https://wiki.kontrollrummet.com/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Claes 2026-05-31T21:02:23Z Användarbidrag MediaWiki 1.35.14 https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Rack&diff=6818 2024-11-17T23:02:03Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Med &quot;rack&quot; (ofta förtydligar man det som &quot;19-tumsrack&quot;) menar man en standardiserad monteringsram som man kan skruva fast olika [[outboard]]-enheter i.<br /> <br /> <br /> ==Mått==<br /> Måttet på frontpanelerna på sådana enheter är 19 tum (482,6 ± 0.4mm) - och höjden, som betecknas HE (Höjdenhet) eller U (Unit), är 44,45 ± 0.4 mm. De flesta rackenheter är 1HE höga, men det förekommer många som är 2HE eller mer också.<br /> <br /> [[Bild:Korgmutter.jpg|right|thumb|150px|Korgmutter och skruv]]<br /> <br /> <br /> ==Korgmuttrar==<br /> I rackskenorna finns det fyrkantiga utstansade hål där man monterar korgmuttrar för att kunna skruva fast enheterna.<br /> Vanligast är att man använder M6-skruvar och passande korgmuttrar till dem, men det förekommer även M5<br /> Det förekommer även rack där man har gängade hål i skenorna i stället, men det är ganska ovanligt.<br /> <br /> OBS Olika tillverkare har har olika mått på &quot;Byglarna&quot; Tillverkarna har har då olika måttsättning beroende på matr.tjocklek på 19&quot; Rasterprofiler. Clas Ohlsson har en grov Alu, Schroff har tunnare AluZ.<br /> <br /> [[Bild:Summit_srk100_rackadapter.jpg|right|thumb|150px|Rackadapter för [[Summit Audio]]s halvracksenheter]]<br /> <br /> <br /> ==Rackadapter==<br /> Vissa enheter har s.k. halvrack-format - och kan då skruvas ihop två på en rackadapter för att komma in bredvid varandra i racket och fylla ut hela bredden.<br /> <br /> <br /> ==Bilder på olika rack==<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Rackmodeller från olika håll&quot;&gt;<br /> Bild:NiceRacks_slanted.jpg|[[NiceRacks]] Slanted<br /> Bild:Raxxess_elite.jpg|[[Raxxess]] Elite<br /> Bild:Quiklok_rs613_rs515.jpg|[[Quiklok]] RS613+RS515<br /> Bild:Hosa_rack.jpg|[[Hosa]] rack<br /> Bild:Argosy_Spire9141.JPG|[[Argosy]] Spire 9141<br /> Bild:KM_48260_rack.jpg|[[K&amp;M]] 48260<br /> Bild:Proel_kr20ag.jpg|[[Proel]] KR20AG<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==Några tillverkare==<br /> <br /> [http://www.argosyconsole.com/ Argosy]<br /> <br /> [http://www.hosatech.com/ Hosa]<br /> <br /> [http://www.k-m.de/ König &amp; Meyer]<br /> <br /> [http://www.nice-racks.com/ Nice-Racks]<br /> <br /> [http://www.proelgroup.com/ Proel]<br /> <br /> [http://www.quiklok.it/ Quiklok]<br /> <br /> [http://www.raxxess.com/ Raxxess]<br /> <br /> [http://www.schroff.biz Schroff]<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [http://web.schroff.de/webcat/subgroup/pdf/standardssummary_e.pdf Schroff Standards Summary]<br /> Läs på sidorna 8 och 21.<br /> <br /> [[Kategori:Studioutrustning]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6817 2021-07-29T22:19:45Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB. Hörnet vid golv och tak, som har 3 väggar nära, ger 9dB basförstärkning.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 6dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> =====Haas-zonen=====<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> Denna typ av rum började komma någon gång på 80-talet. Genom att göra den främre delen av kontrollrummet i stort sett akustiskt &quot;död&quot;, fick man en mycket bättre realism än man hade haft tidigare. Detta för att absorptionen gör att tidsskillnaden mellan direktljudet och första reflektionerna, blev tillräckligt stor för att hjärnan ska kunna sortera bort det. Resultatet blir ett (i bästa fall) helt neutralt rum där man får i princip samma resultat som i andra LEDE-rum. För att undvika en akustiskt &quot;död&quot; känsla, så behöver bakänden av rummet vara mer reflekterande, men ändå inte orsaka ett eko, så därför behövs en viss grad av absorption eller diffussion där.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> RFZ (Reflection Free Zone) är samma princip som LEDE, fast tvärtom...<br /> Detta tänktes också ut på 80-talet. Ett problem som kan uppstå i LEDE-rum, är att man kanske vill ha en glasruta på väggen mellan monitorerna så att man ser in till liverummet - och därmed kan man inte behandla den väggen.<br /> Då kan istället väggarna och glaset vinklas, så att alla första reflektioner kommer att gå förbi mixpositionen och istället komma längre bak i rummet. För att dessa reflektioner inte ska komma tillbaks till mixpositionen, så behöver då resten av rummet vara hårt dämpat. Detta fungerar utmärkt så länge man befinner sig på mixpositionen och undviker att placera olika saker bakom ryggen, eftersom dessa i så fall kommer att orsaka reflektioner av ljudet.<br /> <br /> Både LEDE och RFZ har som mål att rummets påverkan ska bli minimal och det uppnås genom att se till att de första reflektionerna inte når mixpositionen.<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> ESS (Early Sound Scattering) är ytterligare ett alternativ, som är lite nyare. Tanken är att bygga ett rum där reflektionerna är så slumpmässigt fördelade att de inte kan tillföra något speciellt rumsljud. Här har man en starkt diffuserande framdel, som sprider de tidiga reflektionerna. Huvuddelen av rummet i övrigt, är absorberande, där låga frekvenser behandlas främst med membranabsorbenter.<br /> Rummet kan bli något mer &quot;levande&quot; än äldre konstruktioner, med neutralt ljud och bra stereobild, som båda bibehålls väl i hela rummet.<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man möjligen använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling. De har dessutom en ytterst tveksam funktion enligt många som har testat sådana.<br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.sofsci.com Sounds Of Science (SOFSCI)][http://www.aurallex.com Auralex], [http://www.viccoustic.com Vicoustic], [http://www.primmacoustic.com Primacoustic] och [http://www.difffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/Acoustics/HHReso.html MH Audio's Acoustic Calculator för Helmholtzresonatorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=St%C3%B6rningar&diff=6814 2020-12-04T11:55:26Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>{{behöver ljudexempel}}<br /> <br /> Vilka störningar kan man lätt råka ut för i sin studio?<br /> Det förekommer ibland frågor i olika forum, som tyder på att folk inte vet vad det är för skillnad på brum, brus och knaster, något som gör att det lätt blir missförstånd när nybörjare och mer erfarna ska försöka reda ut problem tillsammans - och jag gör därför ett litet försök att beskriva dessa fenomen...<br /> <br /> ''F-n, vad svårt det är att beskriva vissa saker - skulle kanske peta ihop lite ljudfiler för att illustrera... ;)''<br /> <br /> <br /> <br /> = Brum =<br /> Brum låter ungefär i stil med hur kyl, frys, mikrovågsugn etc låter när de är igång - alltså ett mullrande ljud som har en specifik ton.<br /> Detta uppkommer ofta genom bristfällig jordning, jordslingor, olämplig kabeldragning eller yttre störningskällor.<br /> <br /> <br /> ===== Jordning =====<br /> Studion bör vara jordad - alltså kopplad till eluttag som har skyddsjord. Man bör också använda samma eluttag till hela studion för att vara helt säker på att allt är kopplat till samma fas på elnätet. Om man inte har jordat, så kommer t ex strålningsfiltret i en [[CRT]]-skärm inte att fungera, vissa apparater kommer att ge mer brum och risken finns att man får spänningsförande chassin på vissa apparater. Spänningsförande chassi är dock inte samma sak som att nätspänningen på 230V kommer ut i chassit, utan det handlar ofta om ca 60V eller liknande - men det innebär att man kan riskera att skada prylar när man kopplar ihop dem, eftersom det är potentialskillnad mellan chassina och det då kan uppstå gnistor när man kopplar ihop dem - och så kan det uppstå brum på grund av krypströmmar.<br /> <br /> Om man kör ojordat och upplever att man har brumproblem, så kan man testa genom att koppla en förlängningskabel från köket (där det alltid är jordade urtag) och koppla allt i studion dit i stället - och se om det hjälper. '''''OBS! inte godtagbart som permanent lösning på grund av brandskyddsbestämmelser, utan enbart som en tillfällig test!''''' Om det blir bättre, så är det bara att bestämma tid med en elektriker som får dra in jord till studion.<br /> <br /> '''OBS!!! Ett tips brukar florera när det gäller jordning - och det är att jorda genom att koppla jorden till värmeelementet. Detta kan vara direkt livsfarligt, eftersom det inte alls är säkert att chassit på elementet kan fungera som skyddsjord, utan man kan i värsta fall ordna en dödsfälla för alla som tar på elementen i huset genom att göra så.'''<br /> <br /> Ibland kan man få bort brum genom att vända elkontakten på någon eller några av de anslutna apparaterna, så att fas och nolla byter plats. Detta är förstås enklast att göra genom att bara ha två prylar inkopplade från början och lyssna om det gör skillnad. Sedan kopplar man in nästa och provar nätkontakten på båda hållen och lyssnar efter eventuellt brum. Sedan är det bara att fortsätta tills alla prylar är inkopplade och har testats på detta sätt.<br /> <br /> I vissa hus kan det förekomma en fusk-koppling som är olaglig, där någon har satt dit jordade vägguttag, men inte dragit fram skyddsjorden från säkringscentralen, utan istället kopplat ihop nollan och jordblecket - eller i vissa fall inte kopplat in jordblecket alls. Har en sådan koppling gjorts, så är det förstås fortfarande inte jordat, även om det sitter ett &quot;jordat&quot; vägguttag, så det är inte helt lätt att vara säker på att det verkligen är jordat...<br /> <br /> <br /> ===== Jordslingor =====<br /> En jordslinga uppstår när apparaters jord är anslutna till varandra på fler än ett ställe. Det tydligaste exemplet är om man kopplar en [[effekt]]enhet till en [[mixer]]. Man tar ut [[signal]]en med en [[skärm]]ad [[kabel]], så att signalen kan komma fram till effekten (det behövs ju både signal och jord för att det ska hända något...). Sedan kopplar man från effektens utgångar tillbaks till mixern med skärmade kablar.<br /> Inget fel i det - eller är det kanske det...?<br /> Här har en jordslinga uppstått, eftersom signaljorden är kopplad i en slinga från mixern till effekten - och från effekten tillbaks till mixern. I vissa fall händer inget, men i andra så får man ett tillskott av brum på grund av jordslingan. Enklaste åtgärden är då att eliminera slingan genom att helt enkelt klippa av skärmen i kablarna som går från effektens utgångar till mixerns ingångar - i kontakten som kopplas in i mixerns retur. Mixern har ju redan signaljorden tillgänglig, så den behöver ingen returnerad signaljord för att det ska bli ljud.<br /> <br /> En annan situation som kan vara lite knivigare, är när man skruvar in enheter i ett [[rack]]. Då skapar man nämligen kontakt mellan enheterna genom racket - och det blir plötsligt enormt svårt att försöka räkna ut hur signaljorden kommer att bete sig. Lösningen i det fallet, är att skilja enheterna galvaniskt genom att se till att de inte rör vid varandra - antingen genom att sätta plastbrickor mellan enheterna och racket - och mellan själva skruven och enheten också. Det finns speciella brickor som går in i skruvhålen på enheten, så att skruven inte kan röra vid dess chassi. Ett annat alternativ är att helt enkelt skruva in enheterna i en träram i stället för en metallram, eftersom trä inte är ledande.<br /> <br /> I besvärliga fall kan man avjorda alla apparater och i stället dra jordkablar från alla apparater till en enda gemensam jordpunkt, exempelvis på mixern eller en preamp, där ljudet ju förstärks mest i kedjan. Detta är dock lite överkurs och något man bara ska ge sig på om man har mycket bra koll på det hela... Inget för vanliga lekmän, alltså.<br /> <br /> <br /> ===== Kabeldragning =====<br /> Om man drar sina signalkablar intill nätspänningskablar, [[transformator]]er och [[CRT]]-skärmar, så ber man om problem. Risken är nämligen stor att det kommer in brum i signalkablarna i så fall. Enda sättet att komma ifrån det, är att ha signalkablar och nätkablar etc på behörigt avstånd från varandra. Om signalkablar och nätkablar måste korsas, så ska man göra det i rät vinkel (90 grader) för att få så liten risk som möjligt att brummet på 50Hz inte kommer in i signalkablarna. [[Balanserad]] överförng är betydligt mindre känslig än [[obalanserad]], men det är säkrare att inte lämna något åt slumpen...<br /> <br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Yttre störningskällor som bör undvikas (förutom transformatorer o dyl, som jag nämnde under kabeldragning), är lågenergilampor, lysrör och dimmers. Dessa genererar ett störningsfält - och i fallet med dimmers, så kan det även komma störningar via elnätet, som kan ställa till problem på grund av att deras störningsfrekvenser överlagras på nätspänningens 50Hz.<br /> I studion är lågenergilampor (i form av lysrörslampor) förenade med en risk för ökat brum även om det gäller främst om man kör ojordat och/eller obalanserat och LED är därför att föredra. Brummet från lågenergilampor och lysrör ligger ofta betydligt högre än nätspänningens 50Hz - och man kan ibland hitta det på 400 eller 800Hz...<br /> <br /> Trådlösa laddare till mobiltelefoner har blivit vanligt - men kring dem finns det ett elektromagnetiskt störfält som kan bidra till ganska otrevliga störningar i ljudet.<br /> <br /> Även slingorna som begränsar robotgräsklippares område, kan ge upphov till störningar.<br /> <br /> <br /> ===== Fantommatning =====<br /> Normalt ska [[fantommatning]]en hålla 48V, men det förekommer tyvärr mixrar och ljudkort som lämnar lägre spänning. Vissa [[kondensatormikrofon]]er kan drivas inom ett stort spänningsområde, medan vissa ger betydligt sämre ljud vid lägre spänning än 48V - och vissa ger inget ljud alls, eller enbart brum, vid lägre matningsspänning.<br /> <br /> Om en mikrofonkabel är defekt, så kan det göra att fantommatningen inte kommer fram korrekt till en kondensatormikrofon och då kan det också ge ett kraftigt brum - och i värsta fall även skada mikrofonen!<br /> <br /> <br /> ===== Bärbara datorer =====<br /> Det är inte ovanligt att man får brum om man har en bärbar [[dator]] och kör den på nätdrift. Vid batteridrift blir det inga problem, men med nätdrift så kan ett kraftigt brum uppstå. Det är många som då har upptäckt att en avjordad nätdel (man gör en '''olaglig''' förlängningskabel med jordad stickkontakt i väggen och ojordad honkontakt i andra änden, där man sätter in datorns [[nätdel]]) får bort brummet. Eftersom det är olagligt enligt elsäkerhetsbestämmelser och brandskyddsbestämmelser, så duger det bara för en väldigt tillfällig test. Vad man behöver, är en isolationstransformator (kallas också 1:1-transformator eller fulltransformator). De är inte billiga, men är den enda lösningen som kan rekommenderas om man råkar ut för brumproblem vid nätdrift, men inte vid batteridrift. Brummar det både vid nätdrift och batteridrift, så får man däremot söka efter felet någon annanstans...<br /> <br /> Ett exempel på isolationstransformator hittar du [https://tramoetv.com/index.php/en/46-svenska/produkter/transformatorer/stordampning/198-ultra-isolationstransformator-2 HÄR].<br /> <br /> <br /> Ibland kan brumproblem med bärbara datorer också helt enkelt bero på att nätdelen skapar störningar som man inte kan komma ifrån. Tyvärr är också detta ett ganska vanligt problem.<br /> <br /> <br /> ===== Gitarrer =====<br /> [[Singlecoil]]-mikrofoner på [[gitarr]]er är känsliga för störningarna som nämns under [[#Yttre störningskällor|Yttre störningskällor]] och kan ge väldigt kraftigt brum som man ofta kan få bort eller åtminstone reducera om man vinklar gitarren annorlunda, stänger av en eventuell [[CRT]]-skärm, lysrör och lågenergilampor.<br /> <br /> Beroende på situationen, så kan en groundlift-switch hjälpa alternativt ställa till problem. Finns det en sådan switch på en [[DI-box]] eller gitarrförstärkare, så kan det vara klokt att testa att ställa om den innan man ger sig in på större åtgärder.<br /> <br /> <br /> ===== Nätdelar =====<br /> Nätdelen i sig kan också bidra med brum. Det vanliga 50Hz nätbrummet känner vi redan till. Det går också igenom till nätdelens utgång om man kör med halvvågslikriktning ([[likriktning]] med två [[diod]]er).<br /> Om man kör med helvågslikriktning (likriktning med 4 dioder), så dubblar man frekvensen, så brummet från en sådan nätdel kommer att hamna på 100Hz - men betydligt svagare än 50Hz-brummet från en halvvågslikriktning.<br /> Förutom dessa 50Hz och 100Hz-frekvenser, så förekommer udda övertoner av frekvenserna - så brummet kan förekomma även högre upp om man har otur. Frekvenserna överlagras på drivspänningen och är det som kallas för rippel. Det avhjälps genom att sätta tillräckligt stora glättningskondensatorer på nätdelens utgång. Då reducerar man ripplet tillräckligt mycket för att det inte ska kunna störa. De stora [[kondensator]]erna tar helt enkelt hand om det genom sin inneboende tröghet. Sitter det för små kondensatorer, så kan däremot brummet komma igenom - och om brummet uppstår efter att apparaten inte har visat sådana problem tidigare, så kan det vara en indikation på att nätdelens glättningskondensatorer är på väg att ge upp och behöver bytas ut.<br /> Det är större risk att problemet uppstår i apparater med hög spänning och stort strömuttag, som t ex slutsteg och rörförstärkare - och ibland kan det vara svårt att få bort ripplet helt, men det kan alltså hjälpa att byta ut glättningskondensatorerna till större (fler uF - mikrofarad, men samma spänning).<br /> <br /> <br /> = Radio =<br /> Radiostörningar är lätt att få in - om man har dålig skärmning på kablarna (eller i någon enhet i studion) och/eller kör ojordat. Det som är vanligast på våra breddgrader, är i så fall Radio Moskva, eftersom de sänder med väldigt hög effekt - så när du hör ryska lite i bakgrunden blandat med pipande och radiobrus - och börjar misstänka att Putin spionerar på dig, så dra in jord till studions väggurtag och se över om skärmningen i kablarna är ok, i stället för att ringa SÄPO... ;)<br /> <br /> Radiostörningar har i vissa fall också visat sig komma från att nätdelen har blivit full med damm...<br /> <br /> = Brus =<br /> Låter ofta liknande bruset om man ställer in en radio mellan radiokanalerna och kan aldrig undvikas helt, men oftast strävar man efter att ha så låg brusnivå som möjligt i utrustningen.<br /> <br /> <br /> ===== Färgat brus =====<br /> Ok - en sanning med modifikation. Det finns också brus som man genererar medvetet, av olika anledningar - och dessa olika sorters brus kallas med ett samlingsnamn för &quot;[[färgat brus]]&quot;.<br /> <br /> <br /> ===== Oönskat brus =====<br /> Vidare med det oönskade bruset:<br /> Brus uppkommer i all elektronik. I [[passiv]] elektronik ([[resistor]]er, [[kondensator]]er etc) uppstår det mikroskopiskt lite brus jämfört med [[aktiv]] elektronik ([[transistor]]er, [[IC]]-kretsar etc). Detta är inget man kan komma ifrån, utan för att minimera bruset, gäller det att se till att ha tillräckligt bra prylar i hela signalvägen - och att minimera signalvägen. Ett sätt att minimera signalvägen, är att använda en extern [[micpreamp]] i stället för den långa vägen genom en [[mixer]], alternativt plocka ut signalen från en [[Direct Out]]-utgång på den aktuella ingångskanalen på mixern, istället för att ta ut signalen senare i mixern. Man kan använda en passiv [[attenuator]] i stället för en aktiv volymkontroll.<br /> Om en apparat innehåller gamla uttorkade kondensatorer, så kan de ge upphov till ganska mycket brus, trots att det är passiva komponenter - men då beror det på att de är gamla och helt eller delvis har tappat den funktion som de ska ha.<br /> <br /> Småmembransmikrofoner har ett högre brus än stormembranare på grund av membranet. Orsaken är luftpartiklarna som flyger omkring överallt och därför kontinuerligt bombarderar membranet (även kallat &quot;[[Brownsk rörelse]]&quot;). Små membran utgör en hårdare yta, vilket gör att luftpartiklarna avger mer energi när de träffar membranet och därför orsakar starkare ljud relaterat till ytan än det blir med ett stort membran.<br /> <br /> <br /> = Pip =<br /> Högfrekvent pip låter något i stil med det ständiga pipet som kommer från TV-apparater och kan handla om radiostörningar.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också vara kabelfel eller obalanserade kablar som orsakar sådana störningar (se diskussion i [http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=11981 forumet] angående detta).<br /> <br /> ===== Displayer =====<br /> Det kan också förekomma att t ex displayer på apparater orsakar pipande missljud när de stör mer än de borde.<br /> <br /> ===== Självsvängning =====<br /> Apparater kan komma i självsvängning av olika orsaker också - och skicka ut HF (högfrekvens). Ibland kan sådant reduceras med ferritkärnor som man sätter på kablarna, men ibland kan det också handla om att apparaten är defekt på något sätt och behöver repareras.<br /> <br /> ===== Rundgång =====<br /> Pip med en tydlig ton, kan handla om [[rundgång]] - dvs att man råkar ha en [[mikrofon]] för nära [[högtalare]] eller [[hörlurar]] när man drar upp volymen - eller att man har råkat göra en felaktig [[routing]] i mjukvarumixern - eller gjort ett misstag i kopplingar till en analog [[mixer]].<br /> <br /> ===== Larmbågar =====<br /> Om det finns en butik i närheten, så kan deras larmbågar ge ett högfrekvent pip - ofta någonstans mellan 5 och 7kHz om det är lite äldre larmbågar. Nyare larmbågar jobbar i radioområdet och bör inte ge sådana störningar.<br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Vissa av de källor som nämns under denna rubrik i brum-avdelningen längre upp, kan också bidra med pipande störningar.<br /> <br /> <br /> = Knaster/sprak =<br /> Detta låter ungefär som när man lyssnar på en öppen brasa, där det hela tiden sprakar och knastrar i träet som man eldar - eller som det statiska knastret som finns i bakgrunden när man spelar en gammal vinylskiva...<br /> <br /> ===== Latency =====<br /> Detta kan bero på att man har ställt in kortare [[latency]] än vad datorn orkar med. Åtgärden är förstås att öka latency-tiden - eller skaffa en dator som är mer lämpad för jobbet.<br /> <br /> ===== Dålig synk =====<br /> Sådana ljud kan också bero på dålig synk mellan olika digitala enheter - och sådant åtgärdar man genom att synka med [[Wordclock]] istället.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också bero på en trasig [[kabel]] (spiralkablar har en tendens att bli dåliga betydligt snabbare än raka kablar) eller [[oxid]]erade [[kontakt]]er på kabeln, så att den elektriska kontakten mellan kabeln och apparaten blir lite halvdålig. Den dåliga kontakten eller kabeln måste bytas ut.<br /> <br /> ===== Kallödningar =====<br /> En annan orsak till dålig kontakt, kan vara kallödningar - alltså lödningar som har varit för dåligt utförda från början - eller som har blivit dåliga på grund av slitage. I sådana fall är det bara att göra om lödningarna genom att avlägsna lödtennet med tennsug och göra nya lödningar där det behövs.<br /> <br /> ===== Potentiometrar =====<br /> Man kan också råka ut för knaster i en [[potentiometer]] som sitter i signalvägen och som börjar bli sliten. Då kan en tillfällig lösning vara att man rengör potentiometerns kolbana med elektronikspray som inte innehåller olja (alltså INTE 5-56 ;) ), men ofta är sådant bara en tillfällig lösning och potentiometern behöver ofta bytas ut för att problemet ska bli helt avhjälpt.<br /> <br /> <br /> = Distorsion =<br /> [[Distorsion]] låter förvrängt - lite som det gör genom en megafon. Det blir ett &quot;fetare&quot; och samtidigt mer utsmetat och komprimerat ljud där detaljerna försvinner. På en vanlig rockgitarr, änvänds nästan alltid distorsion som en [[effekt]].<br /> <br /> ===== Överstyrning =====<br /> Distorsion beror på att någon del i ljudkedjan är överstyrd - alltså får för stark [[signal]]. Om man har för stark signal ut från [[mikrofon]]en, så kan [[micpreamp]]ens ingång överstyras utan att man har en chans att se det, eftersom första förstärkarsteget i preampen ligger före både mätare, [[peak]]-[[LED]], [[gain]] och [[Pad]]. I så fall behöver man använda Pad-switchen på mikrofonen eller använda en extern Pad som kopplas på kabeln innan man kopplar den till preampen. Om utsignalen från preampen är för hög för nästa apparat (kanske en [[kompressor]] eller en [[A/D]]-[[omvandlare]]) som signalen kopplas vidare till, så uppstår det distorsion i den apparaten i stället och man måste dra ner gain eller utnivå (om sådan kontroll finns) på preampen. Om man har många ljudkällor kopplade till en mixer och drar upp för högt, så kan man överstyra mixern internt - och då får man helt enkelt ta och dra ner kanalreglarna.<br /> <br /> Är distorsion alltid av ondo?<br /> När man jobbar [[digital]]t så är det extra känsligt, eftersom en överstyrd A/D-omvandlare låter fruktansvärt illa - medan [[analog]]a prylar oftast ger en lite mjukare distorsion om de blir lätt överstyrda. Ett analogt [[rullband]] ger en mjuk distorsion kombinerat med en viss grad av kompression - en effekt som en del gillar och tycker ger en &quot;varm&quot; och trevlig [[färgning]]. Gitarrister använder som sagt också en kontrollerad distorsion för att ge [[gitarr]]en lite extra &quot;bett&quot;. Vissa överstyr [[sång]]en för att få ett viss sound där, så det är inte i alla lägen som distorsion är dåligt - men på fel ställe och på fel material, så är det inte alls kul...<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Studioutrustning]]<br /> [[Kategori:Behöver ljudexempel]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=St%C3%B6rningar&diff=6813 2020-11-30T11:44:09Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>{{behöver ljudexempel}}<br /> <br /> Vilka störningar kan man lätt råka ut för i sin studio?<br /> Det förekommer ibland frågor i olika forum, som tyder på att folk inte vet vad det är för skillnad på brum, brus och knaster, något som gör att det lätt blir missförstånd när nybörjare och mer erfarna ska försöka reda ut problem tillsammans - och jag gör därför ett litet försök att beskriva dessa fenomen...<br /> <br /> ''F-n, vad svårt det är att beskriva vissa saker - skulle kanske peta ihop lite ljudfiler för att illustrera... ;)''<br /> <br /> <br /> <br /> = Brum =<br /> Brum låter ungefär i stil med hur kyl, frys, mikrovågsugn etc låter när de är igång - alltså ett mullrande ljud som har en specifik ton.<br /> Detta uppkommer ofta genom bristfällig jordning, jordslingor, olämplig kabeldragning eller yttre störningskällor.<br /> <br /> <br /> ===== Jordning =====<br /> Studion bör vara jordad - alltså kopplad till eluttag som har skyddsjord. Man bör också använda samma eluttag till hela studion för att vara helt säker på att allt är kopplat till samma fas på elnätet. Om man inte har jordat, så kommer t ex strålningsfiltret i en [[CRT]]-skärm inte att fungera, vissa apparater kommer att ge mer brum och risken finns att man får spänningsförande chassin på vissa apparater. Spänningsförande chassi är dock inte samma sak som att nätspänningen på 230V kommer ut i chassit, utan det handlar ofta om ca 60V eller liknande - men det innebär att man kan riskera att skada prylar när man kopplar ihop dem, eftersom det är potentialskillnad mellan chassina och det då kan uppstå gnistor när man kopplar ihop dem - och så kan det uppstå brum på grund av krypströmmar.<br /> <br /> Om man kör ojordat och upplever att man har brumproblem, så kan man testa genom att koppla en förlängningskabel från köket (där det alltid är jordade urtag) och koppla allt i studion dit i stället - och se om det hjälper. '''''OBS! inte godtagbart som permanent lösning på grund av brandskyddsbestämmelser, utan enbart som en tillfällig test!''''' Om det blir bättre, så är det bara att bestämma tid med en elektriker som får dra in jord till studion.<br /> <br /> '''OBS!!! Ett tips brukar florera när det gäller jordning - och det är att jorda genom att koppla jorden till värmeelementet. Detta kan vara direkt livsfarligt, eftersom det inte alls är säkert att chassit på elementet kan fungera som skyddsjord, utan man kan i värsta fall ordna en dödsfälla för alla som tar på elementen i huset genom att göra så.'''<br /> <br /> Ibland kan man få bort brum genom att vända elkontakten på någon eller några av de anslutna apparaterna, så att fas och nolla byter plats. Detta är förstås enklast att göra genom att bara ha två prylar inkopplade från början och lyssna om det gör skillnad. Sedan kopplar man in nästa och provar nätkontakten på båda hållen och lyssnar efter eventuellt brum. Sedan är det bara att fortsätta tills alla prylar är inkopplade och har testats på detta sätt.<br /> <br /> I vissa hus kan det förekomma en fusk-koppling som är olaglig, där någon har satt dit jordade vägguttag, men inte dragit fram skyddsjorden från säkringscentralen, utan istället kopplat ihop nollan och jordblecket - eller i vissa fall inte kopplat in jordblecket alls. Har en sådan koppling gjorts, så är det förstås fortfarande inte jordat, även om det sitter ett &quot;jordat&quot; vägguttag, så det är inte helt lätt att vara säker på att det verkligen är jordat...<br /> <br /> <br /> ===== Jordslingor =====<br /> En jordslinga uppstår när apparaters jord är anslutna till varandra på fler än ett ställe. Det tydligaste exemplet är om man kopplar en [[effekt]]enhet till en [[mixer]]. Man tar ut [[signal]]en med en [[skärm]]ad [[kabel]], så att signalen kan komma fram till effekten (det behövs ju både signal och jord för att det ska hända något...). Sedan kopplar man från effektens utgångar tillbaks till mixern med skärmade kablar.<br /> Inget fel i det - eller är det kanske det...?<br /> Här har en jordslinga uppstått, eftersom signaljorden är kopplad i en slinga från mixern till effekten - och från effekten tillbaks till mixern. I vissa fall händer inget, men i andra så får man ett tillskott av brum på grund av jordslingan. Enklaste åtgärden är då att eliminera slingan genom att helt enkelt klippa av skärmen i kablarna som går från effektens utgångar till mixerns ingångar - i kontakten som kopplas in i mixerns retur. Mixern har ju redan signaljorden tillgänglig, så den behöver ingen returnerad signaljord för att det ska bli ljud.<br /> <br /> En annan situation som kan vara lite knivigare, är när man skruvar in enheter i ett [[rack]]. Då skapar man nämligen kontakt mellan enheterna genom racket - och det blir plötsligt enormt svårt att försöka räkna ut hur signaljorden kommer att bete sig. Lösningen i det fallet, är att skilja enheterna galvaniskt genom att se till att de inte rör vid varandra - antingen genom att sätta plastbrickor mellan enheterna och racket - och mellan själva skruven och enheten också. Det finns speciella brickor som går in i skruvhålen på enheten, så att skruven inte kan röra vid dess chassi. Ett annat alternativ är att helt enkelt skruva in enheterna i en träram i stället för en metallram, eftersom trä inte är ledande.<br /> <br /> I besvärliga fall kan man avjorda alla apparater och i stället dra jordkablar från alla apparater till en enda gemensam jordpunkt, exempelvis på mixern eller en preamp, där ljudet ju förstärks mest i kedjan. Detta är dock lite överkurs och något man bara ska ge sig på om man har mycket bra koll på det hela... Inget för vanliga lekmän, alltså.<br /> <br /> <br /> ===== Kabeldragning =====<br /> Om man drar sina signalkablar intill nätspänningskablar, [[transformator]]er och [[CRT]]-skärmar, så ber man om problem. Risken är nämligen stor att det kommer in brum i signalkablarna i så fall. Enda sättet att komma ifrån det, är att ha signalkablar och nätkablar etc på behörigt avstånd från varandra. Om signalkablar och nätkablar måste korsas, så ska man göra det i rät vinkel (90 grader) för att få så liten risk som möjligt att brummet på 50Hz inte kommer in i signalkablarna. [[Balanserad]] överförng är betydligt mindre känslig än [[obalanserad]], men det är säkrare att inte lämna något åt slumpen...