nån av metall-läpparna, det går inte att undvika. Släng då inte spelen, spara dem i en låda. Man kan skifta plattorna top/bottom mellan de olika spelen, i samma tonart då givetvis. Vidare så finns det idag utbytbara plattor, man behöver alltså inte köpa helt nya spel. Jag har lärt mig att stämma mina, det går men kräver en del fingerfärdighet. En liten platinafil, samt ett tunt bladmått och mycket försiktigt handlag. Man lokaliserar den ton som inte stämmer, plockat isär spelet och skjuter försiktigt in blad måttet under metall läppen som inte stämmer. Håller ned mässings läppen med fingret och filar mycket försiktigt längst ut för att lätta av den vikt som tillkommit via ärgningen. Här får det inte bildas grader, då kommer inte "läppen" att passa i hålet. 2-3 drag brukar göra susen. Sen lyssnar man och kollar när tonen är stämd. Råkar man ta för mycket, så går det att kompensera med något drag längre in, men det är inte att rekommendera. Ta hellre för lite än för mycket, tills spelet stämmer igen.

==Livslängd==
Jag har spelat munspel sedan jag var liten grabb. Med åren så har det nog blivit ett par hundra olika munspel. Det finns ju en uppsjö av olika tillverkare. Då detta kommer att läsas av alla framöver så kan jag inte skriva vilka spel jag tycker håller bäst. Det skulle ju kunna ses som marknadsföring/sågning av vissa fabrikat. Den som vill veta vilka som gäller får pm:a mig (Harmonica Mike). Som curiosa kan jag säga att jag har munspel som är tio år gamla och fortfarande håller ton. Men det beror ju givetvis på hur man sköter om dom också.

==Tillverkare==
En av de tveklöst mest kända tillverkarna av munspel, är tyska [[Hohner]].

Fritungeinstrument

2007-09-24T11:35:12Z

Tant fransa:

Instrument där ljudet skapas av att en luftstråle får metalltungor att vibrera. Se exvis [[munspel]].

Aerofoner

2007-09-24T11:34:27Z

Tant fransa:

en musikkategorigrupp där ljudet skapas av strömmande luft. Till aerofonerna hör undergrupperna [[blåsinstrument]], [[fritungeinstrument]], [[orgel]], [[fria aerofoner]]

Aerofoner

2007-09-24T11:34:04Z

Tant fransa:

en musikkategorigrupp där ljudet skapas av strömmande luft. Till aerofonerna hör undergrupperna [[blåsintrument]], [[fritungeinstrument]], [[orgel]], [[fria aerofoner]]

Blåsinstrument

2007-09-24T11:28:47Z

Tant fransa:

Blåsinstrument

2007-09-24T11:26:25Z

Tant fransa:

Musikinstrument där ljudet skapas när en luftstråle blåses så att en [[stående våg]] uppstår i ett rörformig instrument.
Se [[träblås]] respektive [[bleckblås]].

Även munspel kan sägas vara ett blåsintrument, men där bildas ljudet på annats sätt, se [[munspel]]

Blåsinstrument

2007-09-24T11:25:55Z

Tant fransa:

Musikinstrument där ljudet skapas när en luftstråle blåses så att en [[stående våg]] uppstår i ett rörformig instrument.
Se [[träblås]] respektive [[bleckblås]].
Även munspel kan sägas vara ett blåsintrument, men där bildas ljudet på annats sätt, se [[munspel]]

Blåsinstrument

2007-09-24T11:22:56Z

Tant fransa:

Musikinstrument där ljudet skapas när en luftstråle blåses så att en stående våg uppstår i ett rörformig instrument.
Se också [[träblås]] respektive [[bleckblås]].

Blåsare

2007-09-24T11:03:25Z

Tant fransa:

person som trakterar [[blåsinstrument]]

Intervall

2007-09-24T11:02:44Z

Tant fransa:

betecknar avståndet mellan två toner. Intervallet ''ett helt tonsteg'' kallas också [[prim]], [[sekond]], [[ters]], [[kvart]], [[kvint]], [[sext]], [[sept]], [[oktav]], [[nona]], [[decima]].

Ökar respektive minskar man avståndet i ett intervall med ett halvt tonsteg noteras detta ''stor'' respektive ''liten'', En stor sext är därför samma sak som en liten sept (om man inte är [[blåsare]] och himla petig).

Det finns undantag från denna nomenklatur; en stor kvart brukar kallas ''överstigande kvart'' vilket i sin tur är samma sak som en ''förminskad kvint''. En liten ters kan också kallas ''mollters''.

Absolut gehör

2007-09-24T10:48:28Z

Tant fransa:

Förmågan att enbart utifrån hörseln bestämma en tons absoluta läge. Se också [[relativt gehör]]

Absolut gehör

2007-09-24T10:48:08Z

Tant fransa:

Förmågan att enbart utifrån hörseln bestämma en tons absoluta läge.

Relativt gehör

2007-09-24T10:47:26Z

Tant fransa:

förmågan att identifiera tonintervall taget samtidigt eller två toner efter varandra enbart med hjälp av hörseln, samt kunna återskapa intervallet, med ett instrument eller med rösten. Har man relativt gehör kan man oftast automatiskt, eller med hjälp av träning, särkilja ganska komplicerade [[ackordtyp]]er enbart med hjälp av hörseln, exempelvis [[moll]]-, [[dim]]-, [[+9]]-[[ackord]], etc. För att kunna bestämma ackordets aboluta läge måste man däremot ha [[absolut gehör]].

Relativt gehör

2007-09-24T10:47:00Z

Tant fransa:

förmågan att identifiera tonintervall taget samtidigt eller två toner efter varandra enbart med hjälp av hörseln, samt kunna återskapa intervallet, med ett instrument eller med rösten. Har man relativt gehör kan man oftast automatiskt, eller med hjälp av träning särkilja ganska komplicerade [[ackordtyp]]er enbart med hjälp av hörseln, exempelvis [[moll]]-, [[dim]]-, [[+9]]-[[ackord]], etc. För att kunna bestämma ackordets aboluta läge måste man däremot ha [[absolut gehör]].

Sjunga upp

2007-09-24T10:30:41Z

Tant fransa:

se [[uppsjungning]]

Sjunga upp

2007-09-24T10:30:10Z

Tant fransa:

se "uppsjungning"

Huvudklang

2007-09-24T10:29:39Z

Tant fransa:

Sångterm; anger var i [[sångapparaten]] tonen resonerar starkast; Vanligen siktar man på att lägga resonansen i pannan. Se också [[Bröstklang]], [[Skarv]]

Tonomfång

2007-09-24T10:28:31Z

Tant fransa:

se [[Röstläge]]

Läcka

2007-09-24T10:27:22Z

Tant fransa:

"Verb, sångterm": För att få en ton att låta mjukare, alt. få en lägre ljudvolym, kan man låta rösten "läcka", dvs, man släpper ut mer luft än vad som är nödvändigt för att bilda tonen. Tekniken används också för att undvika att [[sång]] med [[huvudklang]] låter allt för klassisk och operamässig.