<br /> <br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Yttre störningskällor som bör undvikas (förutom transformatorer o dyl, som jag nämnde under kabeldragning), är lågenergilampor, lysrör och dimmers. Dessa genererar ett störningsfält - och i fallet med dimmers, så kan det även komma störningar via elnätet, som kan ställa till problem på grund av att deras störningsfrekvenser överlagras på nätspänningens 50Hz.<br /> I studion är lågenergilampor (i form av lysrörslampor) förenade med en risk för ökat brum även om det gäller främst om man kör ojordat och/eller obalanserat och LED är därför att föredra. Brummet från lågenergilampor och lysrör ligger ofta betydligt högre än nätspänningens 50Hz - och man kan ibland hitta det på 400 eller 800Hz...<br /> <br /> Trådlösa laddare till mobiltelefoner har blivit vanligt - men kring dem finns det ett elektromagnetiskt störfält som kan bidra till ganska otrevliga störningar i ljudet.<br /> <br /> Även slingorna som begränsar robotgräsklippares område, kan ge upphov till störningar.<br /> <br /> <br /> ===== Fantommatning =====<br /> Normalt ska [[fantommatning]]en hålla 48V, men det förekommer tyvärr mixrar och ljudkort som lämnar lägre spänning. Vissa [[kondensatormikrofon]]er kan drivas inom ett stort spänningsområde, medan vissa ger betydligt sämre ljud vid lägre spänning än 48V - och vissa ger inget ljud alls, eller enbart brum, vid lägre matningsspänning.<br /> <br /> Om en mikrofonkabel är defekt, så kan det göra att fantommatningen inte kommer fram korrekt till en kondensatormikrofon och då kan det också ge ett kraftigt brum - och i värsta fall även skada mikrofonen!<br /> <br /> <br /> ===== Bärbara datorer =====<br /> Det är inte ovanligt att man får brum om man har en bärbar [[dator]] och kör den på nätdrift. Vid batteridrift blir det inga problem, men med nätdrift så kan ett kraftigt brum uppstå. Det är många som då har upptäckt att en avjordad nätdel (man gör en '''olaglig''' förlängningskabel med jordad stickkontakt i väggen och ojordad honkontakt i andra änden, där man sätter in datorns [[nätdel]]) får bort brummet. Eftersom det är olagligt enligt elsäkerhetsbestämmelser och brandskyddsbestämmelser, så duger det bara för en väldigt tillfällig test. Vad man behöver, är en isolationstransformator (kallas också 1:1-transformator eller fulltransformator). De är inte billiga, men är den enda lösningen som kan rekommenderas om man råkar ut för brumproblem vid nätdrift, men inte vid batteridrift. Brummar det både vid nätdrift och batteridrift, så får man däremot söka efter felet någon annanstans...<br /> <br /> Ett exempel på isolationstransformator hittar du [http://www.tramoetv.se/Transformatorer/UTKO.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> Ibland kan brumproblem med bärbara datorer också helt enkelt bero på att nätdelen skapar störningar som man inte kan komma ifrån. Tyvärr är också detta ett ganska vanligt problem.<br /> <br /> <br /> ===== Gitarrer =====<br /> [[Singlecoil]]-mikrofoner på [[gitarr]]er är känsliga för störningarna som nämns under [[#Yttre störningskällor|Yttre störningskällor]] och kan ge väldigt kraftigt brum som man ofta kan få bort eller åtminstone reducera om man vinklar gitarren annorlunda, stänger av en eventuell [[CRT]]-skärm, lysrör och lågenergilampor.<br /> <br /> Beroende på situationen, så kan en groundlift-switch hjälpa alternativt ställa till problem. Finns det en sådan switch på en [[DI-box]] eller gitarrförstärkare, så kan det vara klokt att testa att ställa om den innan man ger sig in på större åtgärder.<br /> <br /> <br /> ===== Nätdelar =====<br /> Nätdelen i sig kan också bidra med brum. Det vanliga 50Hz nätbrummet känner vi redan till. Det går också igenom till nätdelens utgång om man kör med halvvågslikriktning ([[likriktning]] med två [[diod]]er).<br /> Om man kör med helvågslikriktning (likriktning med 4 dioder), så dubblar man frekvensen, så brummet från en sådan nätdel kommer att hamna på 100Hz - men betydligt svagare än 50Hz-brummet från en halvvågslikriktning.<br /> Förutom dessa 50Hz och 100Hz-frekvenser, så förekommer udda övertoner av frekvenserna - så brummet kan förekomma även högre upp om man har otur. Frekvenserna överlagras på drivspänningen och är det som kallas för rippel. Det avhjälps genom att sätta tillräckligt stora glättningskondensatorer på nätdelens utgång. Då reducerar man ripplet tillräckligt mycket för att det inte ska kunna störa. De stora [[kondensator]]erna tar helt enkelt hand om det genom sin inneboende tröghet. Sitter det för små kondensatorer, så kan däremot brummet komma igenom - och om brummet uppstår efter att apparaten inte har visat sådana problem tidigare, så kan det vara en indikation på att nätdelens glättningskondensatorer är på väg att ge upp och behöver bytas ut.<br /> Det är större risk att problemet uppstår i apparater med hög spänning och stort strömuttag, som t ex slutsteg och rörförstärkare - och ibland kan det vara svårt att få bort ripplet helt, men det kan alltså hjälpa att byta ut glättningskondensatorerna till större (fler uF - mikrofarad, men samma spänning).<br /> <br /> <br /> = Radio =<br /> Radiostörningar är lätt att få in - om man har dålig skärmning på kablarna (eller i någon enhet i studion) och/eller kör ojordat. Det som är vanligast på våra breddgrader, är i så fall Radio Moskva, eftersom de sänder med väldigt hög effekt - så när du hör ryska lite i bakgrunden blandat med pipande och radiobrus - och börjar misstänka att Putin spionerar på dig, så dra in jord till studions väggurtag och se över om skärmningen i kablarna är ok, i stället för att ringa SÄPO... ;)<br /> <br /> Radiostörningar har i vissa fall också visat sig komma från att nätdelen har blivit full med damm...<br /> <br /> = Brus =<br /> Låter ofta liknande bruset om man ställer in en radio mellan radiokanalerna och kan aldrig undvikas helt, men oftast strävar man efter att ha så låg brusnivå som möjligt i utrustningen.<br /> <br /> <br /> ===== Färgat brus =====<br /> Ok - en sanning med modifikation. Det finns också brus som man genererar medvetet, av olika anledningar - och dessa olika sorters brus kallas med ett samlingsnamn för &quot;[[färgat brus]]&quot;.<br /> <br /> <br /> ===== Oönskat brus =====<br /> Vidare med det oönskade bruset:<br /> Brus uppkommer i all elektronik. I [[passiv]] elektronik ([[resistor]]er, [[kondensator]]er etc) uppstår det mikroskopiskt lite brus jämfört med [[aktiv]] elektronik ([[transistor]]er, [[IC]]-kretsar etc). Detta är inget man kan komma ifrån, utan för att minimera bruset, gäller det att se till att ha tillräckligt bra prylar i hela signalvägen - och att minimera signalvägen. Ett sätt att minimera signalvägen, är att använda en extern [[micpreamp]] i stället för den långa vägen genom en [[mixer]], alternativt plocka ut signalen från en [[Direct Out]]-utgång på den aktuella ingångskanalen på mixern, istället för att ta ut signalen senare i mixern. Man kan använda en passiv [[attenuator]] i stället för en aktiv volymkontroll.<br /> Om en apparat innehåller gamla uttorkade kondensatorer, så kan de ge upphov till ganska mycket brus, trots att det är passiva komponenter - men då beror det på att de är gamla och helt eller delvis har tappat den funktion som de ska ha.<br /> <br /> Småmembransmikrofoner har ett högre brus än stormembranare på grund av membranet. Orsaken är luftpartiklarna som flyger omkring överallt och därför kontinuerligt bombarderar membranet (även kallat &quot;[[Brownsk rörelse]]&quot;). Små membran utgör en hårdare yta, vilket gör att luftpartiklarna avger mer energi när de träffar membranet och därför orsakar starkare ljud relaterat till ytan än det blir med ett stort membran.<br /> <br /> <br /> = Pip =<br /> Högfrekvent pip låter något i stil med det ständiga pipet som kommer från TV-apparater och kan handla om radiostörningar.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också vara kabelfel eller obalanserade kablar som orsakar sådana störningar (se diskussion i [http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=11981 forumet] angående detta).<br /> <br /> ===== Displayer =====<br /> Det kan också förekomma att t ex displayer på apparater orsakar pipande missljud när de stör mer än de borde.<br /> <br /> ===== Självsvängning =====<br /> Apparater kan komma i självsvängning av olika orsaker också - och skicka ut HF (högfrekvens). Ibland kan sådant reduceras med ferritkärnor som man sätter på kablarna, men ibland kan det också handla om att apparaten är defekt på något sätt och behöver repareras.<br /> <br /> ===== Rundgång =====<br /> Pip med en tydlig ton, kan handla om [[rundgång]] - dvs att man råkar ha en [[mikrofon]] för nära [[högtalare]] eller [[hörlurar]] när man drar upp volymen - eller att man har råkat göra en felaktig [[routing]] i mjukvarumixern - eller gjort ett misstag i kopplingar till en analog [[mixer]].<br /> <br /> ===== Larmbågar =====<br /> Om det finns en butik i närheten, så kan deras larmbågar ge ett högfrekvent pip - ofta någonstans mellan 5 och 7kHz om det är lite äldre larmbågar. Nyare larmbågar jobbar i radioområdet och bör inte ge sådana störningar.<br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Vissa av de källor som nämns under denna rubrik i brum-avdelningen längre upp, kan också bidra med pipande störningar.<br /> <br /> <br /> = Knaster/sprak =<br /> Detta låter ungefär som när man lyssnar på en öppen brasa, där det hela tiden sprakar och knastrar i träet som man eldar - eller som det statiska knastret som finns i bakgrunden när man spelar en gammal vinylskiva...<br /> <br /> ===== Latency =====<br /> Detta kan bero på att man har ställt in kortare [[latency]] än vad datorn orkar med. Åtgärden är förstås att öka latency-tiden - eller skaffa en dator som är mer lämpad för jobbet.<br /> <br /> ===== Dålig synk =====<br /> Sådana ljud kan också bero på dålig synk mellan olika digitala enheter - och sådant åtgärdar man genom att synka med [[Wordclock]] istället.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också bero på en trasig [[kabel]] (spiralkablar har en tendens att bli dåliga betydligt snabbare än raka kablar) eller [[oxid]]erade [[kontakt]]er på kabeln, så att den elektriska kontakten mellan kabeln och apparaten blir lite halvdålig. Den dåliga kontakten eller kabeln måste bytas ut.<br /> <br /> ===== Kallödningar =====<br /> En annan orsak till dålig kontakt, kan vara kallödningar - alltså lödningar som har varit för dåligt utförda från början - eller som har blivit dåliga på grund av slitage. I sådana fall är det bara att göra om lödningarna genom att avlägsna lödtennet med tennsug och göra nya lödningar där det behövs.<br /> <br /> ===== Potentiometrar =====<br /> Man kan också råka ut för knaster i en [[potentiometer]] som sitter i signalvägen och som börjar bli sliten. Då kan en tillfällig lösning vara att man rengör potentiometerns kolbana med elektronikspray som inte innehåller olja (alltså INTE 5-56 ;) ), men ofta är sådant bara en tillfällig lösning och potentiometern behöver ofta bytas ut för att problemet ska bli helt avhjälpt.<br /> <br /> <br /> = Distorsion =<br /> [[Distorsion]] låter förvrängt - lite som det gör genom en megafon. Det blir ett &quot;fetare&quot; och samtidigt mer utsmetat och komprimerat ljud där detaljerna försvinner. På en vanlig rockgitarr, änvänds nästan alltid distorsion som en [[effekt]].<br /> <br /> ===== Överstyrning =====<br /> Distorsion beror på att någon del i ljudkedjan är överstyrd - alltså får för stark [[signal]]. Om man har för stark signal ut från [[mikrofon]]en, så kan [[micpreamp]]ens ingång överstyras utan att man har en chans att se det, eftersom första förstärkarsteget i preampen ligger före både mätare, [[peak]]-[[LED]], [[gain]] och [[Pad]]. I så fall behöver man använda Pad-switchen på mikrofonen eller använda en extern Pad som kopplas på kabeln innan man kopplar den till preampen. Om utsignalen från preampen är för hög för nästa apparat (kanske en [[kompressor]] eller en [[A/D]]-[[omvandlare]]) som signalen kopplas vidare till, så uppstår det distorsion i den apparaten i stället och man måste dra ner gain eller utnivå (om sådan kontroll finns) på preampen. Om man har många ljudkällor kopplade till en mixer och drar upp för högt, så kan man överstyra mixern internt - och då får man helt enkelt ta och dra ner kanalreglarna.<br /> <br /> Är distorsion alltid av ondo?<br /> När man jobbar [[digital]]t så är det extra känsligt, eftersom en överstyrd A/D-omvandlare låter fruktansvärt illa - medan [[analog]]a prylar oftast ger en lite mjukare distorsion om de blir lätt överstyrda. Ett analogt [[rullband]] ger en mjuk distorsion kombinerat med en viss grad av kompression - en effekt som en del gillar och tycker ger en &quot;varm&quot; och trevlig [[färgning]]. Gitarrister använder som sagt också en kontrollerad distorsion för att ge [[gitarr]]en lite extra &quot;bett&quot;. Vissa överstyr [[sång]]en för att få ett viss sound där, så det är inte i alla lägen som distorsion är dåligt - men på fel ställe och på fel material, så är det inte alls kul...<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Studioutrustning]]<br /> [[Kategori:Behöver ljudexempel]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=St%C3%B6rningar&diff=6812 2020-11-30T11:43:34Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>{{behöver ljudexempel}}<br /> <br /> Vilka störningar kan man lätt råka ut för i sin studio?<br /> Det förekommer ibland frågor i olika forum, som tyder på att folk inte vet vad det är för skillnad på brum, brus och knaster, något som gör att det lätt blir missförstånd när nybörjare och mer erfarna ska försöka reda ut problem tillsammans - och jag gör därför ett litet försök att beskriva dessa fenomen...<br /> <br /> ''F-n, vad svårt det är att beskriva vissa saker - skulle kanske peta ihop lite ljudfiler för att illustrera... ;)''<br /> <br /> <br /> <br /> = Brum =<br /> Brum låter ungefär i stil med hur kyl, frys, mikrovågsugn etc låter när de är igång - alltså ett mullrande ljud som har en specifik ton.<br /> Detta uppkommer ofta genom bristfällig jordning, jordslingor, olämplig kabeldragning eller yttre störningskällor.<br /> <br /> <br /> ===== Jordning =====<br /> Studion bör vara jordad - alltså kopplad till eluttag som har skyddsjord. Man bör också använda samma eluttag till hela studion för att vara helt säker på att allt är kopplat till samma fas på elnätet. Om man inte har jordat, så kommer t ex strålningsfiltret i en [[CRT]]-skärm inte att fungera, vissa apparater kommer att ge mer brum och risken finns att man får spänningsförande chassin på vissa apparater. Spänningsförande chassi är dock inte samma sak som att nätspänningen på 230V kommer ut i chassit, utan det handlar ofta om ca 60V eller liknande - men det innebär att man kan riskera att skada prylar när man kopplar ihop dem, eftersom det är potentialskillnad mellan chassina och det då kan uppstå gnistor när man kopplar ihop dem - och så kan det uppstå brum på grund av krypströmmar.<br /> <br /> Om man kör ojordat och upplever att man har brumproblem, så kan man testa genom att koppla en förlängningskabel från köket (där det alltid är jordade urtag) och koppla allt i studion dit i stället - och se om det hjälper. '''''OBS! inte godtagbart som permanent lösning på grund av brandskyddsbestämmelser, utan enbart som en tillfällig test!''''' Om det blir bättre, så är det bara att bestämma tid med en elektriker som får dra in jord till studion.<br /> <br /> '''OBS!!! Ett tips brukar florera när det gäller jordning - och det är att jorda genom att koppla jorden till värmeelementet. Detta kan vara direkt livsfarligt, eftersom det inte alls är säkert att chassit på elementet kan fungera som skyddsjord, utan man kan i värsta fall ordna en dödsfälla för alla som tar på elementen i huset genom att göra så.'''<br /> <br /> Ibland kan man få bort brum genom att vända elkontakten på någon eller några av de anslutna apparaterna, så att fas och nolla byter plats. Detta är förstås enklast att göra genom att bara ha två prylar inkopplade från början och lyssna om det gör skillnad. Sedan kopplar man in nästa och provar nätkontakten på båda hållen och lyssnar efter eventuellt brum. Sedan är det bara att fortsätta tills alla prylar är inkopplade och har testats på detta sätt.<br /> <br /> I vissa hus kan det förekomma en fusk-koppling som är olaglig, där någon har satt dit jordade vägguttag, men inte dragit fram skyddsjorden från säkringscentralen, utan istället kopplat ihop nollan och jordblecket - eller i vissa fall inte kopplat in jordblecket alls. Har en sådan koppling gjorts, så är det förstås fortfarande inte jordat, även om det sitter ett &quot;jordat&quot; vägguttag, så det är inte helt lätt att vara säker på att det verkligen är jordat...<br /> <br /> <br /> ===== Jordslingor =====<br /> En jordslinga uppstår när apparaters jord är anslutna till varandra på fler än ett ställe. Det tydligaste exemplet är om man kopplar en [[effekt]]enhet till en [[mixer]]. Man tar ut [[signal]]en med en [[skärm]]ad [[kabel]], så att signalen kan komma fram till effekten (det behövs ju både signal och jord för att det ska hända något...). Sedan kopplar man från effektens utgångar tillbaks till mixern med skärmade kablar.<br /> Inget fel i det - eller är det kanske det...?<br /> Här har en jordslinga uppstått, eftersom signaljorden är kopplad i en slinga från mixern till effekten - och från effekten tillbaks till mixern. I vissa fall händer inget, men i andra så får man ett tillskott av brum på grund av jordslingan. Enklaste åtgärden är då att eliminera slingan genom att helt enkelt klippa av skärmen i kablarna som går från effektens utgångar till mixerns ingångar - i kontakten som kopplas in i mixerns retur. Mixern har ju redan signaljorden tillgänglig, så den behöver ingen returnerad signaljord för att det ska bli ljud.<br /> <br /> En annan situation som kan vara lite knivigare, är när man skruvar in enheter i ett [[rack]]. Då skapar man nämligen kontakt mellan enheterna genom racket - och det blir plötsligt enormt svårt att försöka räkna ut hur signaljorden kommer att bete sig. Lösningen i det fallet, är att skilja enheterna galvaniskt genom att se till att de inte rör vid varandra - antingen genom att sätta plastbrickor mellan enheterna och racket - och mellan själva skruven och enheten också. Det finns speciella brickor som går in i skruvhålen på enheten, så att skruven inte kan röra vid dess chassi. Ett annat alternativ är att helt enkelt skruva in enheterna i en träram i stället för en metallram, eftersom trä inte är ledande.<br /> <br /> I besvärliga fall kan man avjorda alla apparater och i stället dra jordkablar från alla apparater till en enda gemensam jordpunkt, exempelvis på mixern eller en preamp, där ljudet ju förstärks mest i kedjan. Detta är dock lite överkurs och något man bara ska ge sig på om man har mycket bra koll på det hela... Inget för vanliga lekmän, alltså.<br /> <br /> <br /> ===== Kabeldragning =====<br /> Om man drar sina signalkablar intill nätspänningskablar, [[transformator]]er och [[CRT]]-skärmar, så ber man om problem. Risken är nämligen stor att det kommer in brum i signalkablarna i så fall. Enda sättet att komma ifrån det, är att ha signalkablar och nätkablar etc på behörigt avstånd från varandra. Om signalkablar och nätkablar måste korsas, så ska man göra det i rät vinkel (90 grader) för att få så liten risk som möjligt att brummet på 50Hz inte kommer in i signalkablarna. [[Balanserad]] överförng är betydligt mindre känslig än [[obalanserad]], men det är säkrare att inte lämna något åt slumpen...<br /> <br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Yttre störningskällor som bör undvikas (förutom transformatorer o dyl, som jag nämnde under kabeldragning), är lågenergilampor, lysrör och dimmers. Dessa genererar ett störningsfält - och i fallet med dimmers, så kan det även komma störningar via elnätet, som kan ställa till problem på grund av att deras störningsfrekvenser överlagras på nätspänningens 50Hz.<br /> I studion är lågenergilampor (i form av lysrörslampor) förenade med en risk för ökat brum även om det gäller främst om man kör ojordat och/eller obalanserat och LED är därför att föredra. Brummet från lågenergilampor och lysrör ligger ofta betydligt högre än nätspänningens 50Hz - och man kan ibland hitta det på 400 eller 800Hz...<br /> Trådlösa laddare till mobiltelefoner har blivit vanligt - men kring dem finns det ett elektromagnetiskt störfält som kan bidra till ganska otrevliga störningar i ljudet.<br /> Även slingorna som begränsar robotgräsklippares område, kan ge upphov till störningar.<br /> <br /> <br /> ===== Fantommatning =====<br /> Normalt ska [[fantommatning]]en hålla 48V, men det förekommer tyvärr mixrar och ljudkort som lämnar lägre spänning. Vissa [[kondensatormikrofon]]er kan drivas inom ett stort spänningsområde, medan vissa ger betydligt sämre ljud vid lägre spänning än 48V - och vissa ger inget ljud alls, eller enbart brum, vid lägre matningsspänning.<br /> <br /> Om en mikrofonkabel är defekt, så kan det göra att fantommatningen inte kommer fram korrekt till en kondensatormikrofon och då kan det också ge ett kraftigt brum - och i värsta fall även skada mikrofonen!<br /> <br /> <br /> ===== Bärbara datorer =====<br /> Det är inte ovanligt att man får brum om man har en bärbar [[dator]] och kör den på nätdrift. Vid batteridrift blir det inga problem, men med nätdrift så kan ett kraftigt brum uppstå. Det är många som då har upptäckt att en avjordad nätdel (man gör en '''olaglig''' förlängningskabel med jordad stickkontakt i väggen och ojordad honkontakt i andra änden, där man sätter in datorns [[nätdel]]) får bort brummet. Eftersom det är olagligt enligt elsäkerhetsbestämmelser och brandskyddsbestämmelser, så duger det bara för en väldigt tillfällig test. Vad man behöver, är en isolationstransformator (kallas också 1:1-transformator eller fulltransformator). De är inte billiga, men är den enda lösningen som kan rekommenderas om man råkar ut för brumproblem vid nätdrift, men inte vid batteridrift. Brummar det både vid nätdrift och batteridrift, så får man däremot söka efter felet någon annanstans...<br /> <br /> Ett exempel på isolationstransformator hittar du [http://www.tramoetv.se/Transformatorer/UTKO.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> Ibland kan brumproblem med bärbara datorer också helt enkelt bero på att nätdelen skapar störningar som man inte kan komma ifrån. Tyvärr är också detta ett ganska vanligt problem.<br /> <br /> <br /> ===== Gitarrer =====<br /> [[Singlecoil]]-mikrofoner på [[gitarr]]er är känsliga för störningarna som nämns under [[#Yttre störningskällor|Yttre störningskällor]] och kan ge väldigt kraftigt brum som man ofta kan få bort eller åtminstone reducera om man vinklar gitarren annorlunda, stänger av en eventuell [[CRT]]-skärm, lysrör och lågenergilampor.<br /> <br /> Beroende på situationen, så kan en groundlift-switch hjälpa alternativt ställa till problem. Finns det en sådan switch på en [[DI-box]] eller gitarrförstärkare, så kan det vara klokt att testa att ställa om den innan man ger sig in på större åtgärder.<br /> <br /> <br /> ===== Nätdelar =====<br /> Nätdelen i sig kan också bidra med brum. Det vanliga 50Hz nätbrummet känner vi redan till. Det går också igenom till nätdelens utgång om man kör med halvvågslikriktning ([[likriktning]] med två [[diod]]er).<br /> Om man kör med helvågslikriktning (likriktning med 4 dioder), så dubblar man frekvensen, så brummet från en sådan nätdel kommer att hamna på 100Hz - men betydligt svagare än 50Hz-brummet från en halvvågslikriktning.<br /> Förutom dessa 50Hz och 100Hz-frekvenser, så förekommer udda övertoner av frekvenserna - så brummet kan förekomma även högre upp om man har otur. Frekvenserna överlagras på drivspänningen och är det som kallas för rippel. Det avhjälps genom att sätta tillräckligt stora glättningskondensatorer på nätdelens utgång. Då reducerar man ripplet tillräckligt mycket för att det inte ska kunna störa. De stora [[kondensator]]erna tar helt enkelt hand om det genom sin inneboende tröghet. Sitter det för små kondensatorer, så kan däremot brummet komma igenom - och om brummet uppstår efter att apparaten inte har visat sådana problem tidigare, så kan det vara en indikation på att nätdelens glättningskondensatorer är på väg att ge upp och behöver bytas ut.<br /> Det är större risk att problemet uppstår i apparater med hög spänning och stort strömuttag, som t ex slutsteg och rörförstärkare - och ibland kan det vara svårt att få bort ripplet helt, men det kan alltså hjälpa att byta ut glättningskondensatorerna till större (fler uF - mikrofarad, men samma spänning).<br /> <br /> <br /> = Radio =<br /> Radiostörningar är lätt att få in - om man har dålig skärmning på kablarna (eller i någon enhet i studion) och/eller kör ojordat. Det som är vanligast på våra breddgrader, är i så fall Radio Moskva, eftersom de sänder med väldigt hög effekt - så när du hör ryska lite i bakgrunden blandat med pipande och radiobrus - och börjar misstänka att Putin spionerar på dig, så dra in jord till studions väggurtag och se över om skärmningen i kablarna är ok, i stället för att ringa SÄPO... ;)<br /> <br /> Radiostörningar har i vissa fall också visat sig komma från att nätdelen har blivit full med damm...<br /> <br /> = Brus =<br /> Låter ofta liknande bruset om man ställer in en radio mellan radiokanalerna och kan aldrig undvikas helt, men oftast strävar man efter att ha så låg brusnivå som möjligt i utrustningen.<br /> <br /> <br /> ===== Färgat brus =====<br /> Ok - en sanning med modifikation. Det finns också brus som man genererar medvetet, av olika anledningar - och dessa olika sorters brus kallas med ett samlingsnamn för &quot;[[färgat brus]]&quot;.<br /> <br /> <br /> ===== Oönskat brus =====<br /> Vidare med det oönskade bruset:<br /> Brus uppkommer i all elektronik. I [[passiv]] elektronik ([[resistor]]er, [[kondensator]]er etc) uppstår det mikroskopiskt lite brus jämfört med [[aktiv]] elektronik ([[transistor]]er, [[IC]]-kretsar etc). Detta är inget man kan komma ifrån, utan för att minimera bruset, gäller det att se till att ha tillräckligt bra prylar i hela signalvägen - och att minimera signalvägen. Ett sätt att minimera signalvägen, är att använda en extern [[micpreamp]] i stället för den långa vägen genom en [[mixer]], alternativt plocka ut signalen från en [[Direct Out]]-utgång på den aktuella ingångskanalen på mixern, istället för att ta ut signalen senare i mixern. Man kan använda en passiv [[attenuator]] i stället för en aktiv volymkontroll.<br /> Om en apparat innehåller gamla uttorkade kondensatorer, så kan de ge upphov till ganska mycket brus, trots att det är passiva komponenter - men då beror det på att de är gamla och helt eller delvis har tappat den funktion som de ska ha.<br /> <br /> Småmembransmikrofoner har ett högre brus än stormembranare på grund av membranet. Orsaken är luftpartiklarna som flyger omkring överallt och därför kontinuerligt bombarderar membranet (även kallat &quot;[[Brownsk rörelse]]&quot;). Små membran utgör en hårdare yta, vilket gör att luftpartiklarna avger mer energi när de träffar membranet och därför orsakar starkare ljud relaterat till ytan än det blir med ett stort membran.<br /> <br /> <br /> = Pip =<br /> Högfrekvent pip låter något i stil med det ständiga pipet som kommer från TV-apparater och kan handla om radiostörningar.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också vara kabelfel eller obalanserade kablar som orsakar sådana störningar (se diskussion i [http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=11981 forumet] angående detta).<br /> <br /> ===== Displayer =====<br /> Det kan också förekomma att t ex displayer på apparater orsakar pipande missljud när de stör mer än de borde.<br /> <br /> ===== Självsvängning =====<br /> Apparater kan komma i självsvängning av olika orsaker också - och skicka ut HF (högfrekvens). Ibland kan sådant reduceras med ferritkärnor som man sätter på kablarna, men ibland kan det också handla om att apparaten är defekt på något sätt och behöver repareras.<br /> <br /> ===== Rundgång =====<br /> Pip med en tydlig ton, kan handla om [[rundgång]] - dvs att man råkar ha en [[mikrofon]] för nära [[högtalare]] eller [[hörlurar]] när man drar upp volymen - eller att man har råkat göra en felaktig [[routing]] i mjukvarumixern - eller gjort ett misstag i kopplingar till en analog [[mixer]].<br /> <br /> ===== Larmbågar =====<br /> Om det finns en butik i närheten, så kan deras larmbågar ge ett högfrekvent pip - ofta någonstans mellan 5 och 7kHz om det är lite äldre larmbågar. Nyare larmbågar jobbar i radioområdet och bör inte ge sådana störningar.<br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Vissa av de källor som nämns under denna rubrik i brum-avdelningen längre upp, kan också bidra med pipande störningar.<br /> <br /> <br /> = Knaster/sprak =<br /> Detta låter ungefär som när man lyssnar på en öppen brasa, där det hela tiden sprakar och knastrar i träet som man eldar - eller som det statiska knastret som finns i bakgrunden när man spelar en gammal vinylskiva...<br /> <br /> ===== Latency =====<br /> Detta kan bero på att man har ställt in kortare [[latency]] än vad datorn orkar med. Åtgärden är förstås att öka latency-tiden - eller skaffa en dator som är mer lämpad för jobbet.<br /> <br /> ===== Dålig synk =====<br /> Sådana ljud kan också bero på dålig synk mellan olika digitala enheter - och sådant åtgärdar man genom att synka med [[Wordclock]] istället.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också bero på en trasig [[kabel]] (spiralkablar har en tendens att bli dåliga betydligt snabbare än raka kablar) eller [[oxid]]erade [[kontakt]]er på kabeln, så att den elektriska kontakten mellan kabeln och apparaten blir lite halvdålig. Den dåliga kontakten eller kabeln måste bytas ut.<br /> <br /> ===== Kallödningar =====<br /> En annan orsak till dålig kontakt, kan vara kallödningar - alltså lödningar som har varit för dåligt utförda från början - eller som har blivit dåliga på grund av slitage. I sådana fall är det bara att göra om lödningarna genom att avlägsna lödtennet med tennsug och göra nya lödningar där det behövs.<br /> <br /> ===== Potentiometrar =====<br /> Man kan också råka ut för knaster i en [[potentiometer]] som sitter i signalvägen och som börjar bli sliten. Då kan en tillfällig lösning vara att man rengör potentiometerns kolbana med elektronikspray som inte innehåller olja (alltså INTE 5-56 ;) ), men ofta är sådant bara en tillfällig lösning och potentiometern behöver ofta bytas ut för att problemet ska bli helt avhjälpt.<br /> <br /> <br /> = Distorsion =<br /> [[Distorsion]] låter förvrängt - lite som det gör genom en megafon. Det blir ett &quot;fetare&quot; och samtidigt mer utsmetat och komprimerat ljud där detaljerna försvinner. På en vanlig rockgitarr, änvänds nästan alltid distorsion som en [[effekt]].<br /> <br /> ===== Överstyrning =====<br /> Distorsion beror på att någon del i ljudkedjan är överstyrd - alltså får för stark [[signal]]. Om man har för stark signal ut från [[mikrofon]]en, så kan [[micpreamp]]ens ingång överstyras utan att man har en chans att se det, eftersom första förstärkarsteget i preampen ligger före både mätare, [[peak]]-[[LED]], [[gain]] och [[Pad]]. I så fall behöver man använda Pad-switchen på mikrofonen eller använda en extern Pad som kopplas på kabeln innan man kopplar den till preampen. Om utsignalen från preampen är för hög för nästa apparat (kanske en [[kompressor]] eller en [[A/D]]-[[omvandlare]]) som signalen kopplas vidare till, så uppstår det distorsion i den apparaten i stället och man måste dra ner gain eller utnivå (om sådan kontroll finns) på preampen. Om man har många ljudkällor kopplade till en mixer och drar upp för högt, så kan man överstyra mixern internt - och då får man helt enkelt ta och dra ner kanalreglarna.<br /> <br /> Är distorsion alltid av ondo?<br /> När man jobbar [[digital]]t så är det extra känsligt, eftersom en överstyrd A/D-omvandlare låter fruktansvärt illa - medan [[analog]]a prylar oftast ger en lite mjukare distorsion om de blir lätt överstyrda. Ett analogt [[rullband]] ger en mjuk distorsion kombinerat med en viss grad av kompression - en effekt som en del gillar och tycker ger en &quot;varm&quot; och trevlig [[färgning]]. Gitarrister använder som sagt också en kontrollerad distorsion för att ge [[gitarr]]en lite extra &quot;bett&quot;. Vissa överstyr [[sång]]en för att få ett viss sound där, så det är inte i alla lägen som distorsion är dåligt - men på fel ställe och på fel material, så är det inte alls kul...<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Studioutrustning]]<br /> [[Kategori:Behöver ljudexempel]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6811 2019-12-13T15:22:53Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB. Hörnet vid golv och tak, som har 3 väggar nära, ger 9dB basförstärkning.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 6dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> =====Haas-zonen=====<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> Denna typ av rum började komma någon gång på 80-talet. Genom att göra den främre delen av kontrollrummet i stort sett akustiskt &quot;död&quot;, fick man en mycket bättre realism än man hade haft tidigare. Detta för att absorptionen gör att tidsskillnaden mellan direktljudet och första reflektionerna, blev tillräckligt stor för att hjärnan ska kunna sortera bort det. Resultatet blir ett (i bästa fall) helt neutralt rum där man får i princip samma resultat som i andra LEDE-rum. För att undvika en akustiskt &quot;död&quot; känsla, så behöver bakänden av rummet vara mer reflekterande, men ändå inte orsaka ett eko, så därför behövs en viss grad av absorption eller diffussion där.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> RFZ (Reflection Free Zone) är samma princip som LEDE, fast tvärtom...<br /> Detta tänktes också ut på 80-talet. Ett problem som kan uppstå i LEDE-rum, är att man kanske vill ha en glasruta på väggen mellan monitorerna så att man ser in till liverummet - och därmed kan man inte behandla den väggen.<br /> Då kan istället väggarna och glaset vinklas, så att alla första reflektioner kommer att gå förbi mixpositionen och istället komma längre bak i rummet. För att dessa reflektioner inte ska komma tillbaks till mixpositionen, så behöver då resten av rummet vara hårt dämpat. Detta fungerar utmärkt så länge man befinner sig på mixpositionen och undviker att placera olika saker bakom ryggen, eftersom dessa i så fall kommer att orsaka reflektioner av ljudet.<br /> <br /> Både LEDE och RFZ har som mål att rummets påverkan ska bli minimal och det uppnås genom att se till att de första reflektionerna inte når mixpositionen.<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> ESS (Early Sound Scattering) är ytterligare ett alternativ, som är lite nyare. Tanken är att bygga ett rum där reflektionerna är så slumpmässigt fördelade att de inte kan tillföra något speciellt rumsljud. Här har man en starkt diffuserande framdel, som sprider de tidiga reflektionerna. Huvuddelen av rummet i övrigt, är absorberande, där låga frekvenser behandlas främst med membranabsorbenter.<br /> Rummet kan bli något mer &quot;levande&quot; än äldre konstruktioner, med neutralt ljud och bra stereobild, som båda bibehålls väl i hela rummet.<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man möjligen använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling. De har dessutom en ytterst tveksam funktion enligt många som har testat sådana.<br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic] och [http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/Acoustics/HHReso.html MH Audio's Acoustic Calculator för Helmholtzresonatorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Pl%C3%A4tering&diff=6810 2019-09-02T10:13:52Z

<p>Claes: /* Vilken plätering är egentligen bäst? */</p> <hr /> <div>Om man har en plätering på en [[kontakt]], så innebär det att ett tunt lager av ett skyddande material har lagts på kontaktens ursprungliga material.<br /> <br /> <br /> ==Varför plätering?==<br /> Eftersom Koppar (som de flesta kontakter består av, då det är en väldigt bra elektrisk ledare med en rimlig kostnad) [[oxid]]eras väldigt lätt (och oxiderad koppar är en väldigt dålig ledare), så gör man alltid en plätering, som oftast är Nickel (Krom/Silverglänsande material) eller Guld.<br /> <br /> <br /> ==Pläteringsmaterial==<br /> Dessa material oxideras inte alls på samma sätt som Koppar (Guld oxideras inte alls), så tack vare pläteringen så får man en mer tillförlitlig koppling. En nackdel med t ex Guldpläteringen, är att den är väldigt tunn och att Guld är förhållandevis mjukt, så om man har Guldpläterade kontakter på ställen där man ofta kopplar om (t ex i [[patchbay]]s, så kommer det tunna Guldskiktet att slitas ut relativt snabbt, så Guldplätering är därför lämpligast i fasta installationer och mindre lämpligt till livebruk, där man kopplar in och ur kontakterna väldigt ofta.<br /> <br /> Rhodium är en annan väldigt hård metall som används för plätering av kontakter, trots att den egentligen är en sämre elektrisk ledare än Guld - och då är det just för att man vill ha den tåligare ytan. Rhodium kan dock inte pläteras direkt på Koppar, så om man använder Rhodium, måste man först plätera Kopparkärnan med t ex Silver, för att sedan plätera med Rhodium på Silverpläteringen.<br /> <br /> <br /> ==Oxidering==<br /> Om pläteringen slits ner, så blottar man den underliggande kopparkärnan, som då kommer i kontakt med syret och oxideras väldigt snabbt.<br /> <br /> Silveroxid leder elektrisk ström lika bra som Silver, men den svarta missfärgningen som de flesta tror är Silveroxid, är i själva verket Silversulfid, som bildas på grund av kontakt med svavelväte som finns i luften - och Silversulfid är en dålig elektrisk ledare, så därför använder man hellre andra material än silver till kontaktpläteringar, trots att Silver egentligen är den bästa ledaren av elektrisk [[ström]].<br /> <br /> <br /> ==Vilken plätering är egentligen bäst?==<br /> Silver leder som sagt bäst av alla material (om man bortser från Supraledare, som bara fungerar i extrem kyla). På andra plats kommer Koppar - och sedan följer Guld, Aluminium, Beryllium, Kalcium, Magnesium och Rhodium. Nickel kommer en bra bit efter - och ännu längre är det till Tenn, som används till lödförbindelsen mellan kontakten och [[ledare]]n i kabeln (utom när man löder på Silver, där man har ett lödtenn som också innehåller Silver), om man inte använder kontakter som är gjorda för pressning i stället för lödning (och det gör de flesta inte...). Gör man rätt med lödningen och ser till att de ihoplödda materialen verkligen har fysisk kontakt med varandra, så att signalen inte måste gå genom lödtennet, så spelar däremot lödtennets material ingen roll, eftersom det ju då bara finns där för att fixera kabelns kardeler.<br /> <br /> En tabell över konduktiviteten i olika material finns [http://environmentalchemistry.com/yogi/periodic/electrical.html HÄR].<br /> <br /> ==Relaterat==<br /> En sak man kanske vill ta hänsyn till, är att om kontakterna är pläterade med olika material, så kan det uppstå ett galvaniskt element mellan materialen, vilket innebär att det minst ädla materialet kommer att korroderas. Detta kan uppstå på grund av luftfuktigheten och föroreningar i luften. Normalt är det inga problem förrän luftfuktigheten kommer upp i omkring 60%, men på grund av detta så kan det vara lämpligt att alltid koppla ihop kontakter med samma plätering för att vara säker på att det inte uppstår några problem med tiden. Om en apparat har Nickelpläterade kontakter, så kör man alltså med kablar som har Nickelpläterade kontakter - och Guldpläterade kontakter på kablarna om apparaterna har guldpläterade kontakter.<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kabel&diff=6809 2019-09-02T10:12:00Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Kabel som köps färdig med kontakter på, kallas även kablage.<br /> Kablar finns i många former och för många ändamål.<br /> <br /> Några exempel på sådana som ofta förekommer i musiksammanhang:<br /> <br /> <br /> ==Nätkabel (elkabel)==<br /> Nätkabel innehåller 2 eller 3 ledare, beroende på om den är ojordad eller jordad.<br /> Normalt är färgerna blå, brun och gul/grön, där gul/grön alltid används till skyddsjorden och '''aldrig''' till något annat, blå används till nollan (blå är en kall färg och används alltså normalt till &quot;cold&quot;, som är 0V i sammanhanget) - och slutligen brun, som används till fasen (brun är en varm färg och är alltså &quot;hot&quot;, som är fasen som svänger mellan +230V och -230V med en [[frekvens]] på 50Hz i det svenska elnätet).<br /> <br /> <br /> ==Högtalarkabel==<br /> Högtalarkabel består av två ledare; en nolla och en fas, på samma sätt som nätkabeln. Denna typ av kabel används enbart mellan [[slutsteg]] och passiva [[högtalare]]. Om man har aktiva högtalare (alltså med inbyggt slutsteg), så använder man i stället en skärmad signalkabel av lämplig typ.<br /> <br /> <br /> ==Signalkabel==<br /> Signalkabel kan vara [[obalanserad]] eller [[balanserad]]. Den obalanserade innehåller en ledare och skärm, medan den balanserade innehåller två ledare och en skärm. Obalanserade kablar förekommer oftast med [[TS]] (mono-[[TRS|telekontakt]]er) eller [[RCA]]-kontakter. Balanserade kablar förekommer oftast med [[TRS]] (stereotele) kontakter eller [[XLR]]-kontakter. Skärmningen är väldigt viktig för att reducera störningar som lätt kan komma in i kabeln - framför allt i den obalanserade kabeln.<br /> <br /> ===Tekniska aspekter på signalkabeln===<br /> [[Kapacitans i audiokabel]] kan spela roll, beroende på vilken typ av utgång och ingång man kopplar ihop. Vissa saker är känsligare än andra mot sådant, men så länge man har en lågohmig utgång som kopplas till en högohmig ingång och uppfyller [[impedansbryggning]], så är kapacitansen helt betydelselös i hörbara frekvenser.<br /> <br /> En sak som vissa tillverkare tar upp, är [[hastighetsfaktor]]n, men den är egentligen betydelselös i ljudsammanhang. Relaterat till detta är också rekommendationer som man ser ibland, om att man måste ha samma längd på kablarna till höger och vänster kanal, för att inte få fördröjningar och fasfel, som man förstås kan råka ut för - om man skickar mikrovågsfrekvenser genom kabeln - men i hörbara frekvenser, är det meningslöst.<br /> <br /> En annan sak som vissa tillverkare påstår är viktigt, är [[skineffekt]]en - men den är i de flesta fall försumbar i hörbara frekvenser.<br /> <br /> [[Skärm]]ningen i kabeln behöver vara tät för att skydda mot [[störningar]].<br /> <br /> [[Kabelmaterial]] är något som också kan anses vara viktigt - och visst har olika material olika bra ledningsförmåga, men med de korta längder man har i en studio, så blir skillnaden minimal (om ens mätbar...). Det enda som påverkas av olika material (åtminstone bland de material som används i kablar), är dessutom att signalen i värsta fall dämpas med någon dB i en tiometerssladd. Det påverkar alltså inte soundet, utan bara styrkan - och det ytterst lite. Se även [[plätering]].<br /> <br /> ==Digitalkabel==<br /> [[Digital]]kabel överför [[digital]]a signaler och kan vara [[optisk]] eller elektrisk, beroende på vilka interface de används till. En [[optisk]] plast[[fiber]]- eller glas[[fiber]]-kabel med [[TOSlink]]-kontakter, används till optisk [[SPDIF]] och till [[ADAT]] [[Lightpipe]]. En koaxialkabel med en impedans på 75 ohm används till elektrisk [[SPDIF]] med [[RCA]]-kontakter (inte att förväxla med den obalanserade vanliga signalkabeln med RCA-kontakter, som inte fungerar lika tillförlitligt till SPDIF, även om den oftast fungerar om man testar...). En [[koaxial]]kabel med 2 ledare och 110 ohms [[impedans]] används till [[balanserad]] överföring enligt [[AES_EBU|AES/EBU]]-standarden och kontakterna som används där, är [[XLR]] (inte att förväxla med [[analog]] [[balanserad]] kabel med samma kontakter). En [[koaxial]]kabel med 75 ohms [[impedans]] och [[BNC]]-kontakter, används till [[Wordclock]], som används för att förse hela systemet med samma klocka för synkronisering av all [[digital]]a enheter. Ibland används [[BNC]]-kontakten också till [[SPDIF]], men det är ganska ovanligt.<br /> <br /> ==MIDIkabel==<br /> [[MIDI|Midi]]kabel används till överföring av [[MIDI|midi]]signaler och består av 2 ledare och skärm - och använder 5-poliga DIN-kontakter.<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kabel&diff=6808 2019-09-02T10:09:43Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Kabel som köps färdig med kontakter på, kallas även kablage.<br /> Kablar finns i många former och för många ändamål.<br /> <br /> Några exempel på sådana som ofta förekommer i musiksammanhang:<br /> <br /> <br /> ==Nätkabel (elkabel)==<br /> Nätkabel innehåller 2 eller 3 ledare, beroende på om den är ojordad eller jordad.<br /> Normalt är färgerna blå, brun och gul/grön, där gul/grön alltid används till skyddsjorden och '''aldrig''' till något annat, blå används till nollan (blå är en kall färg och används alltså normalt till &quot;cold&quot;, som är 0V i sammanhanget) - och slutligen brun, som används till fasen (brun är en varm färg och är alltså &quot;hot&quot;, som är fasen som svänger mellan +230V och -230V med en [[frekvens]] på 50Hz i det svenska elnätet).<br /> <br /> <br /> ==Högtalarkabel==<br /> Högtalarkabel består av två ledare; en nolla och en fas, på samma sätt som nätkabeln. Denna typ av kabel används enbart mellan [[slutsteg]] och passiva [[högtalare]]. Om man har aktiva högtalare (alltså med inbyggt slutsteg), så använder man i stället en skärmad signalkabel av lämplig typ.<br /> <br /> <br /> ==Signalkabel==<br /> Signalkabel kan vara [[obalanserad]] eller [[balanserad]]. Den obalanserade innehåller en ledare och skärm, medan den balanserade innehåller två ledare och en skärm. Obalanserade kablar förekommer oftast med [[TS]] (mono-[[TRS|telekontakt]]er) eller [[RCA]]-kontakter. Balanserade kablar förekommer oftast med [[TRS]] (stereotele) kontakter eller [[XLR]]-kontakter. Skärmningen är väldigt viktig för att reducera störningar som lätt kan komma in i kabeln - framför allt i den obalanserade kabeln.<br /> <br /> ===Tekniska aspekter på signalkabeln===<br /> [[Kapacitans i audiokabel]] kan spela roll, beroende på vilken typ av utgång och ingång man kopplar ihop. Vissa saker är känsligare än andra mot sådant, men så länge man har en lågohmig utgång som kopplas till en högohmig ingång och uppfyller [[impedansbryggning]], så är kapacitansen helt betydelselös i hörbara frekvenser.<br /> <br /> En sak som vissa tillverkare tar upp, är [[hastighetsfaktor]]n, men den är egentligen betydelselös i ljudsammanhang. Relaterat till detta är också rekommendationer som man ser ibland, om att man måste ha samma längd på kablarna till höger och vänster kanal, för att inte få fördröjningar och fasfel, som man förstås kan råka ut för - om man skickar radiofrekvenser genom kabeln - men i hörbara frekvenser, är det meningslöst.<br /> <br /> En annan sak som vissa tillverkare påstår är viktigt, är [[skineffekt]]en - men den är i de flesta fall försumbar i hörbara frekvenser.<br /> <br /> [[Skärm]]ningen i kabeln behöver vara tät för att skydda mot [[störningar]].<br /> <br /> [[Kabelmaterial]] är något som också kan anses vara viktigt - och visst har olika material olika bra ledningsförmåga, men med de korta längder man har i en studio, så blir skillnaden minimal (om ens mätbar...). Det enda som påverkas av olika material (åtminstone bland de material som används i kablar), är dessutom att signalen i värsta fall dämpas med någon dB i en tiometerssladd. Det påverkar alltså inte soundet, utan bara styrkan - och det ytterst lite. Se även [[plätering]].<br /> <br /> ==Digitalkabel==<br /> [[Digital]]kabel överför [[digital]]a signaler och kan vara [[optisk]] eller elektrisk, beroende på vilka interface de används till. En [[optisk]] plast[[fiber]]- eller glas[[fiber]]-kabel med [[TOSlink]]-kontakter, används till optisk [[SPDIF]] och till [[ADAT]] [[Lightpipe]]. En koaxialkabel med en impedans på 75 ohm används till elektrisk [[SPDIF]] med [[RCA]]-kontakter (inte att förväxla med den obalanserade vanliga signalkabeln med RCA-kontakter, som inte fungerar lika tillförlitligt till SPDIF, även om den oftast fungerar om man testar...). En [[koaxial]]kabel med 2 ledare och 110 ohms [[impedans]] används till [[balanserad]] överföring enligt [[AES_EBU|AES/EBU]]-standarden och kontakterna som används där, är [[XLR]] (inte att förväxla med [[analog]] [[balanserad]] kabel med samma kontakter). En [[koaxial]]kabel med 75 ohms [[impedans]] och [[BNC]]-kontakter, används till [[Wordclock]], som används för att förse hela systemet med samma klocka för synkronisering av all [[digital]]a enheter. Ibland används [[BNC]]-kontakten också till [[SPDIF]], men det är ganska ovanligt.<br /> <br /> ==MIDIkabel==<br /> [[MIDI|Midi]]kabel används till överföring av [[MIDI|midi]]signaler och består av 2 ledare och skärm - och använder 5-poliga DIN-kontakter.<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6807 2019-02-08T23:53:24Z

<p>Claes: /* Sånghörn */</p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB. Hörnet vid golv och tak, som har 3 väggar nära, ger 9dB basförstärkning.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 6dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> =====Haas-zonen=====<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> Denna typ av rum började komma någon gång på 80-talet. Genom att göra den främre delen av kontrollrummet i stort sett akustiskt &quot;död&quot;, fick man en mycket bättre realism än man hade haft tidigare. Detta för att absorptionen gör att tidsskillnaden mellan direktljudet och första reflektionerna, blev tillräckligt stor för att hjärnan ska kunna sortera bort det. Resultatet blir ett (i bästa fall) helt neutralt rum där man får i princip samma resultat som i andra LEDE-rum. För att undvika en akustiskt &quot;död&quot; känsla, så behöver bakänden av rummet vara mer reflekterande, men ändå inte orsaka ett eko, så därför behövs en viss grad av absorption eller diffussion där.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> RFZ (Reflection Free Zone) är samma princip som LEDE, fast tvärtom...<br /> Detta tänktes också ut på 80-talet. Ett problem som kan uppstå i LEDE-rum, är att man kanske vill ha en glasruta på väggen mellan monitorerna så att man ser in till liverummet - och därmed kan man inte behandla den väggen.<br /> Då kan istället väggarna och glaset vinklas, så att alla första reflektioner kommer att gå förbi mixpositionen och istället komma längre bak i rummet. För att dessa reflektioner inte ska komma tillbaks till mixpositionen, så behöver då resten av rummet vara hårt dämpat. Detta fungerar utmärkt så länge man befinner sig på mixpositionen och undviker att placera olika saker bakom ryggen, eftersom dessa i så fall kommer att orsaka reflektioner av ljudet.<br /> <br /> Både LEDE och RFZ har som mål att rummets påverkan ska bli minimal och det uppnås genom att se till att de första reflektionerna inte når mixpositionen.<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> ESS (Early Sound Scattering) är ytterligare ett alternativ, som är lite nyare. Tanken är att bygga ett rum där reflektionerna är så slumpmässigt fördelade att de inte kan tillföra något speciellt rumsljud. Här har man en starkt diffuserande framdel, som sprider de tidiga reflektionerna. Huvuddelen av rummet i övrigt, är absorberande, där låga frekvenser behandlas främst med membranabsorbenter.<br /> Rummet kan bli något mer &quot;levande&quot; än äldre konstruktioner, med neutralt ljud och bra stereobild, som båda bibehålls väl i hela rummet.<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man möjligen använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling. De har dessutom en ytterst tveksam funktion enligt många som har testat sådana.<br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic] och [http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/user/acoustic%20calculator.asp MH Audio's Acoustic Calculator för bl a Helmholtzresonatorer och diffusorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=DI-box&diff=6806 2018-12-22T00:59:23Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>En DI-box använder man för att anpassa ljudkällans signal till ingången eller för att kunna transportera [[obalanserad]]e signaler längre sträckor genom att göra dem [[balanserad]]e.<br /> <br /> ==Varför behövs DI-boxen==<br /> Vanliga passiva gitarrmickar har en utimpedans på ca 10kohm (men det kan förekomma upp till ca 40kohm - och piezo-mikrofoner ännu högre än så) och för bästa ljudkvalitet behöver man tillämpa vad som kallas [[impedansbryggning]], där ingången har MINST 10ggr högre inimpedans.<br /> <br /> En vanlig [[line]]-ingång belastar gitarrmikrofonerna för mycket på grund av den låga ingångsimpedansen - och det får till följd att man får ett sämre ljud - oftast med tunn bas - men det kan låta fel i andra register också - och därför behöver man en högohmig [[instrumentingång]] på sin [[micpreamp]] - eller en DI-box, om man vill koppla in gitarren till [[mixer]] eller [[ljudkort]] som saknar högohmig instrumentingång...<br /> <br /> <br /> ==Passiv eller Aktiv==<br /> Det finns både [[aktiv]]a och [[passiv]]a DI-boxar.<br /> <br /> ===Passiv===<br /> Passiva DI-boxar används oftast vid liveframträdanden eftersom de är billigare och man har dem då för att få ut signal från [[synt]]ar och [[gitarr]]er till [[stagebox]]en, så att de sedan kan kopplas in på [[mikrofoningång]]arna i [[mixer]]n. DI-boxen innehåller en balanseringstransformator och gör alltså om den obalanserade inkommande signalen, till balanserad - så att man kan låta signalen gå längre sträcka med mindre risk för störningar. Signalen kopplas sedan in på en mikrofoningång. En passiv DI-box behöver ingen spänningsmatning, men eftersom den bara består av en audio[[transformator]], så har den förhållandevis låg in[[impedans]], ofta på 50-100kOhm.<br /> <br /> ===Aktiv===<br /> Aktiva DI-boxar kräver spänningsmatning, som kan komma antingen från batteri, extern eller inbyggd nätdel eller från [[fantommatning]]en - som i så fall kommer från ingången den kopplas till. De används som regel i studio eftersom de brukar ge bättre ljud än de passiva - och oftast då för att kunna koppla in en gitarr eller bas direkt i mixerbordet i sådana fall där man inte vill eller inte kan micka upp förstärkaren - eller om man vill ha direktsignalen som ett komplement (brukar också kallas att &quot;line:a&quot; eller &quot;lajna&quot; gitarren). Se även [[Hi-Z]]. Även den aktiva DI-boxen kopplas in på en mikrofoningång, så även om den är aktiv, innebär det alltså inte att den innehåller någon förstärkare (vanligt missförstånd...).<br /> <br /> ====Olika varianter====<br /> Det finns tre olika typer av aktiva DI-boxar;<br /> <br /> 1. Högohmig transistoringång som driver en utgångstransformator liknande den som sitter i en passiv DI-box. Bästa varianten, eftersom den kombinerar den högohmiga transistoringångens förmåga att ta hand om hela signalen, med utgångstransformatorn, som är bäst på att skicka signalen vidare genom långa kablar.<br /> <br /> 2. Som ovan, men utgångstransformatorn har ersatts av en elektroniskt balanserad utgångsförstärkare. Man går här miste om en del av de goda egenskaperna hos en bra utgångstransformator, men den fungerar bättre än en transformator av dålig kvalitet och är dessutom billigare.<br /> <br /> 3. Rör DI-box, som är uppbyggd på samma sätt som nr 1, men transistoringången är ersatt av en rörförstärkare. Oftast behöver dessa drivas av nätspänning, eftersom rören brukar kräva högre drivspänning och strömmatning, än fantommatningen kan ge.<br /> <br /> <br /> ==Andra funktioner==<br /> De flesta DI-boxar har två parallella ingångar, där det är tänkt att man kopplar i sin gitarr i den ena och drar vidare en [[kabel]] från den andra, som i sin tur går till [[backline]]n. Något att vara uppmärksam på, är om det bara är en ren parallellkoppling, där en lång kabel eller annat även kan påverka signalen som kommer in i boxen - eller om den ena har en buffrad utgång, som gör att man inte påverkar någonting med det man kopplar in.<br /> <br /> Ingångar med valbar känslighet eller flera olika ingångar med olika känslighet, något som kan vara bra i vissa situationer.<br /> <br /> Ground lift-omkopplare, där man bryter jordförbindelsen mellan DI-boxen och efterföljande ingång, för att förhindra att en [[jordloop]] uppstår, med det [[brum]] som det kan orsaka.<br /> <br /> <br /> ==Exempel==<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Olika typer av DI-boxar&quot;&gt;<br /> Bild:ADIB.jpg|Svenska [[Line Audio Design]]'s aktiva DI-box, ADIB, kan splitta signalen till mikrofoningången på ljudkort eller mixer - och till gitarrförstärkare samtidigt<br /> Bild:Tritonaudio_bigamp.jpg|Holländska [[TritonAudio]] har en aktiv variant, BigAmp, som pluggas in i gitarren och kopplas till mikrofoningången med en XLR-kabel och därför i princip blir en balanserad utgång direkt från gitarren<br /> Bild:Behringer_di400p.jpg|Passiv DI-box från tyska [[Behringer]], som i likhet med ADIB kan splitta signalen till mikrofoningång och gitarrförstärkare<br /> Bild:HK_redbox.jpg|Red Box från tyska [[Hughes &amp; Kettner]] är en annan sorts DI-box, som kopplas in efter gitarrförstärkarens slutsteg och alltså ger möjligheten att få in en signal med slutstegsdistortion till en mikrofoningång<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==Se även==<br /> En annan sak som kan påverka ljudet negativt, är [[kapacitans i audiokabel]].<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Studioutrustning]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Bitdjup&diff=6805 2018-03-19T14:52:16Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Avser det antal bits (och alltså den [[dynamik]]) som en [[digital]] inspelning kan innehålla i det valda formatet.<br /> <br /> ==16-bit==<br /> En audio-[[CD]] har 16-bits dynamik. En bit innebär en skillnad på 6[[dB]], vilket gör att en audio-CD kan ha max 96dB dynamik.<br /> <br /> Varje sampling kan ha ett värde mellan -32768 och +32767. Det som hamnar mellan dessa absoluta värden, avrundas till närmaste nivå.<br /> <br /> <br /> ==24-bit==<br /> En 24-bits inspelning kan ha max 144dB dynamik.<br /> <br /> Samplingarna kan ha ett värde mellan -8388608 och +8388607 (16777216 nivåer).<br /> <br /> <br /> ==32-bit Floating Point==<br /> 192dB dynamik, eller...?<br /> <br /> Fullt så enkelt är det inte, utan en 32-bit Floating Point inspelning innehåller egentligen 24-bits ljudinformation (det finns inte [[omvandlare]] med högre upplösning), medan de extra 8 bitarna är en skalningsfaktor, som ger möjlighet till ENORMT stor dynamik.<br /> <br /> Formatet innehåller en 24-bit mantissa, en 8-bit exponent och en tecken-bit (+/-). Det blir 33 bits totalt, men mantissans värde har alltid MSB satt till 1, så behöver man inte bry sig om att spara den biten, utan det räcker ändå med 32 bits och programmen utgår från att MSB alltid ska vara 1.<br /> <br /> För de som inte vet vad mantissa och exponent är, så kan man förklara det med exempalvis det decimala talet 100, som också kan skrivas som 1*10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, där 1 är mantissan, 10 är basen och 2 är exponenten (typ hur många nollor det ska vara - och när exponenten har ett negativt värde, så handlar det typ om hur många nollor det ska vara mellan decimaltecknet och mantissans värdesiffror).<br /> <br /> Eftersom formatet är organiserat som det är, så tillåter det en dynamik mellan 3,4*10&lt;sup&gt;-38&lt;/sup&gt; och 3,4*10&lt;sup&gt;+38&lt;/sup&gt;. Detta är ett spann på 1*10&lt;sup&gt;76&lt;/sup&gt;, vilket blir hisnande 1680dB. Upplösningen för '''varje sampling''', oavsett nivå, är 24-bit - så formatet är enormt mycket bättre upplöst än övriga.<br /> <br /> Detta utnyttjas dock inte när man spelar in, eftersom man bara kan få 24 bits från omvandlaren, så om man skulle spela in in 32-bit FP, så blir det bara 24 bits men ingen exponent som sparas.<br /> Det är däremot viktigt när man gör bearbetningar, eftersom man får avrundningsfel vid varje bearbetning om man har ett fast bitdjup i stället för floating point - och eftersom alla dagens [[DAW]]-program hanterar ljuddata med 32-bit FP internt, oavsett vilken upplösning det är i ljudfilerna, så har man stor hjälp av den bättre upplösningen.<br /> <br /> Om man kör allting i [[realtid]] fram till slutmixen, så är det därför inga problem att behålla högsta möjliga kvalitet, utan det går helt [[automagiskt]]. Om man däremot behöver göra partiella nedmixningar under resans gång, så är det lämpligast att välja 32-bit FP som filformat, eftersom man då inte förlorar data som man gör med fast bitdjup.<br /> <br /> Det går att ha signal långt över 0dB så länge man håller sig i 32-bit FP-formatet (som [[DAW]]-programmen gör internt), men för att ljudkortet ska kunna återge det utan [[distorsion]], så måste man förstås dra ner det till 0dB.<br /> <br /> <br /> ==48-bit==<br /> [[ProTools]] har i de senare versionerna börjat använda sig av 48-bit internt i stället för 24-bit, som de har haft tidigare. Detta ger en maximal dynamik på 288dB, något som borde räcka till för de flesta användare.<br /> <br /> <br /> ==Float vs Fixed==<br /> Det har ibland hävdats (framför allt från ProTools-anhängare) att det är lämpligare för audiobruk att använda heltal (Fixed Point), än att använda flyttal (Floating Point) på grund av att flyttal är mer komplicerade uträkningar.<br /> <br /> Detta är dock ett helt felaktigt påstående!<br /> <br /> Båda metoderna ger ett mycket bra resultat och skillnaden är helt enkelt att en dator jobbar bättre med flyttal än med heltal, medan DSP (som det sitter i ljudkorten till ProTools och i många externa digitala effekter etc), är bättre på heltal än på flyttal.<br /> <br /> ===Vi går djupare===<br /> Nu blir det lite teori kring detta, som visar att det varken är bättre eller sämre med fixed eller float. Den suveräna utredningen nedan skrevs ihop av Lars på [[XLN Audio]] och han tyckte att det var ok att lägga in den här i Wikin. :)<br /> <br /> Ur teknisk synvinkel så handlar det om att datorer räknar på flyttal mycket snabbare än heltal.<br /> Och DSP-chips som sitter i ProTools TDM och många hårdvarureverb etc är bättre på heltal.<br /> <br /> Så valet av beräkningssätt har ingenting med ljudkvalitet att göra över huvud taget.<br /> <br /> Det här är ju lite lurigt att förklara men let me ramble on.<br /> <br /> Om vi tänker oss att vi har en vågform i 16 bit WAV eller AIF, så är samplevärdena lagrade som heltal. Det lägsta värdet är -32768 och det högsta är 32767. Mitten är 0. Vågformen går upp och ner mellan de värdena.<br /> <br /> I en datorhost omvandlas värdena till flyttal som kan variera mellan -1.0 och 1.0 (mitten är fortfarande 0). Alla värden däremellan blir med en massa decimaler. Hur många decimaler bestäms av bitdjupet. Och de är många i standard 32bitsystem.<br /> <br /> I ett DSP-system (heltal) multipliceras värdena till mycket större tal (hur mycket större bestäms av bitdjupet.)<br /> <br /> Poängen är då att när man ska räkna på talen (multiplicera, addera och annat skoj som händer i hostens mixer) så får man då tillgång till mycket större noggrannhet. En massa decimaler i flyttalsfallet - I heltalsfallet finns inga decimaler så då jobbar man helt enkelt med mycket större tal istället. Samma grej egentligen, bara olika sätt att angripa problemet.<br /> <br /> <br /> Låt säga att vi vill sänka volymen 1%, till 99% av vad den var från början.<br /> <br /> <br /> Flyttal:<br /> Flyttalet 1.0 blir 0.99. (Ingen avrundning eller dataförlust där) 1 * 0,99 = 0,99.<br /> <br /> Om vi sen omvandlar tillbaka till ett 16 bit heltal (säg vid export till master):<br /> 0,99 * 32768 = 32440,32 -&gt;avrundas till 32440<br /> <br /> <br /> Heltal:<br /> Heltalet 32768 multipliceras upp (för varje ytterligare bit fördubblas talet, så för varje 8 bitars djup multiplicerar man med 256).<br /> <br /> 32768 * 256 * 256 * 256 * 256 = 140737488355328 vid omvandling till 48 bit.<br /> 140737488355328 * 0,99 = 139330113471774,72, decimalerna finns inte så det blir 139330113471774<br /> <br /> Om vi sen omvandlar tillbaka till ett 16 bit heltal (säg vid export till master):<br /> <br /> 139330113471774 / 256 / 256 / 256 / 256 = 32440,319999999832361936569213867 --&gt;avrundas till 32440<br /> <br /> = Samma resultat.<br /> <br /> <br /> Trots dessa stora tal / många decimaler så sker hur som helt avrundningar hela tiden. Poängen är att de här avrundningarna är så oerhört små jämfört med de tal som utgör själva &quot;ljudet&quot; att det är som att försöka urskilja ljudet av en fallande knappnål bredvid en rusande jetmotor. De &quot;fel&quot; som uppstår ligger långt bortom vad någon levande männsika kan urskilja, bortom vad en mikrofon kan uppfånga eller högtalare återge.<br /> <br /> [[Kategori:Ljudteknik]]<br /> [[Kategori:Datorer]]<br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Samplingsfrekvens&diff=6804 2018-03-18T21:57:58Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Samplingsfrekvensen är den frekvens man använder vid in- eller uppspelning av digitalt ljud.<br /> <br /> <br /> ==Nyqvist==<br /> Samplingsfrekvensen måste enligt Nyqvist-teoremet (som ligger till grund för all [[AD]]- och [[DA]]-omvandling) ligga på dubbla [[frekvens]]en jämfört med högsta önskade frekvens som sedan ska kunna återges korrekt efter DA-omvandling.<br /> En högre samplingsfrekvens ger alltså (i alla fall teoretiskt) ett resultat som är något närmare den [[analog]]a originalsignalen - åtminstone om man har [[omvandlare]] av god kvalitet...<br /> <br /> <br /> ==Audio-CD==<br /> Som bekant, så är standarden för audio-[[CD]] 44.1k[[Hz]]/16-[[bit]] - och om audio-CD är det tänkta slutmediat, så är det ganska meningslöst att använda en högre samplingsfrekvens än 44.1kHz eftersom omvandlaren i CD-spelaren har ett lågpass[[filter]] som gör det omöjligt att frekvenser över 22.05kHz spelas upp.<br /> <br /> <br /> ==Film==<br /> Om man gör musik till film, så är 48kHz ett lämpligare val än 44.1kHz, eftersom det stämmer överens med alla vanliga videoformat (24, 25, 29.97 och 30 FPS).<br /> <br /> <br /> ==Övertoner==<br /> Lågpassfiltret gör, i enlighet med Nyqvist, att det är omöjligt att spela upp komplexa [[vågform]]er vid frekvenser som ligger över hälften av den högsta möjliga frekvensen, eftersom filtret gör att det enbart kan förekomma sinusvågformer där.<br /> En [[fyrkant]]våg är som bekant en [[sinus]]våg med alla dess udda [[överton]]er - och övertonerna som finns över 22,05kHz filtreras bort vid omvandlingen för att reducera risken för hörbara artefakter från omvandlingen - så även om man har spelat in en fyrkantvåg när frekvensen närmar sig Nyqvist-frekvensen, så blir det en sinusvåg vid uppspelning eftersom alla övertonerna filtreras bort.<br /> Det intressanta i sammanhanget är att människans hörsel inte heller uppfattar ljud över ca 20kHz (och det i 20-årsåldern - sedan blir det allt sämre...), så inte heller hörseln kan skilja på sinus och fyrkant när man kommer upp lite i frekvens. Sista frekvensen man eventuellt kan höra den första definierande övertonen av, är vid 7kHz, där ju första udda övertonen ligger på 21kHz - men för att det ska närma sig hörbar fyrkant, så behövs det många fler övertoner och alltså en ton med betydligt lägre grundfrekvens. <br /> <br /> Se även [[vikningsdistorsion]].<br /> <br /> <br /> ==Varför högre samplingsfrekvens?==<br /> Är slutmediat annat än audio-CD, så kan det däremot vara meningsfullt att köra med högre samplingsfrekvens - men då får man kanske problem med att datorkraften behöver ökas för att hinna hantera allt...<br /> En fördel med att köra med högre samplingsfrekvens, är också att man vid DA-omvandlingen inte behöver ha lika branta filter som man behöver vid lägre samplingsfrekvens om diskantinnehållet inte ska försvinna. Ett brantare filter kan öka risken för fasfel.<br /> <br /> Med [[översampling]] reduceras detta problem kraftigt, så i dag är det ett betydligt mindre problem än det var i det digitala ljudets barndom.<br /> <br /> Man ska också vara vaksam på de omvandlare man använder, eftersom de kan låta olika bra/dåligt vid olika samplingsfrekvenser. Öronen är lättlurade, så det finns risk att man tolkar en förändring av ljudet som &quot;bättre&quot; - trots att det inte alltid är det.<br /> <br /> <br /> ==Optimal samplingsfrekvens för audio?==<br /> Enligt en av de riktiga auktoriteterna på området, Dan [[Lavry]], är den optimala samplingsfrekvensen 60kHz. Allt ovanför den samplingsfrekvensen är helt överflödigt eftersom människans öra inte kan uppfatta någon skillnad.<br /> Eftersom 60kHz inte finns som en standardfrekvens, så är med andra ord 88.2 eller 96kHz det man bör välja för att vara säker på att få det absolut bästa resultatet (under förutsättning att omvandlaren inte färgar ljudet olika vid olika samplingsfrekvens, vilket de ofta gör...).<br /> <br /> Två av Lavrys utredningar om detta finns här:<br /> <br /> [http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-sampling-theory.pdf Sampling theory for digital audio]<br /> <br /> [http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-white-paper-the_optimal_sample_rate_for_quality_audio.pdf The optimal sample rate for quality audio]<br /> <br /> <br /> ==Omvandling av samplingsfrekvens==<br /> Det finns en vida spridd tro, att det blir bättre resultat vid omvandling exempelvis från 88.2 till 44.1kHz, än om man omvandlar från 96 till 44.1kHz. Detta för att det egentligen borde vara enkelt att bara plocka bort varannan sampling, medan det blir mer komplicerat när det inte är jämnt delbart.<br /> <br /> Detta är en helt felaktig myt. I själva verket utför all konvertering först en omvandling till minsta möjliga gemensamma nämnare, för att sedan dela ner till den önskade samplingsfrekvensen, så det finns inga som helst fördelar att hålla sig till den samplingsfrekvens som är precis den dubbla jämfört med den som är slutmålet, eftersom beräkningarna är lika komplicerade oavsett vilket.<br /> <br /> Omvandling i realtid (som krävs i vissa ljudkort som inte har riktigt stöd för alla samplingsfrekvenser), ger som regel ett lite metalliskt eller luddigt ljud, så om man har ett ljudkort med sådana begränsningar, så bör man främst använda de samplingsfrekvenser som det verkligen finns stöd för.<br /> <br /> <br /> <br /> Se även [[sampling]].<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Ljudteknik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Samplingsfrekvens&diff=6803 2018-03-18T21:46:22Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Samplingsfrekvensen är den frekvens man använder vid in- eller uppspelning av digitalt ljud.<br /> <br /> <br /> ==Nyqvist==<br /> Samplingsfrekvensen måste enligt Nyqvist-teoremet (som ligger till grund för all [[AD]]- och [[DA]]-omvandling) ligga på dubbla [[frekvens]]en jämfört med högsta önskade frekvens som sedan ska kunna återges korrekt efter DA-omvandling.<br /> En högre samplingsfrekvens ger alltså (i alla fall teoretiskt) ett resultat som är något närmare den [[analog]]a originalsignalen - åtminstone om man har [[omvandlare]] av god kvalitet...<br /> <br /> <br /> ==Audio-CD==<br /> Som bekant, så är standarden för audio-[[CD]] 44.1k[[Hz]]/16-[[bit]] - och om audio-CD är det tänkta slutmediat, så är det ganska meningslöst att använda en högre samplingsfrekvens än 44.1kHz eftersom omvandlaren i CD-spelaren har ett lågpass[[filter]] som gör det omöjligt att frekvenser över 22.05kHz spelas upp.<br /> <br /> <br /> ==Film==<br /> Om man gör musik till film, så är 48kHz ett lämpligare val än 44.1kHz, eftersom det stämmer överens med alla vanliga videoformat (24, 25, 29.97 och 30 FPS).<br /> <br /> <br /> ==Övertoner==<br /> Lågpassfiltret gör, i enlighet med Nyqvist, att det är omöjligt att spela upp komplexa [[vågform]]er vid frekvenser som ligger över hälften av den högsta möjliga frekvensen, eftersom filtret gör att det enbart kan förekomma sinusvågformer där.<br /> En [[fyrkant]]våg är som bekant en [[sinus]]våg med alla dess udda [[överton]]er - och övertonerna som finns över 22,05kHz filtreras bort vid omvandlingen för att reducera risken för hörbara artefakter från omvandlingen - så även om man har spelat in en fyrkantvåg när frekvensen närmar sig Nyqvist-frekvensen, så blir det en sinusvåg vid uppspelning eftersom alla övertonerna filtreras bort.<br /> <br /> Se även [[vikningsdistorsion]].<br /> <br /> <br /> ==Varför högre samplingsfrekvens?==<br /> Är slutmediat annat än audio-CD, så kan det däremot vara meningsfullt att köra med högre samplingsfrekvens - men då får man kanske problem med att datorkraften behöver ökas för att hinna hantera allt...<br /> En fördel med att köra med högre samplingsfrekvens, är också att man vid DA-omvandlingen inte behöver ha lika branta filter som man behöver vid lägre samplingsfrekvens om diskantinnehållet inte ska försvinna. Ett brantare filter kan öka risken för fasfel.<br /> <br /> Med [[översampling]] reduceras detta problem kraftigt, så i dag är det ett betydligt mindre problem än det var i det digitala ljudets barndom.<br /> <br /> Man ska också vara vaksam på de omvandlare man använder, eftersom de kan låta olika bra/dåligt vid olika samplingsfrekvenser. Öronen är lättlurade, så det finns risk att man tolkar en förändring av ljudet som &quot;bättre&quot; - trots att det inte alltid är det.<br /> <br /> <br /> ==Optimal samplingsfrekvens för audio?==<br /> Enligt en av de riktiga auktoriteterna på området, Dan [[Lavry]], är den optimala samplingsfrekvensen 60kHz. Allt ovanför den samplingsfrekvensen är helt överflödigt eftersom människans öra inte kan uppfatta någon skillnad.<br /> Eftersom 60kHz inte finns som en standardfrekvens, så är med andra ord 88.2 eller 96kHz det man bör välja för att vara säker på att få det absolut bästa resultatet (under förutsättning att omvandlaren inte färgar ljudet olika vid olika samplingsfrekvens, vilket de ofta gör...).<br /> <br /> Två av Lavrys utredningar om detta finns här:<br /> <br /> [http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-sampling-theory.pdf Sampling theory for digital audio]<br /> <br /> [http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-white-paper-the_optimal_sample_rate_for_quality_audio.pdf The optimal sample rate for quality audio]<br /> <br /> <br /> ==Omvandling av samplingsfrekvens==<br /> Det finns en vida spridd tro, att det blir bättre resultat vid omvandling exempelvis från 88.2 till 44.1kHz, än om man omvandlar från 96 till 44.1kHz. Detta för att det egentligen borde vara enkelt att bara plocka bort varannan sampling, medan det blir mer komplicerat när det inte är jämnt delbart.<br /> <br /> Detta är en helt felaktig myt. I själva verket utför all konvertering först en omvandling till minsta möjliga gemensamma nämnare, för att sedan dela ner till den önskade samplingsfrekvensen, så det finns inga som helst fördelar att hålla sig till den samplingsfrekvens som är precis den dubbla jämfört med den som är slutmålet, eftersom beräkningarna är lika komplicerade oavsett vilket.<br /> <br /> Omvandling i realtid (som krävs i vissa ljudkort som inte har riktigt stöd för alla samplingsfrekvenser), ger som regel ett lite metalliskt eller luddigt ljud, så om man har ett ljudkort med sådana begränsningar, så bör man främst använda de samplingsfrekvenser som det verkligen finns stöd för.<br /> <br /> <br /> <br /> Se även [[sampling]].<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Ljudteknik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Samplingsfrekvens&diff=6802 2018-03-18T21:42:45Z

<p>Claes: korrigerade en länk</p> <hr /> <div>Samplingsfrekvensen är den frekvens man använder vid in- eller uppspelning av digitalt ljud.<br /> <br /> <br /> ==Nyqvist==<br /> Samplingsfrekvensen måste enligt Nyqvist-teoremet (som ligger till grund för all [[AD]]- och [[DA]]-omvandling) ligga på dubbla [[frekvens]]en jämfört med högsta önskade frekvens som sedan ska kunna återges korrekt efter DA-omvandling.<br /> En högre samplingsfrekvens ger alltså (i alla fall teoretiskt) ett resultat som är något närmare den [[analog]]a originalsignalen - åtminstone om man har [[omvandlare]] av god kvalitet...<br /> <br /> <br /> ==Audio-CD==<br /> Som bekant, så är standarden för audio-[[CD]] 44.1k[[Hz]]/16-[[bit]] - och om audio-CD är det tänkta slutmediat, så är det ganska meningslöst att använda en högre samplingsfrekvens än 44.1kHz eftersom omvandlaren i CD-spelaren har ett lågpass[[filter]] som gör det omöjligt att frekvenser över 22.05kHz spelas upp.<br /> <br /> <br /> ==Film==<br /> Om man gör musik till film, så är 48kHz ett lämpligare val än 44.1kHz, eftersom det stämmer överens med alla vanliga videoformat (24, 25, 29.97 och 30 FPS).<br /> <br /> <br /> ==Övertoner==<br /> Lågpassfiltret gör, i enlighet med Nyqvist, att det är omöjligt att spela upp komplexa [[vågform]]er vid frekvenser som ligger över hälften av den högsta möjliga frekvensen, eftersom filtret gör att det enbart kan förekomma sinusvågformer där.<br /> En [[fyrkant]]våg är som bekant en [[sinus]]våg med alla dess udda [[överton]]er - och övertonerna som finns över 22,05kHz filtreras bort vid omvandlingen för att reducera risken för hörbara artefakter från omvandlingen - så även om man har spelat in en fyrkantvåg när frekvensen närmar sig Nyqvist-frekvensen, så blir det en sinusvåg vid uppspelning eftersom alla övertonerna filtreras bort.<br /> <br /> Se även [[vikningsdistorsion]].<br /> <br /> <br /> ==Varför högre samplingsfrekvens?==<br /> Är slutmediat annat än audio-CD, så kan det däremot vara meningsfullt att köra med högre samplingsfrekvens - men då får man kanske problem med att datorkraften behöver ökas för att hinna hantera allt...<br /> En fördel med att köra med högre samplingsfrekvens, är också att man vid DA-omvandlingen inte behöver ha lika branta filter som man behöver vid lägre samplingsfrekvens om diskantinnehållet inte ska försvinna. Ett brantare filter kan öka risken för fasfel.<br /> <br /> Med [[översampling]] reduceras detta problem kraftigt, så i dag är det ett betydligt mindre problem än det var i det digitala ljudets barndom.<br /> <br /> Man ska också vara vaksam på de omvandlare man använder, eftersom de kan låta olika bra/dåligt vid olika samplingsfrekvenser. Öronen är lättlurade, så det finns risk att man tolkar en förändring av ljudet som &quot;bättre&quot; - trots att det inte alltid är det.<br /> <br /> <br /> ==Optimal samplingsfrekvens för audio?==<br /> Enligt en av de riktiga auktoriteterna på området, Dan [[Lavry]], är den optimala samplingsfrekvensen 60kHz. Allt ovanför den samplingsfrekvensen är helt överflödigt eftersom människans öra inte kan uppfatta någon skillnad.<br /> Eftersom 60kHz inte finns som en standardfrekvens, så är med andra ord 88.2 eller 96kHz det man bör välja för att vara säker på att få det absolut bästa resultatet (under förutsättning att omvandlaren inte färgar ljudet olika vid olika samplingsfrekvens, förstås...).<br /> <br /> Två av Lavrys utredningar om detta finns här:<br /> <br /> [http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-sampling-theory.pdf Sampling theory for digital audio]<br /> <br /> [http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-white-paper-the_optimal_sample_rate_for_quality_audio.pdf The optimal sample rate for quality audio]<br /> <br /> <br /> ==Omvandling av samplingsfrekvens==<br /> Det finns en vida spridd tro, att det blir bättre resultat vid omvandling exempelvis från 88.2 till 44.1kHz, än om man omvandlar från 96 till 44.1kHz. Detta för att det egentligen borde vara enkelt att bara plocka bort varannan sampling, medan det blir mer komplicerat när det inte är jämnt delbart.<br /> <br /> Detta är en helt felaktig myt. I själva verket utför all konvertering först en omvandling till minsta möjliga gemensamma nämnare, för att sedan dela ner till den önskade samplingsfrekvensen, så det finns inga som helst fördelar att hålla sig till den samplingsfrekvens som är precis den dubbla jämfört med den som är slutmålet, eftersom beräkningarna är lika komplicerade oavsett vilket.<br /> <br /> Omvandling i realtid (som krävs i vissa ljudkort som inte har riktigt stöd för alla samplingsfrekvenser), ger som regel ett lite metalliskt eller luddigt ljud, så om man har ett ljudkort med sådana begränsningar, så bör man främst använda de samplingsfrekvenser som det verkligen finns stöd för.<br /> <br /> <br /> <br /> Se även [[sampling]].<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Ljudteknik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6800 2016-05-29T10:39:05Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB. Hörnet vid golv och tak, som har 3 väggar nära, ger 9dB basförstärkning.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 6dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> =====Haas-zonen=====<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> Denna typ av rum började komma någon gång på 80-talet. Genom att göra den främre delen av kontrollrummet i stort sett akustiskt &quot;död&quot;, fick man en mycket bättre realism än man hade haft tidigare. Detta för att absorptionen gör att tidsskillnaden mellan direktljudet och första reflektionerna, blev tillräckligt stor för att hjärnan ska kunna sortera bort det. Resultatet blir ett (i bästa fall) helt neutralt rum där man får i princip samma resultat som i andra LEDE-rum. För att undvika en akustiskt &quot;död&quot; känsla, så behöver bakänden av rummet vara mer reflekterande, men ändå inte orsaka ett eko, så därför behövs en viss grad av absorption eller diffussion där.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> RFZ (Reflection Free Zone) är samma princip som LEDE, fast tvärtom...<br /> Detta tänktes också ut på 80-talet. Ett problem som kan uppstå i LEDE-rum, är att man kanske vill ha en glasruta på väggen mellan monitorerna så att man ser in till liverummet - och därmed kan man inte behandla den väggen.<br /> Då kan istället väggarna och glaset vinklas, så att alla första reflektioner kommer att gå förbi mixpositionen och istället komma längre bak i rummet. För att dessa reflektioner inte ska komma tillbaks till mixpositionen, så behöver då resten av rummet vara hårt dämpat. Detta fungerar utmärkt så länge man befinner sig på mixpositionen och undviker att placera olika saker bakom ryggen, eftersom dessa i så fall kommer att orsaka reflektioner av ljudet.<br /> <br /> Både LEDE och RFZ har som mål att rummets påverkan ska bli minimal och det uppnås genom att se till att de första reflektionerna inte når mixpositionen.<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> ESS (Early Sound Scattering) är ytterligare ett alternativ, som är lite nyare. Tanken är att bygga ett rum där reflektionerna är så slumpmässigt fördelade att de inte kan tillföra något speciellt rumsljud. Här har man en starkt diffuserande framdel, som sprider de tidiga reflektionerna. Huvuddelen av rummet i övrigt, är absorberande, där låga frekvenser behandlas främst med membranabsorbenter.<br /> Rummet kan bli något mer &quot;levande&quot; än äldre konstruktioner, med neutralt ljud och bra stereobild, som båda bibehålls väl i hela rummet.<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling.<br /> <br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic] och [http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/user/acoustic%20calculator.asp MH Audio's Acoustic Calculator för bl a Helmholtzresonatorer och diffusorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=XLR&diff=6799 2016-04-28T20:02:48Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Den välbekanta XLR-kontakten används till överföring av [[balanserad]] signal - både [[analog]] och [[digital]] ([[AES_EBU|AES/EBU]]).<br /> <br /> <br /> [[Bild:Wiki-xlr-biltema.jpg|right|thumb|200px|XLR-hane från Biltema. En ganska typisk Cannon-kopia.]]<br /> <br /> [[Bild:Wiki-xlr-cannon.jpg|right|thumb|200px|XLR tillverkad av Cannon här tagen i bitar.]]<br /> <br /> [[Bild:Wiki-xlr-neutrik.jpg|right|thumb|200px|Neutriks svarta stiliga version av XLR.]]<br /> <br /> ==Beskrivning==<br /> XLR-kontakter är runda kontakter med en låsanordning som förhindrar att de dras ut av misstag. Ibland kallas de också för Cannonkontakter (eftersom [[Cannon]] var först med dem), men den korrekta benämningen är alltså XLR. XLR står för &quot;X series Latch Rubber&quot; - där &quot;Latch&quot; betyder låsning och &quot;Rubber&quot; hänvisar till att höljet delvis är av gummi...<br /> <br /> <br /> ==Varianter==<br /> De finns med 3, 4, 5, 6 och 7 pinnar, men de som musiker kommer i kontakt med, är:<br /> <br /> * 3-poliga, som används till [[mikrofon]]kablar och andra [[balanserad]]e kablar (när inte [[TRS]] används) och till [[digital]] överföring med [[AES_EBU|AES/EBU]].<br /> * 7-poliga, som används mellan [[rörmikrofon]]er och deras [[nätdel]].<br /> <br /> <br /> ==Hane eller hona?==<br /> Normalt används hankontakter för utgångar och honkontakter för ingångar.<br /> <br /> <br /> ==Koppling==<br /> En [[kabel]] med XLR i båda ändarna kopplas pin till pin (1 till 1, 2 till 2 och 3 till 3). 1 är alltid kabelns [[skärm]] och kopplas till jord, 2 ska vara &quot;Hot&quot; - dvs den vanliga signalen - och 3 ska vara &quot;Cold&quot; - dvs den fasvända signalen. Viss gammal amerikansk utrustning har dumt nog 2 som &quot;Cold&quot; och 3 som &quot;Hot&quot; - men som väl är, så är all nyare utrustning standardiserad - enligt den normala standarden... ;) <br /> <br /> Bilden visar hona och hane av XLR med pinnarnas numrering, sett från utsidan.<br /> <br /> [[Bild:XLR_pinouts.png|300px]]<br /> <br /> <br /> Kabel för analoga signaler, mellan XLR och [[TRS]] kopplas enligt följande:<br /> <br /> {| BORDER=&quot;1&quot; CELLPADDING=&quot;5&quot; CELLSPACING=&quot;0&quot; ALIGN=&quot;LEFT&quot; VALIGN=&quot;CENTER&quot;<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|[[Balanserad]]&lt;br&gt;koppling<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|XLR<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|TRS<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Ground<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|1<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Sleeve<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Hot (+)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|2<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Tip<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Cold (-)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|3<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Ring<br /> |-------<br /> |}<br /> <br /> {| BORDER=&quot;1&quot; CELLPADDING=&quot;5&quot; CELLSPACING=&quot;0&quot; ALIGN=&quot;center&quot; VALIGN=&quot;CENTER&quot;<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|[[Obalanserad]]&lt;br&gt;koppling<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|XLR<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|TS***<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|TRS**<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Ground<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|1<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Sleeve<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|Sleeve&lt;br&gt;Byglas till Ring<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Hot (+)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|2<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Tip<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|Tip<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Cold (-)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|3&lt;br&gt;Kopplas inte*<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Finns inte på&lt;br&gt;mono[[tele]]<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|Ring&lt;br&gt;Byglas till Sleeve<br /> |-------<br /> |}<br /> <br /> <br /> (*) Angående obalanserad koppling: Det är vanligt att Sleeve och Cold kortsluts med avsikt i färdiga, obalanserade kablar, men det är oftast bättre att inte koppla in Cold-ledaren alls - så det rekommenderas av flera tillverkare. Om det är byglat mellan pin 1 och 3 i XLR-kontakten i en obalanserad kabel från XLR till monotele, så åtgärdas det lätt genom att helt enkelt klippa av den bygeln.<br /> <br /> Att koppla in en obalanserad signal till en transformatoringång, kan vara lite knepigt. Signalen behöver komma in mellan stift 2 och 3 på [[XLR]]-kontakten. Om man har en adapter eller kabel där stift 2 inte är inkopplat och signalen finns mellan stift 1 och 3, så fungerar det oftast bra vid transistorbalanserade ingångar, men med transformatorbalanserad ingång så blir det svagare signal och basförlust.<br /> <br /> (**) Angående TRS-kontakten i obalanserad koppling: TRS är egentligen gjord för balanserad koppling, så &quot;Ring&quot; är överflödig. Problemet är att vissa apparater kopplar om sin ingång till balanserat automatiskt om det inte är kortslutet mellan Ring och Sleeve (på en TR - &quot;monotele&quot; - är ju Sleeve hela längden av Sleeve och Ring tillsammans), så man kan få sämre resultat om man låter TRS-kontakten vara obyglad när ingången är obalanserad.<br /> <br /> (***) Samma koppling gäller även för [[RCA]].<br /> <br /> ==Se även==<br /> <br /> Se också [[TRS]]-[[kabel]] och [[RCA]]-[[kabel]].<br /> <br /> <br /> Ett par av de mest kända tillverkarna, är [[Cannon]], [[Neutrik]] och [[Switchcraft]].<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6798 2015-12-03T22:48:38Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB. Hörnet vid golv och tak, som har 3 väggar nära, ger 9dB basförstärkning.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 6dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> =====Haas-zonen=====<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|[http://www.sofsci.com/sv/sofsci-dämpfötter Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> Denna typ av rum började komma någon gång på 80-talet. Genom att göra den främre delen av kontrollrummet i stort sett akustiskt &quot;död&quot;, fick man en mycket bättre realism än man hade haft tidigare. Detta för att absorptionen gör att tidsskillnaden mellan direktljudet och första reflektionerna, blev tillräckligt stor för att hjärnan ska kunna sortera bort det. Resultatet blir ett (i bästa fall) helt neutralt rum där man får i princip samma resultat som i andra LEDE-rum. För att undvika en akustiskt &quot;död&quot; känsla, så behöver bakänden av rummet vara mer reflekterande, men ändå inte orsaka ett eko, så därför behövs en viss grad av absorption eller diffussion där.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> RFZ (Reflection Free Zone) är samma princip som LEDE, fast tvärtom...<br /> Detta tänktes också ut på 80-talet. Ett problem som kan uppstå i LEDE-rum, är att man kanske vill ha en glasruta på väggen mellan monitorerna så att man ser in till liverummet - och därmed kan man inte behandla den väggen.<br /> Då kan istället väggarna och glaset vinklas, så att alla första reflektioner kommer att gå förbi mixpositionen och istället komma längre bak i rummet. För att dessa reflektioner inte ska komma tillbaks till mixpositionen, så behöver då resten av rummet vara hårt dämpat. Detta fungerar utmärkt så länge man befinner sig på mixpositionen och undviker att placera olika saker bakom ryggen, eftersom dessa i så fall kommer att orsaka reflektioner av ljudet.<br /> <br /> Både LEDE och RFZ har som mål att rummets påverkan ska bli minimal och det uppnås genom att se till att de första reflektionerna inte når mixpositionen.<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> ESS (Early Sound Scattering) är ytterligare ett alternativ, som är lite nyare. Tanken är att bygga ett rum där reflektionerna är så slumpmässigt fördelade att de inte kan tillföra något speciellt rumsljud. Här har man en starkt diffuserande framdel, som sprider de tidiga reflektionerna. Huvuddelen av rummet i övrigt, är absorberande, där låga frekvenser behandlas främst med membranabsorbenter.<br /> Rummet kan bli något mer &quot;levande&quot; än äldre konstruktioner, med neutralt ljud och bra stereobild, som båda bibehålls väl i hela rummet.<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling.<br /> <br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic] och [http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/user/acoustic%20calculator.asp MH Audio's Acoustic Calculator för bl a Helmholtzresonatorer och diffusorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Mikrofon&diff=6797 2015-10-20T09:49:15Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>En mikrofon är ett föremål som fångar upp akustisk energi (ljudvågor) och omvandlar dem till elektrisk energi (spänningsvariationer) genom att ett membran sätts i vibration av förändringarna i lufttrycket - ljudvågorna. Membranet samverkar med en mekanism i mikrofonen som producerar en elektrisk signal som kan användas för att spela in ljudet.<br /> <br /> Tills allt har uppdaterats på denna sidan, kan en del info hittas på sidan med [[allmänna fakta om mikrofoner]].<br /> <br /> <br /> == Frekvenskurvor ==<br /> <br /> <br /> == Upptagningsriktning ==<br /> De flesta handhållna sångmikrofoner är av typen som kallas &quot;End fire&quot; eller &quot;End/Top address&quot; (känner inte till någon svensk översättning), där de tar upp ljudet rakt mot ena kortänden i längdriktningen.<br /> Många andra mikrofoner är vad som kallas &quot;Side fire&quot; eller &quot;Side address&quot; (känner inte till någon översättning för det heller), där mikrofonkroppen monteras lodrätt och tar upp ljudet bäst mot sidan. När det gäller kardioidmikrofoner som är &quot;Side addressed&quot;, är det förstås viktigt att man riktar rätt sida mot ljudkällan - och det brukar normalt vara den sidan där tillverkarens logotype sitter. Med &quot;Top addressed&quot;-mikrofoner, är den detaljen mer självklar...<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Upptagningsriktning&quot;&gt;<br /> Bild:Beta58A.jpg|Top address-mikrofon - man sjunger mot gallret och har inte mycket att ta fel på.<br /> Bild:AT4080.jpg|Side address-mikrofon - man sjunger mot sidan av mikrofonen (helst mot rätt sida också... ;) ).<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Olika karakteristik ==<br /> <br /> ==== Omni ====<br /> ''Huvudartikel, se [[Omni]]''<br /> <br /> Också benämnd som &quot;rundupptagande&quot;. Tar upp ljud jämnt runt mikrofonen.<br /> <br /> ==== Figure-of-8 ====<br /> ''Huvudartikel, se [[8-karakteristik]]''<br /> <br /> Också benämnd som &quot;åtta&quot;. Tar upp ljud bakom och framför membranet på mikrofonen, format som en åtta, därav namnet.<br /> <br /> ==== Kardioid ====<br /> ''Huvudartikel, se [[Cardioid]]''<br /> <br /> Hjärtformad, eller njure som man ofta säger på svenska. Mikrofonen är känsligast framför membranet och ju mer mot sidorna man kommer desto mer avtar känsligheten. Bakom mikrofonen är upptagningen väldigt låg.<br /> <br /> ==== Bred kardioid ====<br /> &quot;Wide cardioid&quot; är en variant som - föga förvånande - har ett bredare upptagningsområde än den vanliga kardioiden.<br /> <br /> ==== Öppen kardioid ====<br /> &quot;Open cardioid&quot; är ett mellanting mellan den vanliga kardioidupptagningen och &quot;wide cardioid&quot;.<br /> <br /> ==== Superkardioid ====<br /> Eller &quot;supernjure&quot;. Som den vanliga cardioiden, men smalare upptagning. På grund av tekniken så uppkommer en liten upptagningslob på baksidan av mikrofonen också.<br /> <br /> ==== Hyperkardioid ====<br /> Också benämnd som &quot;hypernjure&quot;. Som supercardioid, men ännu smalare upptagning. Denna har ännu lite mer upptagning från baksidan som en bieffekt. Väldigt liten upptagning från sidorna.<br /> <br /> ==== Shotgun ====<br /> Extremt riktad mikrofon som främst är gjord för att ta upp ljud på längre avstånd, inom ett väldigt litet område.<br /> <br /> <br /> == Olika typer av mikrofoner ==<br /> <br /> === Dynamisk mikrofon ===<br /> '''''Dynamiska mikrofoner''''' är en av de vanligaste mikrofonerna i musiksammanhang, och används t ex ofta på [[scen]]. De går att tillverka förhållandevis billigt, är tåliga och inte särskilt [[rundgång]]skänsliga. De kräver inte heller [[fantommatning]]. Vid studioinspelning används de framförallt när höga [[ljudtryck]] skulle kunna ställa till problem för exempelvis en kondensatormikrofon. Vanliga exempel är uppmickning av [[trumset]] och [[gitarrförstärkare]].<br /> <br /> En dynamisk mikrofon tar upp ljudet genom att ett membran som en spole sitter monterad på, rör sig i fältet av en permanent magnet beroende på ljudvågorna som kommer in. Denna rörelse i magnetfältet ger upphov till en spänning genom spolen, som man sedan kan ta emot för vidare förstärkning. Den dynamiska mikrofonen fungerar med andra ord på samma sätt som en [[högtalare]], fast tvärtom.<br /> <br /> I jämförelse med kondensatormickar är dynamiska mikrofoner mindre detaljerade och färgar ljudet mer. [[Transient]]er och [[diskant]] tenderar att förvrängas mer i en dynamisk mikrofon.<br /> <br /> ===== Egenskaper =====<br /> *Den tunga mekanismen i en dynamisk mikrofon gör att den har svårt att reagera på hastiga förändringar i ljudvågorna, det vill säga höga frekvenser.<br /> *De ger generellt ojämna frekvenskurvor då den har lättare att reagera på låga frekvenser jämfört med höga frekvenser på grund av skillnaden i energi.<br /> *Behöver ingen extra energi för att drivas, se [[fantommatning]]<br /> *Robust och tålig konstruktion gör att den är bra att använda där mikrofonen kan ta lite stryk, t ex vid scenframträdanden eller ute på fältet.<br /> *Tål ofta höga ljudvolymer vilket kan göra den bra att använda på t ex baskaggar eller att micka upp förstärkare.<br /> <br /> ===== Typiska modeller =====<br /> * [[Shure]] [[SM57]]<br /> * [[Shure]] [[SM58]]<br /> <br /> <br /> === Kondensatormikrofon ===<br /> I en '''''kondensatormikrofon''''' sitter membranet monterat nära en fast plåt. Membranet och plåten måste ha en laddning mellan sig för att systemet ska fungera, vilket de får av s.k. [[fantommatning]] som kommer från [[micpreamp]]en. När membranet rör sig i förhållande till den fasta plåten, på grund av det inkommande ljudet, förändras alltså avståndet och därmed alstras en varierande [[ström]] som är väldigt liten och som sedan förstärks i en [[förstärkare]] som sitter i mikrofonen.<br /> Denna förstärkare kan vara uppbyggd med [[transistor]]er eller med [[rör]]. Tekniken med ljudupptagningen är alltså likadan i både kondensatormikrofoner och rörmikrofoner, så det är bara den inbyggda förstärkaren som skiljer i dessa fall.<br /> <br /> ===== Egenskaper =====<br /> *behöver fantommatning (om de inte är batteridrivna)<br /> *används ofta på radiostationer<br /> *<br /> <br /> ===== Typiska modeller =====<br /> *[[Studio Projects]] B1<br /> *[[Neumann]] U-87<br /> *[[Röde]] NT-3<br /> <br /> <br /> === Rörmikrofon ===<br /> '''''Rörmikrofoner''''' har samma teknik som kondensatormikrofoner när det gäller ljudupptagningen, men [[förstärkare]]n i mikrofonen består av en rörkonstruktion och inte av transistorer, som den gör i en vanlig kondensatormikrofon.<br /> <br /> Rörmikrofoner behöver högre [[spänning]] än vad vanlig [[fantommatning]] ger, så till rörmikrofoner används alltid en separat spänningsmatning och en [[XLR]]-kabel mellan strömförsörjningen och micen, där det finns fler ledare än de tre som finns i en vanlig mikrofon[[kabel]]. Den vanliga 3-poliga XLR-kabeln kopplas därför till spänningsenheten i stället för direkt till mikrofonen. Detta gör också att rörmikrofoner kan användas till [[preamp]]s eller [[ljudkort]] som har [[mikrofoningång]] men saknar fantommatning eller har för låg spänning i sin fantommatning.<br /> <br /> ===== Egenskaper =====<br /> * Alltid eget [[nätaggregat]]<br /> * Använder inte [[fantommatning]]<br /> * Ofta omställningsbar mellan många olika [[#karakteristik|upptagningskarakteristik]]er<br /> *<br /> <br /> ===== Typiska modeller =====<br /> * [[Neumann]] [[U67]]<br /> * [[Microtech Gefell]] [[UM900]]<br /> * [[sE Electronics]] [[z5600a]]<br /> *<br /> <br /> <br /> === Elektretmikrofon ===<br /> Elektretmikrofonen är en särskild form av kondensatormikrofon. I stället för en [[spänning]] som kommer utifrån så är spänningen inlagd i materialet vid tillverkning. Elekretmikrofoner är den vanligaste typen av mikrofon, finns till exempel i alla mobiltelefoner. I studion är den däremot relativt ovanlig. Eftersom elektretmikrofonen inte behöver en hög spänning till membranet går det att driva elektroniken med ett batteri i mikrofonen (exempel Sony ECM-mikrofoner eller AKG C1000)<br /> <br /> Riktigt billiga mikrofoner är ofta elektretmikrofoner. Men numera är den tekniska lösningen inte något som helst mått på kvaliteten.<br /> <br /> ===== Egenskaper =====<br /> * en kondensatormikron, kan låta utmärkt bra eller rätt så dålig<br /> * går att ha batteri inbyggt i mikrofonen i stället för fantommatning (om man valt det)<br /> *<br /> <br /> ===== Typiska modeller =====<br /> * [[AKG]] C1000<br /> * [[AKG]] C214<br /> * [[Sony]] ECM 907 (en stereomikrofon)<br /> * [[DPA]] 4003 / 4006 (samma mikrofon, lite olika elektronik)<br /> * [[DPA]] 4060 / 4061<br /> <br /> <br /> === Bandmikrofon ===<br /> En '''''bandmikrofon''''' fungerar på samma sätt som en dynamisk mikrofon, men [[membran]]et består av ett mycket tunt metallband som är uppspänt i ett permanent magnetfält och genererar en elektrisk signal beroende på inkommande ljudvågor. De har oftast en väldigt svag utsignal och ställer därför krav på [[micpreamp]]en, att den kan ge hög [[gain]] utan att [[brus]]a för mycket. Bandmikrofoner är mycket känsliga för kraftiga vindstötar och måste därför utan undantag skyddas med ett [[puffskydd]] vid sånginspelning, annars kan de gå sönder.<br /> <br /> Som regel har bandmikrofoner [[8-karakteristik]] och tar alltså upp ljud från både framsidan och baksidan.<br /> <br /> De senaste åren har det kommit bandmikrofoner med inbyggd [[förstärkare]] som spänningsmatas med [[fantommatning]], men i övrigt ska man helst för säkerhets skull undvika fantommatning till bandmikrofoner, eftersom minsta obalans kommer att bränna av det tunna bandet omedelbart.<br /> <br /> Problemet med ömtåliga band har lösts av amerikanska [[Crowley and Tripp]], som utvecklade ett nano-kompositmaterial som de kallar för [[Roswellite]], som är så starkt att man utan risk kan placera en mic med sådant membran i [[bastrumma]]n.<br /> <br /> ===== Egenskaper =====<br /> * Känsliga mot plötsliga luftflöden<br /> * Vissa bandmikrofoner tål inte fantommatning<br /> * Har oftast ett avrullat ljud i toppen och låter därför mjukare än de flesta kondensatormikrofoner<br /> * Behöver en bra micpreamp för att bruset inte ska bli för starkt när man drar upp Gain.<br /> <br /> ===== Typiska modeller =====<br /> * [[RCA]] [[44A]]<br /> * [[Royer Labs]] [[R-121]]<br /> * [[AEA]] [[R-84]]<br /> * [[Crowley and Tripp]] [[Naked Eye]]<br /> *<br /> <br /> <br /> == Membranstorlek ==<br /> Man pratar ofta om [[Stormembransmikrofon|stormembran]]s- och [[Småmembransmikrofon|småmembran]]s-mikrofoner.<br /> Stormembranare används traditionellt oftast till sång och småmembranare används oftast till instrument - men det ena utesluter inte det andra, utan båda typerna går egentligen utmärkt till alla ljudkällor.<br /> <br /> Småmembransmikrofoner har ett högre egenbrus än stormembranare på grund av membranet. Orsaken är luftpartiklarna som flyger omkring överallt och därför kontinuerligt bombarderar membranet (även kallat &quot;[[Brownsk rörelse]]&quot;). Små membran utgör en hårdare yta, vilket gör att luftpartiklarna avger mer energi när de träffar membranet och därför orsakar starkare ljud relaterat till ytan än det blir med ett stort membran.<br /> <br /> I gengäld så kan små membran lättare tillverkas för att få en jämnare frekvensgång, medan större membran som regel har en lite krokigare frekvensgång.<br /> <br /> Småmembranare tål som regel också högre ljudtryck än stormembranare.<br /> <br /> Det finns egentligen ingen fastställd gräns, men man brukar prata om stormembranare när membranet är 1&quot; (2.54cm) eller större, medan mikrofoner med mindre membran brukar kallas småmembranare. Ibland nämns också mellanstora membran, som då är från ca 1.5cm och upp till stormembransstorleken, men det är ganska sällsynt att den benämningen används.<br /> <br /> <br /> == Kuriuosa ==<br /> Mikrofonmembran är extremt tunna och rör sig inte mycket.<br /> <br /> *Räkna med ett ljudtryck på 94dB.<br /> *Ett halvtumskapsel (12mm) med nickelmembran.<br /> *Avståndet mellan membranet och bakplattan är 20 mikrometer.<br /> *Membranets tjocklek är 0,7 mikrometer<br /> *Amplituden (hur mycket membranet rör sig) vid 1Pa (94dB) är 0,01 mikrometer.<br /> <br /> Om vi förstorar dimensionerna en miljon gånger<br /> <br /> *då blir kapseln 12 km i diameter<br /> *avståndet till bakplattan 20 m<br /> *Membranets tjocklek 70 cm<br /> *Amplituden 10 mm<br /> <br /> <br /> == Tillverkare ==<br /> [[Lista över mikrofontillverkare]]<br /> <br /> <br /> == Andra mikrofonrelaterade saker ==<br /> <br /> =====USB-mikrofoner=====<br /> Det förekommer mikrofoner som kopplas in på [[USB]].<br /> Dessa är som regel kondensatormikrofoner och finns som stormembranare eller ibland med mindre membran.<br /> Mer om det i artikeln om [[Ljudkort#USB-mikrofoner_.C3.A4r_ocks.C3.A5_ljudkort|Ljudkort]].<br /> <br /> <br /> ===== HP-filter =====<br /> Många mikrofoner har en switch för [[filter|högpassfilter]] till/från, med en specifik brytfrekvens - eller i vissa fall även valbart vid olika frekvenser. Detta högpassfilter reducerar låga frekvenser, som t ex vibrationer från fotstamp eller från trafik utanför, som riskerar gå upp genom mikrofonstativet och upp till mikrofonen, så att det uppstår lågfrekventa störningar som går in i mikrofonen tillsammans med det ljud man vill få in.<br /> <br /> High pass som det heter på engelska kan också heta Low cut.<br /> <br /> High pass = Att bara släppa förbi frekvenser över ett satt värde.<br /> Low cut= Att skära bort frekvenser under ett bestämt värde.<br /> <br /> &quot;High pass&quot; och &quot;Low cut&quot; är alltså precis samma sak.<br /> <br /> <br /> ===== PAD =====<br /> [[Pad]] (dämpsats) finns inbyggd i många mikrofoner. Oftast är den i formen till/från, men liksom i fallet med HP-filtret, så förekommer det ibland att man kan välja mellan ett par olika steg. Pad används om man har en stark ljudkälla som gör att mikrofonen lämnar ut för stark signal till preampen som kommer efter. Då dämpar man mikrofonens utsignal genom att koppla in dämpsatsen. Det har alltså inget med mikrofonens egen tålighet att göra, utan är en dämpning som kopplas på utgången från mikrofonen. I extrema fall räcker inte denna inbyggda Pad till, utan man kan behöva komplettera med en extern Pad också (se även artikeln om [[mixer]])...<br /> <br /> <br /> ===== Shockmount =====<br /> [[Shockmount]] (elastisk upphängning) är ett stativfäste för mikrofon, där fästet för mikrofonen är upphängt i gummiband, som i sin tur sitter ihop med delen som skruvas fast i stativet. Det innebär att eventuella vibrationer som kommer upp genom stativet, reduceras kraftigt tack vare att mikrofonens fäste inte längre är hårt kopplat till själva stativet.<br /> <br /> <br /> ===== Puffskydd =====<br /> ''Huvudartikel, se [[Puffskydd]]''<br /> <br /> Dessa är till för att skydda mikrofonens känsliga membran.<br /> <br /> <br /> == Ljudexempel ==<br /> Ljudexempel på en massa olika mikrofoner, kan man hitta exempelvis här:<br /> <br /> *[http://www.testrecordings.net Claes' testsite]<br /> *[http://www.thelisteningsessions.com The listening sessions]<br /> *[http://www.studioauditions.com/jamroomsessions_home.php StudioAuditions]<br /> <br /> [[Kategori:Mikrofoner]]<br /> [[Kategori:Inspelning]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=XLR&diff=6796 2015-05-11T21:27:57Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Den välbekanta XLR-kontakten används till överföring av [[balanserad]] signal - både [[analog]] och [[digital]] ([[AES_EBU|AES/EBU]]).<br /> <br /> <br /> [[Bild:Wiki-xlr-biltema.jpg|right|thumb|200px|XLR-hane från Biltema. En ganska typisk Cannon-kopia.]]<br /> <br /> [[Bild:Wiki-xlr-cannon.jpg|right|thumb|200px|XLR tillverkad av Cannon här tagen i bitar.]]<br /> <br /> [[Bild:Wiki-xlr-neutrik.jpg|right|thumb|200px|Neutriks svarta stiliga version av XLR.]]<br /> <br /> ==Beskrivning==<br /> XLR-kontakter är runda kontakter med en låsanordning som förhindrar att de dras ut av misstag. Ibland kallas de också för Cannonkontakter (eftersom [[Cannon]] var först med dem), men den korrekta benämningen är alltså XLR. XLR står för &quot;X series Latch Rubber&quot; - där &quot;Latch&quot; betyder låsning och &quot;Rubber&quot; hänvisar till att höljet delvis är av gummi...<br /> <br /> <br /> ==Varianter==<br /> De finns med 3, 4, 5, 6 och 7 pinnar, men de som musiker kommer i kontakt med, är:<br /> <br /> * 3-poliga, som används till [[mikrofon]]kablar och andra [[balanserad]]e kablar (när inte [[TRS]] används) och till [[digital]] överföring med [[AES_EBU|AES/EBU]].<br /> * 7-poliga, som används mellan [[rörmikrofon]]er och deras [[nätdel]].<br /> <br /> <br /> ==Hane eller hona?==<br /> Normalt används hankontakter för utgångar och honkontakter för ingångar.<br /> <br /> <br /> ==Koppling==<br /> En [[kabel]] med XLR i båda ändarna kopplas pin till pin (1 till 1, 2 till 2 och 3 till 3 - där 1 alltid ska vara kabelns [[skärm]]).<br /> <br /> Bilden visar hona och hane av XLR med pinnarnas numrering, sett från utsidan.<br /> <br /> [[Bild:XLR_pinouts.png|300px]]<br /> <br /> <br /> Kabel för analoga signaler, mellan XLR och [[TRS]] kopplas enligt följande:<br /> <br /> {| BORDER=&quot;1&quot; CELLPADDING=&quot;5&quot; CELLSPACING=&quot;0&quot; ALIGN=&quot;LEFT&quot; VALIGN=&quot;CENTER&quot;<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|[[Balanserad]]&lt;br&gt;koppling<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|XLR<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|TRS<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Ground<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|1<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Sleeve<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Hot (+)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|2<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Tip<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Cold (-)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|3<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Ring<br /> |-------<br /> |}<br /> <br /> {| BORDER=&quot;1&quot; CELLPADDING=&quot;5&quot; CELLSPACING=&quot;0&quot; ALIGN=&quot;center&quot; VALIGN=&quot;CENTER&quot;<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|[[Obalanserad]]&lt;br&gt;koppling<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|XLR<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|TS***<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|TRS**<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Ground<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|1<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Sleeve<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|Sleeve&lt;br&gt;Byglas till Ring<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Hot (+)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|2<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Tip<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|Tip<br /> |-------<br /> !STYLE=&quot;background:#f5f5f5;&quot;|Cold (-)<br /> !STYLE=&quot;background:#eaeaea;&quot;|3&lt;br&gt;Kopplas inte*<br /> !STYLE=&quot;background:#e0e0e0;&quot;|Finns inte på&lt;br&gt;mono[[tele]]<br /> !STYLE=&quot;background:#d0d0d0;&quot;|Ring&lt;br&gt;Byglas till Sleeve<br /> |-------<br /> |}<br /> <br /> <br /> (*) Angående obalanserad koppling: Det är vanligt att Sleeve och Cold kortsluts med avsikt i färdiga, obalanserade kablar, men det är oftast bättre att inte koppla in Cold-ledaren alls - så det rekommenderas av flera tillverkare. Om det är byglat mellan pin 1 och 3 i XLR-kontakten i en obalanserad kabel från XLR till monotele, så åtgärdas det lätt genom att helt enkelt klippa av den bygeln.<br /> <br /> Att koppla in en obalanserad signal till en transformatoringång, kan vara lite knepigt. Signalen behöver komma in mellan stift 2 och 3 på [[XLR]]-kontakten. Om man har en adapter eller kabel där stift 2 inte är inkopplat och signalen finns mellan stift 1 och 3, så fungerar det oftast bra vid transistorbalanserade ingångar, men med transformatorbalanserad ingång så blir det svagare signal och basförlust.<br /> <br /> (**) Angående TRS-kontakten i obalanserad koppling: TRS är egentligen gjord för balanserad koppling, så &quot;Ring&quot; är överflödig. Problemet är att vissa apparater kopplar om sin ingång till balanserat automatiskt om det inte är kortslutet mellan Ring och Sleeve (på en TR - &quot;monotele&quot; - är ju Sleeve hela längden av Sleeve och Ring tillsammans), så man kan få sämre resultat om man låter TRS-kontakten vara obyglad när ingången är obalanserad.<br /> <br /> (***) Samma koppling gäller även för [[RCA]].<br /> <br /> ==Se även==<br /> <br /> Se också [[TRS]]-[[kabel]] och [[RCA]]-[[kabel]].<br /> <br /> <br /> Ett par av de mest kända tillverkarna, är [[Cannon]], [[Neutrik]] och [[Switchcraft]].<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Sampling&diff=6794 2014-06-07T22:01:48Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>'''''Sampling''''' är ett begrepp som har lite olika betydelser i olika sammanhang.<br /> <br /> <br /> ==Ursprunglig betydelse==<br /> Sampling betyder egentligen provtagning - och det är också i princip vad som händer när man samplar också. Man hämtar in mätvärden vid en specifik tidpunkt. När man samplar ljud, så hämtar man in dessa mätvärden kontinuerligt, i [[samplingsfrekvens]]ens takt. Om man har en samplingsfrekvens på 44.1kHz, så tar man alltså 44100 mätvärden (samplingar) per sekund. Det är en [[AD-omvandlare]] som hanterar omvandlingen från analog signal till digital - som styrs av samma samplingsfrekvens som inspelningsenheten. Beroende på hur hög samplingsfrekvens man har och hur hög upplösning man har, så kan samplingen sedan återskapas av en [[DA-omvandlare]], till en audiosignal som ligger mer eller mindre nära originalljudet.<br /> <br /> <br /> ==Kollagemetoden==<br /> När man pratar om en [[sampling]] i musiksammanhang, så brukar man inte prata om ett enskilt mätvärde, utan om resultatet av samplingsprocessen - ett digitalt ljudklipp. ''Att sampla'' är i den betydelsen att bygga musik utifrån ljud som man spelat in digitalt från någon källa, ofta från gamla skivor eller filmer, och sedan använda sig av detta i sitt musikskapande. Det blir som ett slags ljudkollage. Detta är mycket vanligt inom t ex hiphop och en del elektronisk dansmusik, och har skapat en hel del kontroverser de senaste decennierna när olika artister har samplat skivor utan att be om lov eller betala för sig först.<br /> <br /> <br /> ==Samplingsbibliotek==<br /> Man kan också prata om ''[[samplingsbibliotek]]'', där man har samplat exempelvis ett mekaniskt instrument i detalj - och har byggt upp en komplett uppsättning samplingar som gör att man kan spela på hela instrumentet utan att behöva bry sig om hur det egentligen är uppbyggt. Det kan handla om ett [[piano]], där varje tangent har spelats in med flera olika hårdhet på anslaget - eller ett [[trumset]], där man har spelat in varje enskild trumma med olika anslag - och sätter ihop som ett bibliotek där varje trumma har sin egen tangent på [[klaviatur]]en.<br /> <br /> <br /> ==Röstsamplingar==<br /> Vocals (helt felaktigt ofta förvenskat som &quot;vokaler&quot;) är röstsamplingar, antingen tal eller sång. Används ofta i elektronisk musik som en extra krydda.<br /> <br /> Snälla! Använd inte ordet &quot;vokaler&quot; för att berätta om sångsamplingar, för det låter så otroligt dumt och bidrar lätt till förvirring i diskussionen. Man sätter ihop ord av vokaler och konsonanter. Vokalerna är a, o, u, å, e, i, y, ä och ö. Resten av alfabetet är konsonanter. På engelska heter vokalerna &quot;vowel&quot; och konsonanterna &quot;consonant&quot;.<br /> Använd därför hellre ordet &quot;sångsampling&quot; eller liknande - eller det engelska ordet &quot;vocals&quot;, som betyder att det handlar om sång eller tal.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Mjukvara]]<br /> [[Kategori:Teknik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Latency&diff=6793 2014-04-17T08:10:08Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Latency (kallas ibland ''latens'' på svenska) är en fördröjning som uppstår både vid audiohantering och midihantering i ett [[DAW]]-system.<br /> <br /> =Vad är latency?=<br /> Många tror att latency bara beror på [[ljudkort]]et, men det handlar alltså om hur snabbt hela systemet kan fungera.<br /> <br /> När man spelar in [[audio]] så får man räkna med både input och output latency om man monitorlyssnar på den signal som spelas in genom DAW-programmet. Input och output latency läggs ihop för att få den totala latencyn i systemet (kallas ofta &quot;round trip latency&quot;). Inspelningen hamnar alltid &quot;sample accurate&quot; i DAW-programmet, eftersom input latency kompenseras automatiskt, så det är bara medhörningen som drabbas av latency.<br /> <br /> När man spelar in [[midi]], så finns det ingen input latency att ta hänsyn till, utan det är bara eventuell latency i [[klaviatur]]en, midihanteringen (dessa brukar vara i princip försumbara) - och om man spelar upp ljudet från ett [[VSTi]], systemets output latency.<br /> <br /> När man spelar upp så är det däremot bara output latency som är intressant eftersom allting är lika mycket fördröjt då - och det innebär att man utan problem kan ställa latency till maxvärdet vid [[mix]], för att minska belastningen på [[dator]]n.<br /> <br /> <br /> =Hur yttrar sig fenomenet?=<br /> Om man spelar in exempelvis [[sång]], så får man monitor[[lyssning]]en något fördröjd, beroende på hur kort eller lång latency man kör med. På samma sätt märker man denna fördröjning om man spelar in midi, där det blir latency från att man trycker ner tangenten på [[klaviatur]]et tills man hör ljudet från sitt [[VSTi]] spelas upp. Ljudet spelas alltid in på rätt plats i DAW-programmet, så det är alltså medhörningen som påverkas av fenomenet. Sjunger man med perfekt timing till musiken som programmet spelar upp, så spelas alltså sången in med perfekt timing, även om man får medhörningen av sången fördröjd i lyssningen medan man sjunger.<br /> Med en kraftigare [[dator]] och ett bra [[ljudkort]] kan man som regel ställa ner latency på kortare tider - men om man ställer in latency för lågt, så börjar det uppstå knaster och sprak - och urspårad [[synk]], så det gäller att hitta rätt.<br /> <br /> De flesta brukar tycka att det är hållbart med en latency upp till omkring 10ms - men det beror både på hur kinkig personen är och vad det är för [[instrument]] man spelar på.<br /> <br /> <br /> =Ljudkort=<br /> För lägsta möjliga latency så väljer man ett [[PCI]] eller PCIe-ljudkort. De sitter direkt på PCI/e-bussen i datorn och går alltså inte via något [[extern]]t [[interface]] - och det gör att deras hantering av ljudet blir snabbare.<br /> Andra alternativ är [[Firewire]] och [[USB]], där Firewire som regel är det som kan ge lägst latency av dessa, eftersom det har [[DMA]]-överföring. Under vissa förutsättningar kan faktiskt USB1 ha lägre latency än USB2, men då begränsas man till max 2 kanaler in/ut.<br /> <br /> Vissa tillverkare har lyckats komma runt den onödigt slöa USB-hanteringen i operativsystemet i sina nyare [[extern]]a ljudkort, så att de får ner latency nära samma nivå som för Firewire.<br /> <br /> Det mesta av problemen med latency, kommer dock av att datorn inte är kraftfull nog för att hantera den låga latency som man vill köra med.<br /> <br /> <br /> =Drivrutiner=<br /> Det finns vissa generella Direct X eller Multimedia-drivrutiner för ljudkort, som ibland är valda som default i DAW-programmet - och de ger ofta en latency på 0.5 sekund eller ännu mer. Man ska därför inte använda dessa, utan man ska använda sig av de dedikerade låglatency-drivrutiner som följer med ljudkortet - och ställa in i DAW-prgrammet att denna drivrutin ska användas. Olika drivrutiner förekommer för olika DAW-program och plattformar, som t ex [[ASIO]], [[WDM]], [[CoreAudio]]. Om man har ett enklare ljudkort som det inte finns låglatency-drirutin till, så kan [[ASIO4ALL]] fungera.<br /> <br /> <br /> =Samplingsfrekvens=<br /> Med högre [[samplingsfrekvens]] kan man köra med lägre latency - men bara om datorn har tillräcklig prestanda för att hantera det...<br /> <br /> <br /> =Belastning=<br /> Om man har många plugin-effekter och virtuella instrument igång, så kan man behöva öka latency för att datorn ska hinna med att hantera allting. Situationen kan bara förbättras genom att man kör med färre plugins eller skaffar en snabbare dator.<br /> <br /> Ett alternativ kan också vara att avlasta datorn genom att installera något [[DSP]]-kort, där kortets effekter körs av en separat processor istället för datorns [[CPU]]. Dessa kort kan dock inte hantera [[native]]-plugins, utan bara plugins som är gjorda för det aktuella DSP-kortet.<br /> <br /> <br /> =Hur räkna ut latency?=<br /> Ljudkortets drivrutin anger latency till [[DAW]]-programmet, som visar detta i sina inställningar för Latency/Buffersize. Det innehåller oftast summan av både [[ASIO]] och omvandlarnas fördröjning (normalt tar omvandlarna 1-2ms för sitt jobb).<br /> <br /> Latency är knutet till samplingsfrekvens (kHz) och buffersize (antal samples), enligt formeln:<br /> <br /> Buffer/Samplingsfrekvens = ASIO Latency<br /> <br /> [[Frekvens]]en är [[samplingsfrekvens]] i kHz och ASIO Latency blir i millisekunder.<br /> <br /> Som exempel kan vi ta 44.1kHz och 128 i buffersize, vilket blir ca 2.9ms på ett håll och alltså ca 5.8ms roundtrip + omvandlarnas latency på 1-2ms, med andra ord ca 6.8-7.8ms totalt. Eventuella fördröjningar i datorns interface och drivrutinerna kan också tillkomma, men där är det svårare att säga något generellt. Avståndet från högtalare till örat tar också tid, som man kan vilja ta med i beräkningen. Mer om det här nedan.<br /> <br /> <br /> =Rimligt med jakt på låg latency?=<br /> Ibland är folk kanske överdrivet kinkiga när det gäller att jaga lägsta möjliga latency. 10ms motsvarar ju ett avstånd på ca 3,4 meter (ljudets hastighet i luft är ju ca 340m/s) - ett avstånd som kanske inte är helt ovanligt om man exempelvis spelar [[gitarr]] och sitter en liten bit bort från sin [[förstärkare]]. Att ha en latency på 10ms kan däremot kännas väldigt konstigt om man spelar trummor, eftersom det ju är ganska ovanligt med så långa armar... ;) Sitter man vid ett [[trumset]] så finns ju trummorna oftast inte mer än någon meter från öronen - och alltså bör det kännas mer rätt om man kan ställa ner latency på ca 3ms. Detta om man lyssnar med hörlurar - annars kan man behöva ta hänsyn till avståndet från högtalarna till öronen också...<br /> <br /> <br /> =Hur slipper man latency?=<br /> <br /> ==Audio==<br /> Ofta har [[DAW]]-system eller [[ljudkort]] funktioner för att slippa ifrån latency - men nackdelen är att man då inte kan lyssna med DAW-systemets [[effekt]]er, utan monitorlyssningen routas direkt till utgången innan ljudet går in till DAW-programmet, så att man inte får [[lyssning]]en efter all behandling på det spår man spelar in för stunden.<br /> <br /> Vissa ljudkort innehåller en DSP-effektenhet, som kan användas för att få effekter i medhörningen utan att behöva få dem från sin DAW och utan att effekterna spelas in på det aktuella spåret. Det som oftast används är reverb, eftersom en del tycker att det känns bättre att sjunga med reverb i lurarna, än att höra rösten helt torr.<br /> <br /> Om man spelar in audio och använder en hårdvaru[[mixer]], så kan man köra monitorlyssning separat i den och skicka exempelvis en [[tappning]] till ljudkortet - och därmed inte behöva bry sig om alls vilken latency systemet är inställt på, men förstås med nackdelen att man inte kan lyssna med effekter från sin DAW, utan måste ha en effektenhet inkopplad i mixern om man vill ha ett feelingreverb medan man sjunger.<br /> <br /> ==MIDI==<br /> Om man spelar in [[midi]], kan man göra så, att man lyssnar på [[synt]]ens eget ljud medan man spelar in (för att vid uppspelning ändra till kanaler med virtuella instrument i sin DAW), så får man syntens ljud utan latency, men i så fall får man leva med att man inte hör riktigt rätt ljud under inspelning...<br /> <br /> Om man har ett klaviatur utan eget ljud, så finns det dessvärre inget sätt att undvika latency.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Datorer]]<br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6792 2014-02-27T13:44:17Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 12dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> =====Haas-zonen=====<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|[http://www.sofsci.com/sv/sofsci-dämpfötter Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> Denna typ av rum började komma någon gång på 80-talet. Genom att göra den främre delen av kontrollrummet i stort sett akustiskt &quot;död&quot;, fick man en mycket bättre realism än man hade haft tidigare. Detta för att absorptionen gör att tidsskillnaden mellan direktljudet och första reflektionerna, blev tillräckligt stor för att hjärnan ska kunna sortera bort det. Resultatet blir ett (i bästa fall) helt neutralt rum där man får i princip samma resultat som i andra LEDE-rum. För att undvika en akustiskt &quot;död&quot; känsla, så behöver bakänden av rummet vara mer reflekterande, men ändå inte orsaka ett eko, så därför behövs en viss grad av absorption eller diffussion där.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> RFZ (Reflection Free Zone) är samma princip som LEDE, fast tvärtom...<br /> Detta tänktes också ut på 80-talet. Ett problem som kan uppstå i LEDE-rum, är att man kanske vill ha en glasruta på väggen mellan monitorerna så att man ser in till liverummet - och därmed kan man inte behandla den väggen.<br /> Då kan istället väggarna och glaset vinklas, så att alla första reflektioner kommer att gå förbi mixpositionen och istället komma längre bak i rummet. För att dessa reflektioner inte ska komma tillbaks till mixpositionen, så behöver då resten av rummet vara hårt dämpat. Detta fungerar utmärkt så länge man befinner sig på mixpositionen och undviker att placera olika saker bakom ryggen, eftersom dessa i så fall kommer att orsaka reflektioner av ljudet.<br /> <br /> Både LEDE och RFZ har som mål att rummets påverkan ska bli minimal och det uppnås genom att se till att de första reflektionerna inte når mixpositionen.<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> ESS (Early Sound Scattering) är ytterligare ett alternativ, som är lite nyare. Tanken är att bygga ett rum där reflektionerna är så slumpmässigt fördelade att de inte kan tillföra något speciellt rumsljud. Här har man en starkt diffuserande framdel, som sprider de tidiga reflektionerna. Huvuddelen av rummet i övrigt, är absorberande, där låga frekvenser behandlas främst med membranabsorbenter.<br /> Rummet kan bli något mer &quot;levande&quot; än äldre konstruktioner, med neutralt ljud och bra stereobild, som båda bibehålls väl i hela rummet.<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling.<br /> <br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic] och [http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/user/acoustic%20calculator.asp MH Audio's Acoustic Calculator för bl a Helmholtzresonatorer och diffusorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kabel&diff=6791 2014-01-18T23:57:23Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Kabel som köps färdig med kontakter på, kallas även kablage.<br /> Kablar finns i många former och för många ändamål.<br /> <br /> Några exempel på sådana som ofta förekommer i musiksammanhang:<br /> <br /> <br /> ==Nätkabel (elkabel)==<br /> Nätkabel innehåller 2 eller 3 ledare, beroende på om den är ojordad eller jordad.<br /> Normalt är färgerna blå, brun och gul/grön, där gul/grön alltid används till skyddsjorden och '''aldrig''' till något annat, blå används till nollan (blå är en kall färg och används alltså normalt till &quot;cold&quot;, som är 0V i sammanhanget) - och slutligen brun, som används till fasen (brun är en varm färg och är alltså &quot;hot&quot;, som är fasen som svänger mellan +230V och -230V med en [[frekvens]] på 50Hz i det svenska elnätet).<br /> <br /> <br /> ==Högtalarkabel==<br /> Högtalarkabel består av två ledare; en nolla och en fas, på samma sätt som nätkabeln. Denna typ av kabel används enbart mellan [[slutsteg]] och passiva [[högtalare]]. Om man har aktiva högtalare (alltså med inbyggt slutsteg), så använder man i stället en skärmad signalkabel av lämplig typ.<br /> <br /> <br /> ==Signalkabel==<br /> Signalkabel kan vara [[obalanserad]] eller [[balanserad]]. Den obalanserade innehåller en ledare och skärm, medan den balanserade innehåller två ledare och en skärm. Obalanserade kablar förekommer oftast med [[TS]] (mono-[[TRS|telekontakt]]er) eller [[RCA]]-kontakter. Balanserade kablar förekommer oftast med [[TRS]] (stereotele) kontakter eller [[XLR]]-kontakter. Skärmningen är väldigt viktig för att reducera störningar som lätt kan komma in i kabeln - framför allt i den obalanserade kabeln.<br /> <br /> ===Tekniska aspekter på signalkabeln===<br /> [[Kapacitans i audiokabel]] kan spela roll, beroende på vilken typ av utgång och ingång man kopplar ihop. Vissa saker är känsligare än andra mot sådant, men så länge man har en lågohmig utgång som kopplas till en högohmig ingång, så är kapacitansen helt betydelselös i hörbara frekvenser.<br /> <br /> En sak som vissa tillverkare tar upp, är [[hastighetsfaktor]]n, men den är egentligen betydelselös i ljudsammanhang. Relaterat till detta är också rekommendationer som man ser ibland, om att man måste ha samma längd på kablarna till höger och vänster kanal, för att inte få fördröjningar och fasfel.<br /> <br /> En annan sak som vissa tillverkare påstår är viktigt, är [[skineffekt]]en - men den är i de flesta fall försumbar i hörbara frekvenser.<br /> <br /> [[Skärm]]ningen i kabeln behöver vara tät för att skydda mot [[störningar]].<br /> <br /> [[Kabelmaterial]] är något som också kan anses vara viktigt - och visst har olika material olika bra ledningsförmåga, men med de korta längder man har i en studio, så blir skillnaden minimal (om ens mätbar...). Det enda som påverkas av olika material (åtminstone bland de material som används i kablar), är dessutom att signalen i värsta fall dämpas med någon dB i en tiometerssladd. Det påverkar alltså inte soundet, utan bara styrkar - och det ytterst lite.<br /> <br /> ==Digitalkabel==<br /> [[Digital]]kabel överför [[digital]]a signaler och kan vara [[optisk]] eller elektrisk, beroende på vilka interface de används till. En [[optisk]] plast[[fiber]]- eller glas[[fiber]]-kabel med [[TOSlink]]-kontakter, används till optisk [[SPDIF]] och till [[ADAT]] [[Lightpipe]]. En koaxialkabel med en impedans på 75 ohm används till elektrisk [[SPDIF]] med [[RCA]]-kontakter (inte att förväxla med den obalanserade vanliga signalkabeln med RCA-kontakter, som inte fungerar lika tillförlitligt till SPDIF, även om den oftast fungerar om man testar...). En [[koaxial]]kabel med 2 ledare och 110 ohms [[impedans]] används till [[balanserad]] överföring enligt [[AES_EBU|AES/EBU]]-standarden och kontakterna som används där, är [[XLR]] (inte att förväxla med [[analog]] [[balanserad]] kabel med samma kontakter). En [[koaxial]]kabel med 75 ohms [[impedans]] och [[BNC]]-kontakter, används till [[Wordclock]], som används för att förse hela systemet med samma klocka för synkronisering av all [[digital]]a enheter. Ibland används [[BNC]]-kontakten också till [[SPDIF]], men det är ganska ovanligt.<br /> <br /> ==MIDIkabel==<br /> [[MIDI|Midi]]kabel används till överföring av [[MIDI|midi]]signaler och består av 2 ledare och skärm - och använder 5-poliga DIN-kontakter.<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Balanserad&diff=6790 2014-01-18T23:54:12Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>==Hur funkar det?==<br /> En balanserad koppling består av 2 ledare och en skärm.<br /> Skärmen är signaljord och ledarna innehåller signalen i originalskick i den ena - och [[fasvänd]] i den andra. Detta gör att man i mottagaränden kan reducera - eller i bästa fall helt eliminera - störningar som har kommit in i kabeln på vägen, genom samma sorts utsläckning som uppstår vid [[fasfel]]. Den balanserade kopplingen är alltså mycket mindre känslig för störningar än vad en [[obalanserad]] är.<br /> Förutsättningen är förstås att både sändande* och mottagande* sida är balanserade för att det ska fungera. Om det ena änden är obalanserad, så blir hela kopplingen obalanserad.<br /> <br /> <br /> ==Signalnivå==<br /> Ofta påstås det att balanserade kopplingar alltid kör med proffs-standarden [[4dB|+4dB]]-nivå - men det är inget som är automatiskt kopplat till vartannat, även om det är vanligast att balanserade kopplingar är +4dB (om man bortser från [[mikrofon]]er, där det handlar om mycket svagare nivå... ;) ).<br /> <br /> <br /> ==Kontakttyper==<br /> Vanligaste kontakterna är [[TRS]] och [[XLR]] - eller 25-pin [[D-SUB]].<br /> <br /> <br /> ==Förklaring sändande/mottagande==<br /> &lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt; förklaring:<br /> <br /> sändande=[[micpreamp]]ens utgång<br /> <br /> mottagande=[[ljudkort]]ets [[line]]ingång<br /> <br /> <br /> (se även [[kabel]])<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Teknik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Balanserad&diff=6789 2014-01-18T23:52:56Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>==Hur funkar det?==<br /> En balanserad koppling består av 2 ledare och en skärm.<br /> Skärmen är signaljord och ledarna innehåller signalen i originalskick i den ena - och [[fasvänd]] i den andra. Detta gör att man i mottagaränden kan reducera - eller i bästa fall helt eliminera - störningar som har kommit in i kabeln på vägen, genom samma sorts utsläckning som uppstår vid [[fasfel]]. Den balanserade kopplingen är alltså mycket mindre känslig för störningar än vad en [[obalanserad]] är.<br /> Förutsättningen är förstås att både sändande* och mottagande* sida är balanserade för att det ska fungera. Om det ena änden är obalanserad, så blir hela kopplingen obalanserad.<br /> <br /> <br /> ==Signalnivå==<br /> Ofta påstås det att balanserade kopplingar alltid kör med proffs-standarden [[4dB|+4dB]]-nivå - men det är inget som är automatiskt kopplat till vartannat, även om det är vanligast att balanserade kopplingar är +4dB (om man bortser från [[mikrofon]]er, där det handlar om mycket svagare nivå... ;) ).<br /> <br /> <br /> ==Kontakttyper==<br /> Vanligaste kontakterna är [[TRS]] och [[XLR]] - eller 25-pin [[D-SUB]].<br /> <br /> <br /> <br /> (se även [[kabel]])<br /> <br /> <br /> &lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt; förklaring:<br /> <br /> sändande=[[micpreamp]]ens utgång<br /> <br /> mottagande=[[ljudkort]]ets [[line]]ingång<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Teknik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=TS&diff=6788 2014-01-18T23:50:25Z

<p>Claes: Omdirigerar till Telekontakt</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[Telekontakt]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Obalanserad&diff=6787 2014-01-18T23:50:13Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>En obalanserad koppling är enklaste möjliga kopplingen, med en signalledare med [[skärm]] som är signaljord.<br /> <br /> <br /> ==Bra skärmning viktig!==<br /> Eftersom den obalanserade kopplingen är relativt störkänslig, så är det väldigt viktigt att ha en tät skärm och att man är extra noga med kabeldragningen, så att man undviker närhet till [[nätdel]]ar, nätspänningskablar, [[CRT]]-skärmar och annat som genererar kraftiga störfält. Jämför med [[balanserad]].<br /> <br /> <br /> ==Var används den?==<br /> Obalanserad överföring brukar användas i t ex [[HiFi]]-utrustning och billigare [[ljudkort]]/[[audiointerface]].<br /> <br /> <br /> ==Kontakter==<br /> Vanligaste kontakttyperna är [[TS]] (eller minitele) och [[RCA]]. [[TRS]]-kontakter används för obalanserad [[stereo]].<br /> <br /> <br /> ==Obalanserad till balanserad?==<br /> Vid behov kan man med hjälp av t ex en balanserings-[[transformator]] eller [[DI-box]] göra om en obalanserad utgång till balanserad. Detta kan vara nödvändigt om man behöver överföra ljudet genom långa kablar eller om man har stora problem med [[störningar]].<br /> <br /> <br /> ==Signalnivå==<br /> Ofta sägs det att obalanserad linesignal alltid håller &quot;konsumentstandarden&quot; -10dB, medan balanserad håller &quot;proffs-standarden&quot; +4dB - men det är inget som är automatiskt kopplat till vartannat, utan det är helt olika saker - även om det är vanligast att de följer varandra åt.<br /> <br /> <br /> ==Varning för transformatoringångar==<br /> Att koppla in en obalanserad signal till en transformatoringång, kan vara lite knepigt. Signalen behöver komma in mellan stift 2 och 3 på [[XLR]]-kontakten. Om man har en adapter eller kabel där stift 2 inte är inkopplat och signalen finns mellan stift 1 och 3, så fungerar det oftast bra vid transistorbalanserade ingångar, men med transformatorbalanserad ingång så blir det svagare signal och basförlust.<br /> <br /> <br /> (se även [[kabel]])<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Balanserad&diff=6786 2014-01-18T23:46:40Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>En balanserad koppling består av 2 ledare och en skärm. Skärmen är signaljord och ledarna innehåller signalen i originalskick i den ena - och [[fasvänd]] i den andra. Detta gör att man i mottagaränden kan reducera - eller i bästa fall helt eliminera - störningar som har kommit in i kabeln på vägen, genom samma sorts utsläckning som uppstår vid [[fasfel]]. Den balanserade kopplingen är alltså mycket mindre känslig för störningar än vad en [[obalanserad]] är.<br /> Förutsättningen är förstås att både sändande* och mottagande* sida är balanserade för att det ska fungera. Om det ena änden är obalanserad, så blir hela kopplingen obalanserad.<br /> <br /> Ofta påstås det att balanserade kopplingar alltid kör med proffs-standarden [[4dB|+4dB]]-nivå - men det är inget som är automatiskt kopplat till vartannat, även om det är vanligast att balanserade kopplingar är +4dB (om man bortser från [[mikrofon]]er, där det handlar om mycket svagare nivå... ;) ).<br /> <br /> Vanligaste kontakterna är [[TRS]] och [[XLR]] - eller 25-pin [[D-SUB]].<br /> <br /> (se även [[kabel]])<br /> <br /> <br /> &lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt; förklaring:<br /> <br /> sändande=[[micpreamp]]ens utgång<br /> <br /> mottagande=[[ljudkort]]ets [[line]]ingång<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Teknik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6785 2014-01-18T12:27:37Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 12dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> =====Haas-zonen=====<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|[http://www.sofsci.com/sv/sofsci-dämpfötter Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> kommer snart...<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> kommer snart...<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling.<br /> <br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic] och [http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/user/acoustic%20calculator.asp MH Audio's Acoustic Calculator för bl a Helmholtzresonatorer och diffusorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Akustikbehandling&diff=6784 2014-01-18T12:26:18Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Detta är ett väldigt omfattande ämne, så artikeln är under ständig uppdatering...<br /> <br /> <br /> Till att börja med så är det på sin plats att nämna att akustikbehandling handlar om helt andra åtgärder än [[ljudisolering]] (akustikbehandling handlar om åtgärder som ska förbätta ljudet i rummet, medan ljudisolering ska förhindra läckage av ljud till/från rummet). Jag betonar detta ännu en gång här, eftersom det är väldigt många som inte har koll på skillnaden mellan dessa begrepp...<br /> <br /> <br /> == Kontrollrummet ==<br /> Akustikbehandling av [[kontrollrum]]met är viktigare än många inser - och det kan i vissa fall faktiskt göra större nytta för ljudet, än att byta upp sig till bättre [[monitor]]er! Skaffar man bättre monitorer, så bör man samtidigt också se över akustikbehandlingen, eftersom man inte kommer att få bästa möjliga ljud från sin dyra investering annars. En väldigt viktig åtgärd, med andra ord.<br /> <br /> <br /> ===Placering===<br /> För att få bästa förutsättningar, så ska man placera sig symmetriskt i rummet. Bäst förutsättningar får man om man placerar monitorerna mot en kortvägg. Då är det nämligen längre till väggen man har bakom ryggen - och man får lite mindre problem med första och andra reflektionerna därifrån. Om en monitor står närmare en vägg än den andra, så kommer basen att förstärkas mer från den sidan - och man får en obalans i stereoperspektivet som får genomslag i hur man mixar. Man ska också placera sig själv och monitorerna i en liksidig triangel, där monitorerna utgör två av spetsarna och lyssningspositionen är den tredje.<br /> <br /> <br /> ===Avstånd till väggar===<br /> Eftersom [[bas]]en i princip är rundstrålande (tydligt omkring 500Hz och i princip helt rundstrålande under ca 100Hz), så är det extra viktigt att dämpa väggen bakom monitorerna om de står närmare väggen än 1-2m. Om de står närmare så kan det t o m bli bättre att sätta tjockare absorbenter på väggen bakom och placera monitorerna så nära att man trycker in dem en del i absorbenterna. Läs dock nedan (under SBIR) angående slutstegens kylflänsar!<br /> <br /> Med en vägg nära, så förstärks basen 3dB och i ett hörn förstärks basen 6dB.<br /> <br /> <br /> =====SBIR=====<br /> Det finns ett problem som kanske inte är så uppenbart när man har högtalare i närheten av en vägg - och det är något som kallas SBIR (Speaker Boundary Interface Response), som påverkar ljudet i basen.<br /> <br /> En liten förklaring för att (förhoppningsvis) öka förståelsen för detta fenomenet...<br /> Eftersom [[högtalare]]n har ett visst avstånd mellan sig och väggen, så kan det uppstå [[stående våg]]or mellan dessa ytor (på samma sätt som det blir mellan två parallella väggar), men mellan högtalare och vägg blir mindre allvarligt, eftersom högtalaren som regel är snedställd och inte är parallell med väggen, men den aktuella frågan är liknande, därav denna inledning.<br /> <br /> Man har problemet att basfrekvenserna i princip är rundstrålande (ganska påtagligt redan vid 500Hz och i princip helt rundstrålande vid typ 100Hz) - och vare sig man har basreflexrör framåt eller bakåt, så kommer basfrekvenserna därför att studsa på väggen bakom högtalarna. De reflexer som kommer i retur från väggen, kommer att verka ihop med direktljudet från högtalaren, vilket ger upphov till förstärkningar och försvagningar vid olika frekvenser (det är detta som kallas SBIR).<br /> <br /> Med bredbandiga [[absorbent]]er på väggen bakom monitorerna, så reducerar man problemet, men eftersom det handlar om låga frekvenser, så blir det problem om absorbenterna inte är tillräckligt tjocka. Därför är det ofta lämpligast att placera högtalarna så nära väggen som möjligt, så att interferenserna hamnar högre upp i registret och därför kan behandlas med rimligt tjocka absorbenter i stället. Det gör inget om högtalarna trycks in lite i materialet, utan det kan snarare hjälpa till genom att reducera vibrationer.<br /> <br /> Om man gör det så måste man förstås se till att luftväxlingen kring slutstegens kylflänsar (som sitter på baksidan av aktiva monitorer) inte blockeras så att kylningen blir för liten. Blir dessa kylflänsar väldigt varma under drift, så får man helt enkelt placera monitorerna så nära som möjligt, men utan att kylflänsarna får kontakt med absorbenterna. Om det sitter basreflexrör på baksidan, så kan ljudet bli påverkat om man helt eller delvis täpper igen dem - så det är också något att hålla koll på.<br /> <br /> En annan sak är att man tyvärr ofta hamnar någonstans mitt emellan golv och tak i höjdled med monitorerna i normala rum i hemmet. Det är inte bra om det är samma mått där, eftersom risken blir större för nya problemfrekvenser då på grund av SBIR, så sådan placering bör undvikas. Försök alltså se till att måtten från högtalarens topp till rummets tak INTE är samma som från högtalarens botten till rummets golv (om monitorn står på ett bord, så räkna med måttet från bordets undersida till rummets golv).<br /> <br /> ===Hörn===<br /> Hörnen är ett gissel. Där förstärks basen väldigt mycket (som sagt ca 12dB) och väldigt okontrollerat, så det är alltid bra att göra något åt hörnen. Placera en välfylld bokhylla där om budgeten eller fingerfärdigheten inte tillåter akustikskum-hörn alternativt mineralullskivor - men hörnen får man nog anse att de är bland det första man bör titta på. Man ska inte heller glömma bort &quot;hörnen&quot; mellan vägg och tak, där det kan vara nästan lika illa som i vägg/vägg-hörnen...<br /> <br /> ===Spegelmetoden===<br /> Spegelmetoden ger väldigt bra riktmärken för var man bör placera någon form av absorbenter (eller diffusorer, beroende på vilken metod man väljer). Det går till som så, att man placerar en spegel (fysisk eller tänkt...) på väggen och flyttar den runt. När man från mixpositionen kan se någon av monitorerna i denna spegel, så har man hittat rätt placering för behandling. Väggen bakom monitorerna är viktig att tänka på här - och givetvis är sidoväggarna extra viktiga också. Ta alltid till lite extra runt om, så att ljudbilden inte ändras mer än nödvändigt om du skulle råka flytta dig lite när du sitter och jobbar.<br /> <br /> <br /> =====Första reflektioner=====<br /> De positioner man hittar med spegelmetoden är väldigt viktiga och kallas &quot;första reflektioner&quot; (&quot;first reflections&quot;). Har man ett rum som inte är behandlat vid dessa första reflektions-platser, så råkar man lätt ut för det som kallas &quot;[[listening fatigue]]&quot;.<br /> <br /> <br /> ======Haas-zonen======<br /> Om väggarna befinner sig inom Haas-zonen, som det kallas när reflexerna kommer tillbaks inom ca 25-35ms (ca 4.3-6m eftersom ljudet ju ska gå till reflexpunkten och tillbaka till lyssningspositionen på denna tid), så är det lämpligast att enbart använda absorption. Sätter man upp diffusorer inom Haas-zonen så är risken stor att man upplever att ljudet blir utsmetat, så då motverkar diffusionen sitt syfte.<br /> <br /> Om väggarna finns utanför Haas-zonen (alltså längre bort än ca 4.3-6m), så kan det vara bättre att behandla den väggen med diffusorer kring reflektions punkterna - eller en blandning av absorbenter och diffusorer.<br /> <br /> <br /> =====Kamfilter=====<br /> Med spegelmetoden reducerar man problemen med kamfiltereffekten, som annars uppstår på grund av att direktljudet samverkar med första reflektionen från någon vägg - och ger upphov till förstärkningar och utsläckningar vid olika frekvenser, på samma sätt som med SBIR, som nämndes tidigare.<br /> <br /> <br /> ===Golv och tak===<br /> Matta på golvet är ganska självklart för de flesta - men taket är det ganska vanligt att man inte behöver behandla i en liten hemstudio om man inte har lågt i tak. Om man märker att man behöver behandla taket, så använder man spegelmetoden där också.<br /> <br /> Om man har möjlighet att göra relevant behandling av taket, så kan det i många fall vara lämpligare att ha ett fritt trägolv, än att täcka golvet med mattor, men det beror förstås alltid på det enskilda fallet.<br /> <br /> <br /> =====Moln=====<br /> Om man har större behov av absorption, så kan man hänga upp ett &quot;moln&quot; i taket mellan mixpositionen och monitorerna. Ett sådant moln består helt enkelt av en bredbandig absorbent som hängs upp i taket med en vinkel som öppnar sig bakåt mot rummet.<br /> <br /> <br /> ===Bakom ryggen===<br /> I de flesta hemstudios är det lämpligast att enbart inrikta sig på absorption, eftersom man oftast sitter inom Haas-zonen (se ovan, på första reklektioner).<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - absorbenter===<br /> Glöm för all del inte bort att placera monitorerna på absorbent-kuddar. Annars skickas vibrationerna ner i underlaget och förstärks okontrollerat - något som brukar ge upphov till en luddigare bas. Det finns de som hävdar att det är bättre att enbart ha betongplattor eller annat tungt material, eftersom det inte kommer i resonans - men de flesta anser nog att det är bäst att frikoppla högtalaren från underlaget med absorbenter av lämpligt slag. Vill man vara på den säkra sidan och ha både hängslen och livrem, så kan man förstås ha tunga betongplattor på underlaget och sedan ha en absorbent mellan stenen och högtalaren (eller tvärtom). Den kanadensiske tillverkaren [http://www.primacoustic.com Primacoustic] har tagit fasta på det och har en absorbentkudde i vanlig ordning - men sedan ligger det en tung, gummiklädd metallskiva mellan absorbenten och högtalaren.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Monitor-dämpkuddar&quot;&gt;<br /> Bild:Primacoustic_recoil.jpg|Primacoustic Recoil Stabilizers<br /> Bild:Auralex_mopads.jpg|Auralex MoPads<br /> Bild:SonicDesign_feet.jpg|Sonic Design Feet<br /> Bild:SOFSCI_dämpfötter.jpg|[http://www.sofsci.com/sv/sofsci-dämpfötter Sounds Of Science - SOFSCI - Dämpfötter]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ====Väggmontering?====<br /> I samband med ovanstående med absorbenter under monitorerna, kan man också nämna att väggfästen som skruvas fast i väggen och man sedan skruvar fast högtalarna i fästena, är olämpliga i studion, av samma orsak som man placerar absorbenter under monitorerna; vibrationerna skickas nämligen direkt in i väggen, som i sin tur fungerar som resonanslåda...<br /> <br /> <br /> ===Monitorunderlag - spikes===<br /> Mätningar som har gjorts av medlemmar i svenska Ljudtekniska Sällskapet, har visat att absorbenter är mycket lämpligare än spikes som underlag, eftersom både lådan och underlaget vibrerar mindre med absorbenter som underlag - och därför kan spikes ge en större både mätbar och hörbar [[distorsion]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Golvvibrationer med en sinusvåg på 125Hz till högtalaren (vibrationer i golvet på de undre kurvorna)&quot;&gt;<br /> Bild:Monitorunderlag_absorbent.jpg|Med absorbent som underlag - golvsignalen förstärkt 2 ggr för att se den tydligare<br /> Bild:Monitorunderlag_spikes.jpg|Med spikes som underlag<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> ===Flutter===<br /> Ett enkelt sätt att kolla om man har oönskat [[flutter]] som behöver åtgärdas, är att gå runt i rummet och klappa hårt i händerna och lyssna. Låter det relativt stumt, utan en överdriven rumsklang och utan en massa snabba ekon av klappet, så är rummet oftast ganska ok. Lyssna ''noga'' på hur det låter, så hör du detaljer som du missar de första gångerna du klappar och undrar vad det är för några galna tips jag kommer med...<br /> <br /> <br /> ===Stående vågor===<br /> Det man behandlar med &quot;normala&quot;, porösa absorbenter (som akustikskum och glasullskivor), är främst efterklangstiden och flutter i rummet. Ofta räcker sådan behandling långt, men i vissa fall är det inte tillräckligt.<br /> Ett fenomen man kan råka ut för, är stående vågor i låga frekvenser - och sådana har de porösa absorbenterna bara en ganska liten effekt på. Ju mindre rum man har, desto högre upp i &quot;musikfrekvenser&quot; hamnar de stående vågorna.<br /> En [[stående våg]] bildas mellan två motstående ytor och gör att den [[frekvens]] vars halva [[våglängd]] och multiplar av den överensstämmer med musikens ljud, kommer att förstärkas och ge upphov till problem med ljudbilden i rummet. Värst är det vid halva våglängden, medan multiplarna av den frekvensen ger svagare resonanser. Man får förstås ännu värre problem om det förekommer mått i rummet som är jämnt delbara med varandra - och absolut värst är ett helt kubformat rum, där alla mått (längd, bredd och höjd) är lika - för då får man tre mått som främjar samma frekvens. Det enda välfungerande sättet att behandla stående vågor, är att bygga avstämda basfällor för just de frekvenser som ställer till problem. Detta kan göras med Helmholtz-resonatorer, Panel-resonatorer och liknande.<br /> <br /> Om man i stället skulle dämpa bort stående vågor med porösa absorbenter, så behöver de ha samma tjocklek som 1/4 våglängd av den frekvens man har problem med (strax över 2m vid 40Hz - så det blir inte särskilt praktiskt...).<br /> <br /> <br /> ====Räkna ut problemfrekvenser====<br /> Man kan enkelt räkna ut vilka frekvenser man kommer att få stående vågor vid, genom att mäta upp sitt rum (längd, bredd och höjd i meter). Man behöver också veta ljudets hastighet vid den temperatur man har i rummet. Vanligt är ca 21 grader och då är ljudets hastighet ca 344m/s (se länk till uträkning här nedan, under [[Akustikbehandling#Anv.C3.A4ndbara_l.C3.A4nkar|Användbara länkar]]).<br /> <br /> Man räknar sedan ut med en väldigt enkel formel, men eftersom det är halva våglängden som ger störst problem, så dubblar man rummets mått när man sätter in det i formeln.<br /> <br /> hastighet / rumsmått*2 = frekvens<br /> <br /> För att kontrollera din egen uträkning så kan jag ta ett exempel:<br /> Mått 3*4m, med takhöjd på 2,5m. Detta ger frekvenserna ca 57, 43 och 69Hz. För att sedan få in en hel våglängd i rummet så blir frekvensen dubblerad, så vid 114, 86 och 138Hz kommer det också att kunna uppstå stående vågor, men med svagare styrka.<br /> <br /> När man kommer upp på multiplar av halva våglängden, så kommer man dessutom att få utsläckningar och inte bara förstärkningar. De punkter där det sker utsläckning på detta sätt, brukar också kallas för rums-noder eller rums-moder (det senare används ofta eftersom begreppet &quot;room modes&quot; är vanligast i engelskan).<br /> <br /> <br /> ===LEDE===<br /> Den vanligaste principen för behandling av kontrollrummet, är LEDE (Live End - Dead End), som innebär att man dämpar mer &quot;dött&quot; i framdelen av rummet, dvs väggen bakom monitorerna och ända bak till där man sitter och jobbar, medan rummet bakom mixpositionen lämnas mer obehandlad eller behandlas i högre grad med diffusorer, eller diffusorer som blandas med absorbenter.<br /> <br /> <br /> ===RFZ===<br /> kommer snart...<br /> <br /> <br /> ===ESS===<br /> kommer snart...<br /> <br /> <br /> ===För mycket av det goda...?===<br /> Viktigt är också att inte överdriva behandlingen med absorbenter - för då får man till slut ett akustiskt dött rum - och det är verkligen inte kul att jobba i ett sådant... Om man enbart behandlar med tunna skumabsorbenter eller med draperier, så kommer man bara att absorbera diskant, men inte göra något åt basen - något som gör att man kommer att göra mixar som är väldigt diskantrika och basfattiga, eftersom man blir lurad av hur rummet låter.<br /> <br /> Absorbenterna blir effektivare om man sprider ut dem en del, än om alla sätts som en kompakt massa.<br /> <br /> <br /> == Liverummet ==<br /> I [[liverum]]met kan man hålla akustikbehandlingen lite mer varierande. Vissa studios har flyttbara och vändbara skärmar som ger olika grad av [[absorption]], [[diffusion]] eller [[reflektion]] på olika sidor - något som kan vara smart om man behöver kunna förändra [[akustik]]en beroende på vad som spelas in och vilket sound man är ute efter. I vissa studios kan man också hitta liverum, där man har död-dämpat ett hörn - och sedan har olika hörn med olika grad av dämpning. Då kan man placera det aktuella [[instrument]]et i det lämpligaste hörnet.<br /> <br /> <br /> === Sångbåset ===<br /> Först och främst kan man nämna att ett litet utrymme (som garderob e likn) ger ett väldigt trist resultat och dessutom inte är särskilt behagligt att stå och sjunga i... Med korta avstånd mellan väggarna, så kommer dessutom stående vågor att hamna långt upp i frekvenserna så att de bråkar med sången, så det är många nackdelar.<br /> <br /> Om man har ett sångbås så brukar det ofta akustikbehandlas väldigt hårt, så att man får bort rumsljudet till största delen. Det brukar också som regel isoleras ordentligt och byggas som ett flytande rum, så att det inte kommer in ljud utifrån. Mer om sådant kommer i artikeln om [[Ljudisolering]].<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Sånghörn&quot;&gt;<br /> Bild:Sanghorn.jpg|Sånghörn uppifrån<br /> Bild:Dampathorn.jpg|Illustration av sånghörn<br /> Bild:Sanghorn_foto.jpg|Exempel på ett sånghörn i praktiken<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==== Sånghörn ====<br /> Om man vill ha bra dämpning men utan att bygga ett flytande rum, så kan man dämpa ett hörn i rummet med absorbenter, ställa sig inne i hörnet och sjunga ut mot rummet. Då slipper man det tråkiga ljudet och miljön i ett litet bås. Absorbenterna man har bakom sig, reducerar det eventuella ljud som kommer tillbaks utifrån rummet och annars hade reflekterats från väggen bakom ryggen för att sedan gå in i mikrofonen från rätt håll för att spelas in. Det som kommer tillbaks från rummet, mot mikrofonens baksida, blir ju automatiskt dämpat av en [[kardioid]]mikrofon (som är den vanligaste upptagningskarakteristiken vid sånginspelning). Vid behov kan man också sätta upp någon absorbent i taket där man står och sjunger - och för att ytterligare dämpa, så kan man använda en mikrofonskärm bakom micken, som nedanstående eller liknande produkter - men sådana dämpskärmar är enbart att se som ett komplement och inte som ersättning för annan behandling.<br /> <br /> <br /> ==== Mikrofonskärmar ====<br /> Dessa har tagits fram ursprungligen av [[SE Electronics]], som säger att utvecklingsarbetet tog två år. Deras ursprungliga skärm består av olika material i några lager och är avsedd att absorbera ljudet som kommer in och samtidigt skärma av så att ljudet inte fortsätter ut i rummet. Förutom det så skärmar den förstås också av inkommande ljud från andra ljudkällor.<br /> <br /> Det finns de som har upplevt en kamfiltereffekt (se längre upp i denna artikel) när de har använt olika typer av sådana skärmar. Det beror på att det finns en hård skärm av plåt eller annat material. Då absorberas höga frekvenser i materialet, men lite lägre frekvenser reflekteras på det hårda underlaget och kommer tillbaks för att samverka med direktljudet. Om skärmen bara består av porösa absorbenter så bör denna kamfiltereffekt inte kunna uppstå, eftersom det ju inte finns något för ljudet att reflekteras mot.<br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Mikrofonskärmar&quot;&gt;<br /> Bild:vicoustic_flexiscreen.jpg|Vicoustic FlexiScreen<br /> Bild:se_reflexion_filter.jpg|sE Electronics ReflexionFilter<br /> Bild:smproaudio_micthing.jpg|SM Pro Audio MicThing<br /> Bild:auralex_xpander.jpg|Auralex XPander<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> === Trumbåset ===<br /> mer info kommer...<br /> <br /> <br /> == Material ==<br /> <br /> === Absorbenter ===<br /> Som namnet antyder, så är absorbenter till för att absorbera ljudet så att det inte kan reflekteras tillbaks ut från väggen som det träffar. Att använda tyngre material gör inte alltid så stor nytta jämfört med lättare, eftersom man är ute efter att materialet ska kunna vibrera med det inkommande ljudet - och genom denna vibration bromsa upp ljudet och omvandla det till värme.<br /> <br /> Det finns absorbenter i form av akustikskum, mineralull, hårdare glasfiberskivor och olika träkonstruktioner (träkonstruktioner används dock främst till avstämda basfällor och inte för högre frekvenser).<br /> <br /> En uppsjö av olika mer eller mindre bra fabrikat av absorbenter finns - där exempelvis [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic], [http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science], [http://www.ghostacoustics.co.uk/ Ghost Acoustics] och [http://www.illbruck-sonex.com/ Illbruck] kan nämnas eftersom de har välfungerande produkter som inte bara är kopior av andras... ;)<br /> Somliga, mindre nogräknade aktörer, säljer även packnings-skum och påstår att det är bra som akustikbehandling, men eftersom materialet kan byggas upp på olika sätt, så fungerar produkterna inte på rätt sätt bara för att de ser ungefär likadana ut.<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Absorbenter&quot;&gt;<br /> Bild:SOFSCI SuperChunk.jpg|SOFSCI SuperChunk<br /> Bild:Vicoustic_Flexi_A75.jpg|Vicoustic Flexipanel A75<br /> Bild:Auralex_DST_114.JPG|Auralex DST114<br /> Bild:Illsonic_Sonex.jpg|Illsonic Sonex (Waffel)<br /> Bild:Ghost_bigblockfront.jpg|Ghost Big Block<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Diffusorer ===<br /> Med en diffusor är målet att sprida ut ljudet i stället för att absorbera. En diffusor är därför alltid gjord i ett hårt material, som exempelvis trä, hård cellplast, plast eller glasfiber. De kan se ut på olika sätt. Vissa består av en böjd skiva, som gör att ljudet sprids ut längs skivans kurva. Vissa består av varierande mönster som gjuts av plast eller glasfiber. Vissa består av en serie &quot;torn&quot; av olika höjd som splittrar upp ljudet och ger en spridning både i riktning och tid. Gemensamt för alla, är att ju fler olika höjder det finns i diffusorn, desto större frekvensområde kommer att diffuseras.<br /> <br /> Tänk på vad gäller diffusorer att man skall sitta minst ungefär två till fyra (det lägre värdet för 2D och högre för 1D) gånger lägsta effektiva våglängden ifrån dessa. Diffuserorna skickar ut en rad olika reflektioner och det tar nämligen det avståndet för ljudet att falla samman igen innan det når örat. Annars får man inte den spatiala känsla man sannolikt försöker uppnå utan helt sonika en hoper reflektioner i olika våglängder sig serverat i sweet spot och har då gjort situation värre, snarare än bättre.<br /> <br /> Rent praktiskt så innebär det att om du ämnar använda en diffusor som är verksam ner till 500 Hz (något man väl allra minst bör använda för förstareflexer, gärna lägre) så blir våglängden 340/500 = 0,68 meter. Tar man då denna våglängd gånger 3 (medelvärde av ovanstående avstånd) så blir minsta avståndet från diffusorn till sweet spot cirka två meter.<br /> <br /> Diffusorer är således något som mestadels används i större utrymmen.<br /> <br /> <br /> <br /> Nämnvärda tillverkare är t ex [http://www.auralex.com Auralex], [http://www.vicoustic.com Vicoustic], [http://www.primacoustic.com Primacoustic] och [http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik].<br /> <br /> Några exempel:<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Diffusorer&quot;&gt;<br /> Bild:Vicoustic_Spyke.jpg|Vicoustic Spyke<br /> Bild:Auralex_TFusor.JPG|Auralex T'Fusor<br /> Bild:Svana_AD20.jpg|Svanå AD20<br /> Bild:Svana_goldenhorn.jpg|Svanå Golden Horn<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> === Basfällor ===<br /> Basfällor är (surprise! ;)) till för att fånga upp bas, som lätt blir ett problem i studion. I hörnen uppstår mycket problem med basförstärkning, så hörnen är det första man bör titta över och förse med basfällor. Till hörnen finns det olika konstruktioner; Akustikskum som förekommer i färdiga produkter som är gjorda för att placeras i hörn, Mineralullskivor som sätts in i en lämplig ram och snedställs för att skära av hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=534 Corner Traps], som är en utvecklad variant av den enkla mineralullskivan i hörnet; [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?f=8&amp;t=535 Superchunks], där man skär upp triangelformade bitar av mineralull, som sedan läggs in och fyller hörnet; [http://www.teresaudio.com/haven/traps/traps.html Tubetraps], där en cylinder (som eventuellt även stäms av mot någon specifik frekvens genom att variera längden och/eller tjockleken) med mineralull ställs upp.<br /> <br /> Basfällor som sätts på väggytor, brukar vara av träkonstruktioner som är avstämda mot en eller flera frekvenser, s.k. Helmholtz-resonatorer (se länkar längst ner i denna artikel), eller av tjocka porösa absorbenter, som ger en bredbandig absorption.<br /> <br /> Om man lämnar en luftspalt bakom porösa absorbenter (mineralull och akustikskum), så ger de ett något bättre resultat i lägre frekvenser än om man monterar dem direkt mot väggen.<br /> <br /> En felaktig uppfattning som tyvärr är vida spridd, är att skumabsorbenter aldrig kan dämpa låga frekvenser. Detta är fel och man kan se tydligt att skumabsorbenterna absolut kan ha god effekt på basfrekvenser, i jämförelsen mellan ett par andra vanliga metoder att dämpa hörnen i rummet [http://forum.studiotips.com/viewtopic.php?t=536 HÄR].<br /> <br /> Se dock längre upp i artikeln angående [[Akustikbehandling#Stående vågor|stående vågor]], som kräver avstämda fällor för att reduceras mer än marginellt.<br /> <br /> <br /> &lt;gallery Caption=&quot;Några exempel på kommersiella basfällor&quot;&gt;<br /> Bild:SuperChunk Corner white.jpg|[http://www.sofsci.com/sv Sounds Of Science SuperChunk Corner]<br /> Bild:Vicoustic_Super-BassTrap.jpg|[http://www.vicoustic.com Vicoustic Super BassTrap]<br /> Bild:Auralex_DSTLN.jpg|[http://www.auralex.com Auralex DST LENRD]<br /> Bild:Ghost_cornertrap.jpg|[http://www.ghostacoustics.co.uk Ghost Acoustics CornerTrap]<br /> Bild:Svana_V4.jpg|[http://www.diffusor.com Svanå Miljöteknik V4]<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> == Budgetvarianter ==<br /> Hur kommer man billigt undan då?<br /> <br /> ===Vanliga möbler?===<br /> Alla textilier absorberar diskant - något som kan lugna ner ljudet i ett rum så att det känns lite behagligare. I vanlig ordning så är det dock viktigt att inte överdriva behandlingen med tunna absorbenter, eftersom man då får ett diskantfattigt ljud som gör att man omedvetet kommer att överdriva diskanten när man mixar.<br /> <br /> En välfylld bokhylla fungerar ganska bra som diffusor - och den fångar även upp ganska bra med bas, så länge det inte handlar om stående vågor.<br /> Upphängda tavlor fungerar också delvis som diffusorer, eftersom de ju hänger med en liten vinkel nedåt och alltså reflekterar ljudet annorlunda än den kala väggen skulle ha gjort.<br /> <br /> En soffa absorberar också ljud. Tack vare storleken (tjockleken på kuddar etc), så fångar den också upp ganska bra med bas (dock inte stående vågor).<br /> <br /> En gardin eller ett draperi av något slag, dämpar bara diskanten, så det är inte alls effektivt i lägre frekvenser.<br /> <br /> ===Mineralull?===<br /> Vanlig glasull/stenull som kläs in i genomsläppligt tyg blir en effektiv bredbandig absorbent. Ett avstånd på 5-10cm från väggen, gör skivan effektivare vid lägre frekvenser. Ju tjockare material, desto längre ner i frekvens kommer den att absorbera. Detta är kanske inte optimalt för den som allergisk eller annars har problem med mineralull. Det är ju ingen tillfällighet att ullen levereras i heltäckande, tjock, plast till byggvaruhusen och dessutom förvaras utomhus. <br /> <br /> För att slippa problem med materialflykt som kan irritera luftvägarna etc, så kan man behandla ytan med spraylim i lagom mängd, så att de ytliga fibrerna binds fast vid varandra och därmed blockerar materialflykten. Om man ska klä skivorna med tyg, så underlättar man dessutom en del eftersom man kan trycka fast tyget i spraylimmet och på så sätt slippa fästa det på annat sätt eller sy ihop det. Om man använder för mycket lim, så blir ytan stel och hård - och då kommer höga frekvenser att studsa mot ytan istället för att absorberas - så det gäller att använda lagom mycket lim... Skulle man råka få en för hård yta, så kan man förstås klä dem med tunna skumabsorbenter på fronten för att undvika att högre frekvenser reflekteras, även om det kanske känns lite som att gå över ån efter vatten... ;) <br /> <br /> Ett exempel på hur man kan göra en enkel träram till mineralullen, finns här (klicka för större bild):<br /> <br /> [[Fil:Absorbers.png|300px]]<br /> <br /> Ett annat exempel är att nita ihop en metallram, som exemplet i denna forumtråden: http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=604.0<br /> <br /> <br /> ===Madrass?===<br /> En madrass fungerar också som en porös absorbent och tack vare tjockleken så kan den absorbera bra ner i basen också (med den vanliga reservationen mot stående vågor...), men det är inte säkert att absorptionen blir lika jämn som med akustikskum, eftersom olika skummaterial kan ges olika egenskaper, så det är inte det bästa valet att sätta upp som absorbent på väggen. Madrassen är dessutom väldigt olämplig att använda på väggen på grund av brandrisken, så låt den helst stanna i sängen.<br /> <br /> Se infon [http://www.acousticsfirst.com/acoustical-foam-flamibility-fire-ratings.htm HÄR], så vet du sedan vilken sorts skummaterial du INTE vill sätta upp på väggarna...<br /> <br /> ===Snickarglädje?===<br /> Om man kan snickra, så kan man bygga en Helmholtz-resonator själv, efter formler som man hittar på Nätet. Detta är inte bara en budgetlösning, utan också det bästa sättet att få bort problem när det uppstår stående vågor. Både budget- och proffs-lösning på samma gång! :)<br /> <br /> Likadant, så kan man bygga en diffusor själv med träklossar i olika längder. Även detta finns det formler för att hämta på Nätet.<br /> <br /> ===Budget-monitorkuddar===<br /> Mellan monitorerna och underlaget kan man lägga flera lager av ett sönderklippt polyeten-liggunderlag, så blir det en ganska bra ersättning för dyrare dämpkuddar av akustikskum (akustikskummet blir dock bättre - och snyggare!).<br /> <br /> ===Äggkartonger?===<br /> Äggkartonger då...?<br /> De liknar ju nästan akustikmaterial, så då måste de väl fungera som sådant, eller...?<br /> NEJ! De absorberar i princip ingenting. De kan möjligen fungera hyggligt som diffusorer - men i ett smalt frekvensband, eftersom det inte finns någon variation i mönstret - och på grund av det smala frekvensbandet, så ger de en mycket konstig frekvensgång i rummet (typiskt amatör-replokalssound...). Olämpliga är bara förnamnet!<br /> <br /> Hur &quot;bra&quot; de absorberar, kan man se [http://www.acousticsfirst.com/eggc.htm här]. ;)<br /> <br /> ===Tjock matta på väggen?===<br /> Nja - höga frekvenser absorberas, men inte låga. Kan vara användbart om man exempelvis vill dämpa cymballjud o dyl - men absolut olämpligt för omfattande &quot;behandling&quot;.<br /> <br /> Ett test som har gjorts på en tjock mattas egenskaper, kan man hitta [http://www.acousticsfirst.com/carpet-acoustical-test.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> == Användbara länkar ==<br /> [http://www.mcsquared.com/metricmodes.htm Räkna ut rumsnoder / problemfrekvenser]<br /> <br /> [http://www.bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm Ett annat verktyg för uträkning av rumsnoder]<br /> <br /> [http://www.lautsprechershop.de/index_hifi_en.htm?http://www.lautsprechershop.de/tools/t_helmholtz_en.htm En site för Helmholtz-uträkning]<br /> <br /> [http://www.mh-audio.nl/user/acoustic%20calculator.asp MH Audio's Acoustic Calculator för bl a Helmholtzresonatorer och diffusorer]<br /> <br /> [http://www.microflown.com/files/media/library/Publications/Impedance/2006_aa_impedance.pdf Perforerad panel]<br /> <br /> [http://www.sofsci.com/sv/HiFi-HemmaBio Mer om akustik, lyssningsposition och spegelmetoden]<br /> <br /> [http://www.whealy.com/acoustics/Porous.html Porous absorber calculator (Excel-ark att hämta för uträkningar)]<br /> <br /> [http://dogbreath.de/misc/PlaneAbsorberResonance.pdf Membran-absorbent]<br /> <br /> [http://www.subwoofer-builder.com/qrdude.htm QR Dude - för uträkning av olika diffusorer]<br /> <br /> [http://downloads.bbc.co.uk/rd/pubs/reports/1992-11.pdf Tester som utförts av BBC på olika sätt, med intressanta resultat]<br /> <br /> [http://www.hometheatershack.com/roomeq Program för mätning av rumsrespons]<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-speedsound.htm Räkna ut ljudets hastighet vid olika temperaturer]<br /> <br /> [http://www.stanleyhallstudios.co.uk/pacalc/ Online-uträkning för porösa absorbenter]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Akustik]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Bitdjup&diff=6783 2014-01-08T10:56:51Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Avser det antal bits (och alltså den [[dynamik]]) som en [[digital]] inspelning kan innehålla i det valda formatet.<br /> <br /> ==16-bit==<br /> En audio-[[CD]] har 16-bits dynamik. En bit innebär en skillnad på 6[[dB]], vilket gör att en audio-CD kan ha max 96dB dynamik.<br /> <br /> Varje sampling kan ha ett värde mellan -32768 och +32767. Det som hamnar mellan dessa absoluta värden, avrundas till närmaste nivå.<br /> <br /> <br /> ==24-bit==<br /> En 24-bits inspelning kan ha max 144dB dynamik.<br /> <br /> Samplingarna kan ha ett värde mellan -8388608 och +8388607 (16777216 nivåer).<br /> <br /> <br /> ==32-bit Floating Point==<br /> 192dB dynamik, eller...?<br /> <br /> Fullt så enkelt är det inte, utan en 32-bit Floating Point inspelning innehåller egentligen 24-bits ljudinformation (det finns inte [[omvandlare]] med högre upplösning), medan de extra 8 bitarna är en skalningsfaktor, som ger möjlighet till ENORMT stor dynamik.<br /> <br /> Formatet innehåller en 24-bit mantissa, en 8-bit exponent och en tecken-bit (+/-). Det blir 33 bits totalt, men mantissans värde har alltid MSB satt till 1, så behöver man inte bry sig om att spara den biten, utan det räcker ändå med 32 bits och programmen utgår från att MSB alltid ska vara 1.<br /> <br /> För de som inte vet vad mantissa och exponent är, så kan man förklara det med exempalvis det decimala talet 100, som också kan skrivas som 1*10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, där 1 är mantissan, 10 är basen och 2 är exponenten (typ hur många nollor det ska vara - och när exponenten har ett negativt värde, så handlar det typ om hur många nollor det ska vara mellan decimaltecknet och mantissans värdesiffror).<br /> <br /> Eftersom formatet är organiserat som det är, så tillåter det en dynamik mellan 3,4*10&lt;sup&gt;-38&lt;/sup&gt; och 3,4*10&lt;sup&gt;+38&lt;/sup&gt;. Detta är ett spann på 1*10&lt;sup&gt;76&lt;/sup&gt;, vilket blir hisnande 1520dB. Upplösningen för '''varje sampling''', oavsett nivå, är 24-bit - så formatet är enormt mycket bättre upplöst än övriga.<br /> <br /> Detta utnyttjas dock inte när man spelar in, eftersom man bara kan få 24 bits från omvandlaren, så om man skulle spela in in 32-bit FP, så blir det bara 24 bits men ingen exponent som sparas.<br /> Det är däremot viktigt när man gör bearbetningar, eftersom man får avrundningsfel vid varje bearbetning om man har ett fast bitdjup i stället för floating point - och eftersom alla dagens [[DAW]]-program hanterar ljuddata med 32-bit FP internt, oavsett vilken upplösning det är i ljudfilerna, så har man stor hjälp av den bättre upplösningen.<br /> <br /> Om man kör allting i [[realtid]] fram till slutmixen, så är det därför inga problem att behålla högsta möjliga kvalitet, utan det går helt [[automagiskt]]. Om man däremot behöver göra partiella nedmixningar under resans gång, så är det lämpligast att välja 32-bit FP som filformat, eftersom man då inte förlorar data som man gör med fast bitdjup.<br /> <br /> Det går att ha signal långt över 0dB så länge man håller sig i 32-bit FP-formatet (som [[DAW]]-programmen gör internt), men för att ljudkortet ska kunna återge det utan [[distorsion]], så måste man förstås dra ner det till 0dB.<br /> <br /> <br /> ==48-bit==<br /> [[ProTools]] har i de senare versionerna börjat använda sig av 48-bit internt i stället för 24-bit, som de har haft tidigare. Detta ger en maximal dynamik på 288dB, något som borde räcka till för de flesta användare.<br /> <br /> <br /> ==Float vs Fixed==<br /> Det har ibland hävdats (framför allt från ProTools-anhängare) att det är lämpligare för audiobruk att använda heltal (Fixed Point), än att använda flyttal (Floating Point) på grund av att flyttal är mer komplicerade uträkningar.<br /> <br /> Detta är dock ett helt felaktigt påstående!<br /> <br /> Båda metoderna ger ett mycket bra resultat och skillnaden är helt enkelt att en dator jobbar bättre med flyttal än med heltal, medan DSP (som det sitter i ljudkorten till ProTools och i många externa digitala effekter etc), är bättre på heltal än på flyttal.<br /> <br /> ===Vi går djupare===<br /> Nu blir det lite teori kring detta, som visar att det varken är bättre eller sämre med fixed eller float. Den suveräna utredningen nedan skrevs ihop av Lars på [[XLN Audio]] och han tyckte att det var ok att lägga in den här i Wikin. :)<br /> <br /> Ur teknisk synvinkel så handlar det om att datorer räknar på flyttal mycket snabbare än heltal.<br /> Och DSP-chips som sitter i ProTools TDM och många hårdvarureverb etc är bättre på heltal.<br /> <br /> Så valet av beräkningssätt har ingenting med ljudkvalitet att göra över huvud taget.<br /> <br /> Det här är ju lite lurigt att förklara men let me ramble on.<br /> <br /> Om vi tänker oss att vi har en vågform i 16 bit WAV eller AIF, så är samplevärdena lagrade som heltal. Det lägsta värdet är -32768 och det högsta är 32767. Mitten är 0. Vågformen går upp och ner mellan de värdena.<br /> <br /> I en datorhost omvandlas värdena till flyttal som kan variera mellan -1.0 och 1.0 (mitten är fortfarande 0). Alla värden däremellan blir med en massa decimaler. Hur många decimaler bestäms av bitdjupet. Och de är många i standard 32bitsystem.<br /> <br /> I ett DSP-system (heltal) multipliceras värdena till mycket större tal (hur mycket större bestäms av bitdjupet.)<br /> <br /> Poängen är då att när man ska räkna på talen (multiplicera, addera och annat skoj som händer i hostens mixer) så får man då tillgång till mycket större noggrannhet. En massa decimaler i flyttalsfallet - I heltalsfallet finns inga decimaler så då jobbar man helt enkelt med mycket större tal istället. Samma grej egentligen, bara olika sätt att angripa problemet.<br /> <br /> <br /> Låt säga att vi vill sänka volymen 1%, till 99% av vad den var från början.<br /> <br /> <br /> Flyttal:<br /> Flyttalet 1.0 blir 0.99. (Ingen avrundning eller dataförlust där) 1 * 0,99 = 0,99.<br /> <br /> Om vi sen omvandlar tillbaka till ett 16 bit heltal (säg vid export till master):<br /> 0,99 * 32768 = 32440,32 -&gt;avrundas till 32440<br /> <br /> <br /> Heltal:<br /> Heltalet 32768 multipliceras upp (för varje ytterligare bit fördubblas talet, så för varje 8 bitars djup multiplicerar man med 256).<br /> <br /> 32768 * 256 * 256 * 256 * 256 = 140737488355328 vid omvandling till 48 bit.<br /> 140737488355328 * 0,99 = 139330113471774,72, decimalerna finns inte så det blir 139330113471774<br /> <br /> Om vi sen omvandlar tillbaka till ett 16 bit heltal (säg vid export till master):<br /> <br /> 139330113471774 / 256 / 256 / 256 / 256 = 32440,319999999832361936569213867 --&gt;avrundas till 32440<br /> <br /> = Samma resultat.<br /> <br /> <br /> Trots dessa stora tal / många decimaler så sker hur som helt avrundningar hela tiden. Poängen är att de här avrundningarna är så oerhört små jämfört med de tal som utgör själva &quot;ljudet&quot; att det är som att försöka urskilja ljudet av en fallande knappnål bredvid en rusande jetmotor. De &quot;fel&quot; som uppstår ligger långt bortom vad någon levande männsika kan urskilja, bortom vad en mikrofon kan uppfånga eller högtalare återge.<br /> <br /> [[Kategori:Ljudteknik]]<br /> [[Kategori:Datorer]]<br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=St%C3%B6rningar&diff=6782 2013-12-15T21:46:17Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>{{behöver ljudexempel}}<br /> <br /> Vilka störningar kan man lätt råka ut för i sin studio?<br /> Det förekommer ibland frågor i olika forum, som tyder på att folk inte vet vad det är för skillnad på brum, brus och knaster, något som gör att det lätt blir missförstånd när nybörjare och mer erfarna ska försöka reda ut problem tillsammans - och jag gör därför ett litet försök att beskriva dessa fenomen...<br /> <br /> ''F-n, vad svårt det är att beskriva vissa saker - skulle kanske peta ihop lite ljudfiler för att illustrera... ;)''<br /> <br /> <br /> <br /> = Brum =<br /> Brum låter ungefär i stil med hur kyl, frys, mikrovågsugn etc låter när de är igång - alltså ett mullrande ljud som har en specifik ton.<br /> Detta uppkommer ofta genom bristfällig jordning, jordslingor, olämplig kabeldragning eller yttre störningskällor.<br /> <br /> <br /> ===== Jordning =====<br /> Studion bör vara jordad - alltså kopplad till eluttag som har skyddsjord. Man bör också använda samma eluttag till hela studion för att vara helt säker på att allt är kopplat till samma fas på elnätet. Om man inte har jordat, så kommer t ex strålningsfiltret i en [[CRT]]-skärm inte att fungera, vissa apparater kommer att ge mer brum och risken finns att man får spänningsförande chassin på vissa apparater. Spänningsförande chassi är dock inte samma sak som att nätspänningen på 230V kommer ut i chassit, utan det handlar ofta om ca 60V eller liknande - men det innebär att man kan riskera att skada prylar när man kopplar ihop dem, eftersom det är potentialskillnad mellan chassina och det då kan uppstå gnistor när man kopplar ihop dem - och så kan det uppstå brum på grund av krypströmmar.<br /> <br /> Om man kör ojordat och upplever att man har brumproblem, så kan man testa genom att koppla en förlängningskabel från köket (där det alltid är jordade urtag) och koppla allt i studion dit i stället - och se om det hjälper. '''''OBS! inte godtagbart som permanent lösning på grund av brandskyddsbestämmelser, utan enbart som en tillfällig test!''''' Om det blir bättre, så är det bara att bestämma tid med en elektriker som får dra in jord till studion.<br /> <br /> '''OBS!!! Ett tips brukar florera när det gäller jordning - och det är att jorda genom att koppla jorden till värmeelementet. Detta kan vara direkt livsfarligt, eftersom det inte alls är säkert att chassit på elementet kan fungera som skyddsjord, utan man kan i värsta fall ordna en dödsfälla för alla som tar på elementen i huset genom att göra så.'''<br /> <br /> Ibland kan man få bort brum genom att vända elkontakten på någon eller några av de anslutna apparaterna, så att fas och nolla byter plats. Detta är förstås enklast att göra genom att bara ha två prylar inkopplade från början och lyssna om det gör skillnad. Sedan kopplar man in nästa och provar nätkontakten på båda hållen och lyssnar efter eventuellt brum. Sedan är det bara att fortsätta tills alla prylar är inkopplade och har testats på detta sätt.<br /> <br /> I vissa hus kan det förekomma en fusk-koppling som är olaglig, där någon har satt dit jordade vägguttag, men inte dragit fram skyddsjorden från säkringscentralen, utan istället kopplat ihop nollan och jordblecket - eller i vissa fall inte kopplat in jordblecket alls. Har en sådan koppling gjorts, så är det förstås fortfarande inte jordat, även om det sitter ett &quot;jordat&quot; vägguttag, så det är inte helt lätt att vara säker på att det verkligen är jordat...<br /> <br /> <br /> ===== Jordslingor =====<br /> En jordslinga uppstår när apparaters jord är anslutna till varandra på fler än ett ställe. Det tydligaste exemplet är om man kopplar en [[effekt]]enhet till en [[mixer]]. Man tar ut [[signal]]en med en [[skärm]]ad [[kabel]], så att signalen kan komma fram till effekten (det behövs ju både signal och jord för att det ska hända något...). Sedan kopplar man från effektens utgångar tillbaks till mixern med skärmade kablar.<br /> Inget fel i det - eller är det kanske det...?<br /> Här har en jordslinga uppstått, eftersom signaljorden är kopplad i en slinga från mixern till effekten - och från effekten tillbaks till mixern. I vissa fall händer inget, men i andra så får man ett tillskott av brum på grund av jordslingan. Enklaste åtgärden är då att eliminera slingan genom att helt enkelt klippa av skärmen i kablarna som går från effektens utgångar till mixerns ingångar - i kontakten som kopplas in i mixerns retur. Mixern har ju redan signaljorden tillgänglig, så den behöver ingen returnerad signaljord för att det ska bli ljud.<br /> <br /> En annan situation som kan vara lite knivigare, är när man skruvar in enheter i ett [[rack]]. Då skapar man nämligen kontakt mellan enheterna genom racket - och det blir plötsligt enormt svårt att försöka räkna ut hur signaljorden kommer att bete sig. Lösningen i det fallet, är att skilja enheterna galvaniskt genom att se till att de inte rör vid varandra - antingen genom att sätta plastbrickor mellan enheterna och racket - och mellan själva skruven och enheten också. Det finns speciella brickor som går in i skruvhålen på enheten, så att skruven inte kan röra vid dess chassi. Ett annat alternativ är att helt enkelt skruva in enheterna i en träram i stället för en metallram, eftersom trä inte är ledande.<br /> <br /> I besvärliga fall kan man avjorda alla apparater och i stället dra jordkablar från alla apparater till en enda gemensam jordpunkt, exempelvis på mixern eller en preamp, där ljudet ju förstärks mest i kedjan. Detta är dock lite överkurs och något man bara ska ge sig på om man har mycket bra koll på det hela... Inget för vanliga lekmän, alltså.<br /> <br /> <br /> ===== Kabeldragning =====<br /> Om man drar sina signalkablar intill nätspänningskablar, [[transformator]]er och [[CRT]]-skärmar, så ber man om problem. Risken är nämligen stor att det kommer in brum i signalkablarna i så fall. Enda sättet att komma ifrån det, är att ha signalkablar och nätkablar etc på behörigt avstånd från varandra. Om signalkablar och nätkablar måste korsas, så ska man göra det i rät vinkel (90 grader) för att få så liten risk som möjligt att brummet på 50Hz inte kommer in i signalkablarna. [[Balanserad]] överförng är betydligt mindre känslig än [[obalanserad]], men det är säkrare att inte lämna något åt slumpen...<br /> <br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Yttre störningskällor som bör undvikas (förutom transformatorer o dyl, som jag nämnde under kabeldragning), är lågenergilampor, lysrör och dimmers. Dessa genererar ett störningsfält - och i fallet med dimmers, så kan det även komma störningar via elnätet, som kan ställa till problem på grund av att deras störningsfrekvenser överlagras på nätspänningens 50Hz.<br /> Det är därför lite oroande att vanliga glödlampor blir förbjudna, till förmån för lågenergilampor - för i studion är lågenergilampor förenade med en risk för ökat brum även om det gäller främst om man kör ojordat och/eller obalanserat (och eftersom de ska hanteras som miljöfarligt avfall, så kan man fråga sig vilken nytta det egentligen gör för miljön och om det inte hade varit smartare att vänta tills LED-tekniken slog ut lågenergilamporna...). Brummet från lågenergilampor och lysrör ligger ofta betydligt högre än nätspänningens 50Hz - och man kan ibland hitta det på 400 eller 800Hz...<br /> <br /> <br /> ===== Fantommatning =====<br /> Normalt ska [[fantommatning]]en hålla 48V, men det förekommer tyvärr mixrar och ljudkort som lämnar lägre spänning. Vissa [[kondensatormikrofon]]er kan drivas inom ett stort spänningsområde, medan vissa ger betydligt sämre ljud vid lägre spänning än 48V - och vissa ger inget ljud alls, eller enbart brum, vid lägre matningsspänning.<br /> <br /> Om en mikrofonkabel är defekt, så kan det göra att fantommatningen inte kommer fram korrekt till en kondensatormikrofon och då kan det också ge ett kraftigt brum - och i värsta fall även skada mikrofonen!<br /> <br /> <br /> ===== Bärbara datorer =====<br /> Det är inte ovanligt att man får brum om man har en bärbar [[dator]] och kör den på nätdrift. Vid batteridrift blir det inga problem, men med nätdrift så kan ett kraftigt brum uppstå. Det är många som då har upptäckt att en avjordad nätdel (man gör en '''olaglig''' förlängningskabel med jordad stickkontakt i väggen och ojordad honkontakt i andra änden, där man sätter in datorns [[nätdel]]) får bort brummet. Eftersom det är olagligt enligt elsäkerhetsbestämmelser och brandskyddsbestämmelser, så duger det bara för en väldigt tillfällig test. Vad man behöver, är en isolationstransformator (kallas också 1:1-transformator eller fulltransformator). De är inte billiga, men är den enda lösningen som kan rekommenderas om man råkar ut för brumproblem vid nätdrift, men inte vid batteridrift. Brummar det både vid nätdrift och batteridrift, så får man däremot söka efter felet någon annanstans...<br /> <br /> Ett exempel på isolationstransformator hittar du [http://www.tramoetv.se/Transformatorer/UTKO.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> Ibland kan brumproblem med bärbara datorer också helt enkelt bero på att nätdelen skapar störningar som man inte kan komma ifrån. Tyvärr är också detta ett ganska vanligt problem.<br /> <br /> <br /> ===== Gitarrer =====<br /> [[Singlecoil]]-mikrofoner på [[gitarr]]er är känsliga för störningarna som nämns under [[#Yttre störningskällor|Yttre störningskällor]] och kan ge väldigt kraftigt brum som man ofta kan få bort eller åtminstone reducera om man vinklar gitarren annorlunda, stänger av en eventuell [[CRT]]-skärm, lysrör och lågenergilampor.<br /> <br /> Beroende på situationen, så kan en groundlift-switch hjälpa alternativt ställa till problem. Finns det en sådan switch på en [[DI-box]] eller gitarrförstärkare, så kan det vara klokt att testa att ställa om den innan man ger sig in på större åtgärder.<br /> <br /> <br /> ===== Nätdelar =====<br /> Nätdelen i sig kan också bidra med brum. Det vanliga 50Hz nätbrummet känner vi redan till. Det går också igenom till nätdelens utgång om man kör med halvvågslikriktning ([[likriktning]] med två [[diod]]er).<br /> Om man kör med helvågslikriktning (likriktning med 4 dioder), så dubblar man frekvensen, så brummet från en sådan nätdel kommer att hamna på 100Hz - men betydligt svagare än 50Hz-brummet från en halvvågslikriktning.<br /> Förutom dessa 50Hz och 100Hz-frekvenser, så förekommer udda övertoner av frekvenserna - så brummet kan förekomma även högre upp om man har otur. Frekvenserna överlagras på drivspänningen och är det som kallas för rippel. Det avhjälps genom att sätta tillräckligt stora glättningskondensatorer på nätdelens utgång. Då reducerar man ripplet tillräckligt mycket för att det inte ska kunna störa. De stora [[kondensator]]erna tar helt enkelt hand om det genom sin inneboende tröghet. Sitter det för små kondensatorer, så kan däremot brummet komma igenom - och om brummet uppstår efter att apparaten inte har visat sådana problem tidigare, så kan det vara en indikation på att nätdelens glättningskondensatorer är på väg att ge upp och behöver bytas ut.<br /> Det är större risk att problemet uppstår i apparater med hög spänning och stort strömuttag, som t ex slutsteg och rörförstärkare - och ibland kan det vara svårt att få bort ripplet helt, men det kan alltså hjälpa att byta ut glättningskondensatorerna till större (fler uF - mikrofarad, men samma spänning).<br /> <br /> <br /> = Radio =<br /> Radiostörningar är lätt att få in - om man har dålig skärmning på kablarna (eller i någon enhet i studion) och/eller kör ojordat. Det som är vanligast på våra breddgrader, är i så fall Radio Moskva, eftersom de sänder med väldigt hög effekt - så när du hör ryska lite i bakgrunden blandat med pipande och radiobrus - och börjar misstänka att Putin spionerar på dig, så dra in jord till studions väggurtag och se över om skärmningen i kablarna är ok, i stället för att ringa SÄPO... ;)<br /> <br /> Radiostörningar har i vissa fall också visat sig komma från att nätdelen har blivit full med damm...<br /> <br /> = Brus =<br /> Låter ofta liknande bruset om man ställer in en radio mellan radiokanalerna och kan aldrig undvikas helt, men oftast strävar man efter att ha så låg brusnivå som möjligt i utrustningen.<br /> <br /> <br /> ===== Färgat brus =====<br /> Ok - en sanning med modifikation. Det finns också brus som man genererar medvetet, av olika anledningar - och dessa olika sorters brus kallas med ett samlingsnamn för &quot;[[färgat brus]]&quot;.<br /> <br /> <br /> ===== Oönskat brus =====<br /> Vidare med det oönskade bruset:<br /> Brus uppkommer i all elektronik. I [[passiv]] elektronik ([[resistor]]er, [[kondensator]]er etc) uppstår det mikroskopiskt lite brus jämfört med [[aktiv]] elektronik ([[transistor]]er, [[IC]]-kretsar etc). Detta är inget man kan komma ifrån, utan för att minimera bruset, gäller det att se till att ha tillräckligt bra prylar i hela signalvägen - och att minimera signalvägen. Ett sätt att minimera signalvägen, är att använda en extern [[micpreamp]] i stället för den långa vägen genom en [[mixer]], alternativt plocka ut signalen från en [[Direct Out]]-utgång på den aktuella ingångskanalen på mixern, istället för att ta ut signalen senare i mixern. Man kan använda en passiv [[attenuator]] i stället för en aktiv volymkontroll.<br /> Om en apparat innehåller gamla uttorkade kondensatorer, så kan de ge upphov till ganska mycket brus, trots att det är passiva komponenter - men då beror det på att de är gamla och helt eller delvis har tappat den funktion som de ska ha.<br /> <br /> Småmembransmikrofoner har ett högre brus än stormembranare på grund av membranet. Orsaken är luftpartiklarna som flyger omkring överallt och därför kontinuerligt bombarderar membranet (även kallat &quot;[[Brownsk rörelse]]&quot;). Små membran utgör en hårdare yta, vilket gör att luftpartiklarna avger mer energi när de träffar membranet och därför orsakar starkare ljud relaterat till ytan än det blir med ett stort membran.<br /> <br /> <br /> = Pip =<br /> Högfrekvent pip låter något i stil med det ständiga pipet som kommer från TV-apparater och kan handla om radiostörningar.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också vara kabelfel eller obalanserade kablar som orsakar sådana störningar (se diskussion i [http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=11981 forumet] angående detta).<br /> <br /> ===== Displayer =====<br /> Det kan också förekomma att t ex displayer på apparater orsakar pipande missljud när de stör mer än de borde.<br /> <br /> ===== Självsvängning =====<br /> Apparater kan komma i självsvängning av olika orsaker också - och skicka ut HF (högfrekvens). Ibland kan sådant reduceras med ferritkärnor som man sätter på kablarna, men ibland kan det också handla om att apparaten är defekt på något sätt och behöver repareras.<br /> <br /> ===== Rundgång =====<br /> Pip med en tydlig ton, kan handla om [[rundgång]] - dvs att man råkar ha en [[mikrofon]] för nära [[högtalare]] eller [[hörlurar]] när man drar upp volymen - eller att man har råkat göra en felaktig [[routing]] i mjukvarumixern - eller gjort ett misstag i kopplingar till en analog [[mixer]].<br /> <br /> ===== Larmbågar =====<br /> Om det finns en butik i närheten, så kan deras larmbågar ge ett högfrekvent pip - ofta någonstans mellan 5 och 7kHz om det är lite äldre larmbågar. Nyare larmbågar jobbar i radioområdet och bör inte ge sådana störningar.<br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Vissa av de källor som nämns under denna rubrik i brum-avdelningen längre upp, kan också bidra med pipande störningar.<br /> <br /> <br /> = Knaster/sprak =<br /> Detta låter ungefär som när man lyssnar på en öppen brasa, där det hela tiden sprakar och knastrar i träet som man eldar - eller som det statiska knastret som finns i bakgrunden när man spelar en gammal vinylskiva...<br /> <br /> ===== Latency =====<br /> Detta kan bero på att man har ställt in kortare [[latency]] än vad datorn orkar med. Åtgärden är förstås att öka latency-tiden - eller skaffa en dator som är mer lämpad för jobbet.<br /> <br /> ===== Dålig synk =====<br /> Sådana ljud kan också bero på dålig synk mellan olika digitala enheter - och sådant åtgärdar man genom att synka med [[Wordclock]] istället.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också bero på en trasig [[kabel]] (spiralkablar har en tendens att bli dåliga betydligt snabbare än raka kablar) eller [[oxid]]erade [[kontakt]]er på kabeln, så att den elektriska kontakten mellan kabeln och apparaten blir lite halvdålig. Den dåliga kontakten eller kabeln måste bytas ut.<br /> <br /> ===== Kallödningar =====<br /> En annan orsak till dålig kontakt, kan vara kallödningar - alltså lödningar som har varit för dåligt utförda från början - eller som har blivit dåliga på grund av slitage. I sådana fall är det bara att göra om lödningarna genom att avlägsna lödtennet med tennsug och göra nya lödningar där det behövs.<br /> <br /> ===== Potentiometrar =====<br /> Man kan också råka ut för knaster i en [[potentiometer]] som sitter i signalvägen och som börjar bli sliten. Då kan en tillfällig lösning vara att man rengör potentiometerns kolbana med elektronikspray som inte innehåller olja (alltså INTE 5-56 ;) ), men ofta är sådant bara en tillfällig lösning och potentiometern behöver ofta bytas ut för att problemet ska bli helt avhjälpt.<br /> <br /> <br /> = Distorsion =<br /> [[Distorsion]] låter förvrängt - lite som det gör genom en megafon. Det blir ett &quot;fetare&quot; och samtidigt mer utsmetat och komprimerat ljud där detaljerna försvinner. På en vanlig rockgitarr, änvänds nästan alltid distorsion som en [[effekt]].<br /> <br /> ===== Överstyrning =====<br /> Distorsion beror på att någon del i ljudkedjan är överstyrd - alltså får för stark [[signal]]. Om man har för stark signal ut från [[mikrofon]]en, så kan [[micpreamp]]ens ingång överstyras utan att man har en chans att se det, eftersom första förstärkarsteget i preampen ligger före både mätare, [[peak]]-[[LED]], [[gain]] och [[Pad]]. I så fall behöver man använda Pad-switchen på mikrofonen eller använda en extern Pad som kopplas på kabeln innan man kopplar den till preampen. Om utsignalen från preampen är för hög för nästa apparat (kanske en [[kompressor]] eller en [[A/D]]-[[omvandlare]]) som signalen kopplas vidare till, så uppstår det distorsion i den apparaten i stället och man måste dra ner gain eller utnivå (om sådan kontroll finns) på preampen. Om man har många ljudkällor kopplade till en mixer och drar upp för högt, så kan man överstyra mixern internt - och då får man helt enkelt ta och dra ner kanalreglarna.<br /> <br /> Är distorsion alltid av ondo?<br /> När man jobbar [[digital]]t så är det extra känsligt, eftersom en överstyrd A/D-omvandlare låter fruktansvärt illa - medan [[analog]]a prylar oftast ger en lite mjukare distorsion om de blir lätt överstyrda. Ett analogt [[rullband]] ger en mjuk distorsion kombinerat med en viss grad av kompression - en effekt som en del gillar och tycker ger en &quot;varm&quot; och trevlig [[färgning]]. Gitarrister använder som sagt också en kontrollerad distorsion för att ge [[gitarr]]en lite extra &quot;bett&quot;. Vissa överstyr [[sång]]en för att få ett viss sound där, så det är inte i alla lägen som distorsion är dåligt - men på fel ställe och på fel material, så är det inte alls kul...<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Studioutrustning]]<br /> [[Kategori:Behöver ljudexempel]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Studiostandard&diff=6781 2013-11-30T18:07:18Z

<p>Claes: stavfel...</p> <hr /> <div>''Studiostandard'' är egentligen ofta ett väldigt dumt begrepp eftersom det inte nödvändigtvis betyder att prylarna är bättre än andra, utan främst används om produkter som är vanligt förekommande i ett stort antal studios och som de flesta därför kan relatera till om de ska jobba i en obekant studio, exempelvis:<br /> <br /> * [[AKG]] K240 [[hörlurar]]<br /> * [[Auratone]] [[studiomonitorer]]<br /> * [[Beyerdynamic]] DT-100 hörlurar<br /> * [[Neumann]] [[mikrofon]]er<br /> * [[Yamaha]] NS-10 studiomonitorer<br /> *<br /> <br /> <br /> I vissa fall handlar det däremot om kabeltyper eller signalnivåer - och i sådana lägen är det ett mer meningsfullt begrepp. I exempelvis följande fall kan man tala om studiostandard:<br /> <br /> * [[TRS]]<br /> * [[XLR]]<br /> * +[[4dB]]<br /> * [[Balanserad]]<br /> *<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Trumplugin&diff=6780 2013-11-30T18:02:06Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Trumplugin eller trumplugg brukar virtuella instrument med trumljud kallas.<br /> Användarinterfacet ser ofta ut som ett [[trumset]], där man kan ladda in olika ljud på de olika [[trummor]]na, för att skapa en egen uppsättning. I vissa fall ser de bara ut som ett antal pads eller liknande.<br /> <br /> ==Funktion==<br /> Dessa virtuella instrument fungerar som [[plugin]]s i [[DAW]]-program, men vissa kan också fungera fristående i datorn, utanför DAW-programmet.<br /> <br /> ==Självspelande==<br /> Vissa har inbyggda färdiga trumkomp som kan väljas efter genre o dyl, medan vissa kan ladda in midifiler med trumkomp.<br /> <br /> ==Loopar==<br /> Det finns också trumpluggar som främst är avsedda för att hantera trum-[[loop]]ar.<br /> <br /> <br /> ==Exempel==<br /> *[[Addicitve Drums]]<br /> *[[EZ-drummer]]<br /> *[[Superior drummer]]<br /> *[[Steven Slate Drums]]<br /> *[[Abbey Road Drums]]<br /> *[[Studiodrummer]]<br /> *[[BFD]]<br /> *[[GURU]]<br /> *[[Centipeak]]<br /> *[[Mixosaurus]]<br /> *[[Drumasonic]]<br /> *[[DFH]]<br /> *[[SID]]<br /> *[[Groove Agent]]<br /> *[[Studio kit builder]]<br /> *[[Battery]]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Trumplugin&diff=6779 2013-11-30T17:53:52Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Trumplugin eller trumplugg brukar virtuella instrument med trumljud kallas.<br /> Användarinterfacet ser ofta ut som ett [[trumset]], där man kan ladda in olika ljud på de olika [[trummor]]na, för att skapa en egen uppsättning. I vissa fall ser de bara ut som ett antal pads eller liknande.<br /> <br /> ==Funktion==<br /> Dessa virtuella instrument fungerar som [[plugin]]s i [[DAW]]-program, men vissa kan också fungera fristående i datorn, utanför DAW-programmet.<br /> <br /> ==Självspelande==<br /> Vissa har inbyggda färdiga trumkomp som kan väljas efter genre o dyl, medan vissa kan ladda in midifiler med trumkomp.<br /> <br /> ==Loopar==<br /> Det finns också trumpluggar som främst är avsedda för att hantera trum-[[loop]]ar.<br /> <br /> <br /> ==Exempel==<br /> *[[Addicitve Drums]]<br /> *[[EZ-drummer]]<br /> *[[Superior drummer]]<br /> *[[Steven Slate Drums]]<br /> *[[Abbey Road Drums]]<br /> *[[Studiodrummer]]<br /> *[[BFD]]<br /> *[[Centipeak]]<br /> *[[Mixosaurus]]<br /> *[[Drumasonic]]<br /> *[[DFH]]<br /> *[[SID]]<br /> *[[Groove Agent]]<br /> *[[Studio kit builder]]<br /> *[[Battery]]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Trumplugin&diff=6778 2013-11-30T17:53:26Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Trumplugin eller trumplugg brukar virtuella instrument med trumljud kallas.<br /> Användarinterfacet ser ofta ut som ett [[trumset]], där man kan ladda in olika ljud på de olika [[trummor]]na, för att skapa en egen uppsättning. I vissa fall ser de bara ut som ett antal pads eller liknande.<br /> <br /> ==Funktion==<br /> Dessa virtuella instrument fungerar som [[plugin]]s i [[DAW]]-program, men vissa kan också fungera fristående i datorn, utanför DAW-programmet.<br /> <br /> ==Självspelande==<br /> Vissa har inbyggda färdiga trumkomp som kan väljas efter genre o dyl, medan vissa kan ladda in midifiler med trumkomp.<br /> <br /> ==Loopar==<br /> Det finns också trumpluggar som främst är avsedda för att hantera trum-[[loop]]ar.<br /> <br /> <br /> ==Exempel==<br /> *[[Addicitve Drums]]<br /> *[[EZ-drummer]]<br /> *[[Superior drummer]]<br /> *[[Steven Slate Drums]]<br /> *[[Abbey Road Drums]]<br /> *[[Studiodrummer]]<br /> *[[BFD]]<br /> *[[Centipeak]]<br /> *[[Mixosaurus]]<br /> *[[Drumasonic]]<br /> *[[DFH]]<br /> *[[SID]]<br /> *[[Groove Agent]]<br /> *[[Studio kit builder]]<br /> <br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Trumplugin&diff=6777 2013-11-30T17:49:18Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Trumplugin eller trumplugg brukar virtuella instrument med trumljud kallas.<br /> Användarinterfacet ser ofta ut som ett [[trumset]], där man kan ladda in olika ljud på de olika [[trummor]]na, för att skapa en egen uppsättning. I vissa fall ser de bara ut som ett antal pads eller liknande.<br /> <br /> ==Funktion==<br /> Dessa virtuella instrument fungerar som [[plugin]]s i [[DAW]]-program, men vissa kan också fungera fristående i datorn, utanför DAW-programmet.<br /> <br /> ==Självspelande==<br /> Vissa har inbyggda färdiga trumkomp som kan väljas efter genre o dyl, medan vissa kan ladda in midifiler med trumkomp.<br /> <br /> ==Loopar==<br /> Det finns också trumpluggar som främst är avsedda för att hantera trum-[[loop]]ar.<br /> <br /> <br /> ==Exempel==<br /> *[[Addicitve Drums]]<br /> *[[EZ-drummer]]<br /> *[[Superior drummer]]<br /> *[[Steven Slate Drums]]<br /> *[[Abbey Road Drums]]<br /> *[[Studiodrummer]]<br /> *[[BFD]]<br /> *[[Centipeak]]<br /> *[[Mixosaurus]]<br /> *[[Drumasonic]]<br /> *[[DFH]]<br /> *[[SID]]<br /> *[[Groove Agent]]<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Trumplugin&diff=6776 2013-11-30T17:48:09Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Trumplugin eller trumplugg brukar virtuella instrument med trumljud kallas.<br /> Användarinterfacet ser ofta ut som ett [[trumset]], där man kan ladda in olika ljud på de olika [[trummor]]na, för att skapa en egen uppsättning. I vissa fall ser de bara ut som ett antal pads eller liknande.<br /> <br /> ==Funktion==<br /> Dessa virtuella instrument fungerar som [[plugin]]s i [[DAW]]-program, men vissa kan också fungera fristående i datorn, utanför DAW-programmet.<br /> <br /> ==Självspelande==<br /> Vissa har inbyggda färdiga trumkomp som kan väljas efter genre o dyl, medan vissa kan ladda in midifiler med trumkomp.<br /> <br /> ==Loopar==<br /> Det finns också trumpluggar som främst är avsedda för att hantera trum-[[loop]]ar.<br /> <br /> <br /> ==Exempel==<br /> *[[Addicitve Drums]]<br /> *[[EZ-drummer]]<br /> *[[Superior drummer]]<br /> *[[Steven Slate Drums]]<br /> *[[Abbey Road Drums]]<br /> *[[Studiodrummer]]<br /> *[[BFD]]<br /> *[[Centipeak]]<br /> *[[Mixosaurus]]<br /> *[[Drumasonic]]<br /> *[[DFH]]<br /> *[[SID]]<br /> *[[Groove Agent]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Trumplugin&diff=6775 2013-11-30T17:25:30Z

<p>Claes: Skapade sidan med 'Trumplugin eller trumplugg brukar virtuella instrument med trumljud kallas. Användarinterfacet ser ofta ut som ett trumset, där man kan ladda in olika ljud på de olika ...'</p> <hr /> <div>Trumplugin eller trumplugg brukar virtuella instrument med trumljud kallas.<br /> Användarinterfacet ser ofta ut som ett [[trumset]], där man kan ladda in olika ljud på de olika [[trummor]]na, för att skapa en egen uppsättning. I vissa fall ser de bara ut som ett antal pads eller liknande.<br /> <br /> ==Funktion==<br /> Dessa virtuella instrument fungerar som [[plugin]]s i [[DAW]]-program, men vissa kan också fungera fristående i datorn, utanför DAW-programmet.<br /> <br /> ==Andra varianter==<br /> Det finns också trumpluggar som främst är avsedda för att hantera trum-[[loop]]ar.<br /> <br /> ==Exempel==<br /> *[[Addicitve Drums]]<br /> *[[EZ-Drummer]]<br /> *[[Superior Drummer]]<br /> *[[Steven Slate Drums]]<br /> *[[NI Abbey Road Drums]]<br /> *[[NI Studiodrummer]]<br /> *[[BFD]]<br /> *[[Centipeak]]<br /> *[[Mixosaurus]]<br /> *[[Drumasonic]]<br /> *[[DFH]]<br /> *[[SID]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Wordclock&diff=6774 2013-04-12T14:39:19Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Wordclock används för att [[synk]]a ihop digitala enheter som måste fungera tillsammans i studion.<br /> <br /> <br /> ==Varför Wordclock==<br /> Oftast räcker synken som är inbyggd i [[Lightpipe]]-protokollet, men inte alltid - och om man får problem med synk så behövs en gemensam klocka som får styra alla ihopkopplade enheters ([[ljudkort]], [[omvandlare]], digital [[mixer]] etc...) klockor, så att allt blir tajmat och klart in i minsta detalj...<br /> <br /> För det mesta uppstår det inga synkproblem när man bara har två enheter (t ex ljudkort och en extern omvandlare). Det är vanligare med problem om man kopplar ihop fler enheter och ännu större risk om de är från från olika tillverkare, men det är inte helt riskfritt ens med bara två, utan det kan också bero på vilka enheter man kopplar ihop.<br /> <br /> <br /> ==Hur upptäcker man att man har problem med synk?==<br /> Synkproblem kan uppträda på olika sätt, men ofta ger de ungefär samma sorts klick och knaster som om man ställer in för kort [[latency]] på sitt ljudkort. Det kan också bli [[dropout]]s eller andra konstiga fenomen.<br /> <br /> <br /> ==Åtgärd?==<br /> En enhet måste vara inställd som Master, medan alla övriga måste ställas som Slave.<br /> Man kopplar sedan ihop enheterna i en slinga, där ordningen inte spelar någon roll, men man måste förstås hålla koll på om det finns både ingångar och utgångar på de olika enheterna, så att man kopplar rätt.<br /> <br /> <br /> ==Intern eller extern klockgenerator?==<br /> Oftast låter man ljudkortet eller en AD-omvandlare vara Master, men det brukar fungera bra vilken enhet man än använder. Det viktiga är ju att alla burkar jobbar med samma klocka, så egentligen spelar det inte så stor roll vilken som genererar klockan. I vissa fall kan olika kombinationer av burkar göra att man behöver köra med en viss enhet som Master, exempelvis om det finns utgång men ingen ingång för Wordclock.<br /> <br /> Vissa använder en extern Wordclock-generator (kallas ofta också &quot;House Clock&quot;, &quot;Master Clock&quot; eller liknande), men det är oftast av gammal vana från teknikens barndom, när de interna klockorna inte var så stabila som de är nuförtiden.<br /> <br /> <br /> ==Kopplingar==<br /> Masterns Wordclock-utgång kopplas till alla Slave-enheternas Wordclock-ingångar med koaxialkabel.<br /> <br /> <br /> ===Kabel===<br /> Kabeln som används är en [[koaxial]]kabel med 75 ohms [[impedans]] (typ RG59).<br /> <br /> <br /> [[Bild:BNC_male.jpg|150px|right|BNC-kontakt]]<br /> ===Kontakt===<br /> Till Wordclock använder man alltid [[BNC]]-kontakter.<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> [[Bild:BNC_T.jpg|150px|right|T-koppling]]<br /> ===T-koppling===<br /> För att kunna koppla vidare kabeln till flera enheter, så behöver man koppla in en T-koppling, där han-kontakten kopplas in i enhetens Wordclock-kontakt och de båda honkontakterna används för att koppla in kablar eller terminatorer. Det förekommer enheter som har både ingång och utgång för Wordclock. I vissa fall är syftet att man ska slippa ha T-kopplingen, men i vissa fall genereras en ny klocka med utgångspunkt från klockan som kommer in på ingången - och då kan det vara risk för problem. I vissa fall fungerar bara ingången om enheten är inställd som Slave - och utgången då bara om enheten är ställd som Master. Det är säkrast att kolla upp vad som gäller, så att det inte dyker upp några oväntade problem när man försöker dra igång det hela...<br /> Min rekommendation är att alltid använda T-kopplingar, så att man ser tydligt vad som gäller - och slipper göra en större utredning varje gång något i riggen ska förändras...<br /> <br /> <br /> [[Bild:BNC_term.jpg|150px|right|Terminering]]<br /> ===Terminering===<br /> Kabeln innehåller känsliga högfrekventa signaler som kommer att reflekteras i ändarna av den avklippta kabeln. Det innebär att man måste dämpa reflektionerna med hjälp av termineringsmotstånd i båda ändarna. Den önskade signalen kommer förstås också att sänkas, men det viktiga är att reflektionerna (som annars kan ställa till problem), dämpas till en försumbar nivå.<br /> Det är viktigt att man bara terminerar i de båda ändarna på kabeln och ingenstans annars på slingan. Om det finns termineringar någon annanstans, så kan signalen bli försvagad så att man får mer problem än man hade från början...<br /> Vissa enheter är försedda med intern terminering som kan aktiveras eller avaktiveras antingen med en switch på lådan eller med en [[jumper]] inuti lådan. Det är bäst att kolla upp vilket som gäller för alla dina enheter. För enkelhetens skull, rekommenderar jag att alla interna termineringar avaktiveras, så att man alltid kör med externa, eftersom man då lättare kan se precis hur det är kopplat - och man slipper komma ihåg vilka enheter som är internt terminerade, om man skulle behöva gör afröändringar i riggen.<br /> Termineringen består bara av en [[resistor]], så den är inte mer eller mindre avancerad om den sitter [[intern]]t eller [[extern]]t.<br /> <br /> <br /> ==Hur kopplar man?==<br /> Det är nog på sin plats att börja med att säga att det inte spelar någon roll var på kabeln Mastern befinner sig, utan den kan lika gärna sitta i mitten av slingan. Den måste alltså inte sitta i någon av ändarna på kabeln. Det är ju bara Mastern som kommer att skicka ut en klocka, medan alla enheter som är inställda till Slave bara kommer att ta emot. Om man däremot låter två enheter vara Master, så kommer båda att skicka ut sin klocka i samma kabel - och det blir omöjligt för enheterna att synkas med varandra.<br /> I övrigt är kopplingen väldigt enkel, se bilden nedan:<br /> <br /> [[Bild:Wordclock.jpg]]<br /> <br /> <br /> ==Fler ljudkanaler genom Wordclock?==<br /> Nej, tyvärr inte. Wordclock är enbart till för klocksignaler och kan inte hantera något ljud.<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Studioutrustning]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Wordclock&diff=6773 2013-04-12T14:22:42Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Wordclock används för att [[synk]]a ihop digitala enheter som måste fungera tillsammans i studion.<br /> <br /> <br /> ==Varför Wordclock==<br /> Oftast räcker synken som är inbyggd i [[Lightpipe]]-protokollet, men inte alltid - och om man får problem med synk så behövs en gemensam klocka som får styra alla ihopkopplade enheters ([[ljudkort]], [[omvandlare]], digital [[mixer]] etc...) klockor, så att allt blir tajmat och klart in i minsta detalj...<br /> <br /> För det mesta uppstår det inga synkproblem när man bara har två enheter (t ex ljudkort och en extern omvandlare). Det är vanligare med problem om man kopplar ihop fler enheter och ännu större risk om de är från från olika tillverkare, men det är inte helt riskfritt ens med bara två, utan det kan också bero på vilka enheter man kopplar ihop.<br /> <br /> <br /> ==Hur upptäcker man att man har problem med synk?==<br /> Synkproblem kan uppträda på olika sätt, men ofta ger de ungefär samma sorts klick och knaster som om man ställer in för kort [[latency]] på sitt ljudkort. Det kan också bli [[dropout]]s eller andra konstiga fenomen.<br /> <br /> <br /> ==Åtgärd?==<br /> En enhet måste vara inställd som Master, medan alla övriga måste ställas som Slave.<br /> Man kopplar sedan ihop enheterna i en slinga, där ordningen inte spelar någon roll, men man måste förstås hålla koll på om det finns både ingångar och utgångar på de olika enheterna, så att man kopplar rätt.<br /> <br /> <br /> ==Intern eller extern klockgenerator?==<br /> Vissa använder en extern Wordclock-generator (kallas ofta också &quot;House Clock&quot;, &quot;Master Clock&quot; eller liknande), men det är oftast av gammal vana från teknikens barndom, när de interna klockorna inte var så stabila som de är nuförtiden.<br /> <br /> Normalt låter man enheten som har den mest stabila klockan i riggen, som Master. Stabiliteten på klockan brukar följa priset, så det kan vara en bra idé att testa med den dyraste enheten som Master först. Skulle det inte bli bra, så prova med en AD-omvandlare - eller i nästa steg, ljudkortet.<br /> <br /> <br /> ==Kopplingar==<br /> Masterns Wordclock-utgång kopplas till alla Slave-enheternas Wordclock-ingångar med koaxialkabel.<br /> <br /> <br /> ===Kabel===<br /> Kabeln som används är en [[koaxial]]kabel med 75 ohms [[impedans]] (typ RG59).<br /> <br /> <br /> [[Bild:BNC_male.jpg|150px|right|BNC-kontakt]]<br /> ===Kontakt===<br /> Till Wordclock använder man alltid [[BNC]]-kontakter.<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> [[Bild:BNC_T.jpg|150px|right|T-koppling]]<br /> ===T-koppling===<br /> För att kunna koppla vidare kabeln till flera enheter, så behöver man koppla in en T-koppling, där han-kontakten kopplas in i enhetens Wordclock-kontakt och de båda honkontakterna används för att koppla in kablar eller terminatorer. Det förekommer enheter som har både ingång och utgång för Wordclock. I vissa fall är syftet att man ska slippa ha T-kopplingen, men i vissa fall genereras en ny klocka med utgångspunkt från klockan som kommer in på ingången - och då kan det vara risk för problem. I vissa fall fungerar bara ingången om enheten är inställd som Slave - och utgången då bara om enheten är ställd som Master. Det är säkrast att kolla upp vad som gäller, så att det inte dyker upp några oväntade problem när man försöker dra igång det hela...<br /> Min rekommendation är att alltid använda T-kopplingar, så att man ser tydligt vad som gäller - och slipper göra en större utredning varje gång något i riggen ska förändras...<br /> <br /> <br /> [[Bild:BNC_term.jpg|150px|right|Terminering]]<br /> ===Terminering===<br /> Kabeln innehåller känsliga högfrekventa signaler som kommer att reflekteras i ändarna av den avklippta kabeln. Det innebär att man måste dämpa reflektionerna med hjälp av termineringsmotstånd i båda ändarna. Den önskade signalen kommer förstås också att sänkas, men det viktiga är att reflektionerna (som annars kan ställa till problem), dämpas till en försumbar nivå.<br /> Det är viktigt att man bara terminerar i de båda ändarna på kabeln och ingenstans annars på slingan. Om det finns termineringar någon annanstans, så kan signalen bli försvagad så att man får mer problem än man hade från början...<br /> Vissa enheter är försedda med intern terminering som kan aktiveras eller avaktiveras antingen med en switch på lådan eller med en [[jumper]] inuti lådan. Det är bäst att kolla upp vilket som gäller för alla dina enheter. För enkelhetens skull, rekommenderar jag att alla interna termineringar avaktiveras, så att man alltid kör med externa, eftersom man då lättare kan se precis hur det är kopplat - och man slipper komma ihåg vilka enheter som är internt terminerade, om man skulle behöva gör afröändringar i riggen.<br /> Termineringen består bara av en [[resistor]], så den är inte mer eller mindre avancerad om den sitter [[intern]]t eller [[extern]]t.<br /> <br /> <br /> ==Hur kopplar man?==<br /> Det är nog på sin plats att börja med att säga att det inte spelar någon roll var på kabeln Mastern befinner sig, utan den kan lika gärna sitta i mitten av slingan. Den måste alltså inte sitta i någon av ändarna på kabeln. Det är ju bara Mastern som kommer att skicka ut en klocka, medan alla enheter som är inställda till Slave bara kommer att ta emot. Om man däremot låter två enheter vara Master, så kommer båda att skicka ut sin klocka i samma kabel - och det blir omöjligt för enheterna att synkas med varandra.<br /> I övrigt är kopplingen väldigt enkel, se bilden nedan:<br /> <br /> [[Bild:Wordclock.jpg]]<br /> <br /> <br /> ==Fler ljudkanaler genom Wordclock?==<br /> Nej, tyvärr inte. Wordclock är enbart till för klocksignaler och kan inte hantera något ljud.<br /> <br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Studioutrustning]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Latency&diff=6772 2013-03-31T22:57:44Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Latency (kallas ibland ''latens'' på svenska) är en fördröjning som uppstår både vid audiohantering och midihantering i ett [[DAW]]-system.<br /> <br /> =Vad är latency?=<br /> Många tror att latency bara beror på [[ljudkort]]et, men det handlar alltså om hur snabbt hela systemet kan fungera.<br /> <br /> När man spelar in [[audio]] så får man räkna med både input och output latency om man monitorlyssnar på den signal som spelas in genom DAW-programmet. Input och output latency läggs ihop för att få den totala latencyn i systemet (kallas ofta &quot;round trip latency&quot;). Inspelningen hamnar alltid &quot;sample accurate&quot; i DAW-programmet, eftersom input latency kompenseras automatiskt, så det är bara medhörningen som drabbas av latency.<br /> <br /> När man spelar in [[midi]], så finns det ingen input latency att ta hänsyn till, utan det är bara eventuell latency i [[klaviatur]]en, midihanteringen (dessa brukar vara i princip försumbara) - och om man spelar upp ljudet från ett [[VSTi]], systemets output latency.<br /> <br /> När man spelar upp så är det däremot bara output latency som är intressant eftersom allting är lika mycket fördröjt då - och det innebär att man utan problem kan ställa latency till maxvärdet vid [[mix]], för att minska belastningen på [[dator]]n.<br /> <br /> <br /> =Hur yttrar sig fenomenet?=<br /> Om man spelar in exempelvis [[sång]], så får man monitor[[lyssning]]en något fördröjd, beroende på hur kort eller lång latency man kör med. På samma sätt märker man denna fördröjning om man spelar in midi, där det blir latency från att man trycker ner tangenten på [[klaviatur]]et tills man hör ljudet från sitt [[VSTi]] spelas upp. Ljudet spelas alltid in på rätt plats i DAW-programmet, så det är alltså medhörningen som påverkas av fenomenet. Sjunger man med perfekt timing till musiken som programmet spelar upp, så spelas alltså sången in med perfekt timing, även om man får medhörningen av sången fördröjd i lyssningen medan man sjunger.<br /> Med en kraftigare [[dator]] och ett bra [[ljudkort]] kan man som regel ställa ner latency på kortare tider - men om man ställer in latency för lågt, så börjar det uppstå knaster och sprak - och urspårad [[synk]], så det gäller att hitta rätt.<br /> <br /> De flesta brukar tycka att det är hållbart med en latency upp till omkring 10ms - men det beror både på hur kinkig personen är och vad det är för [[instrument]] man spelar på.<br /> <br /> <br /> =Ljudkort=<br /> För lägsta möjliga latency så väljer man ett [[PCI]] eller PCIe-ljudkort. De sitter direkt på PCI/e-bussen i datorn och går alltså inte via något [[extern]]t [[interface]] - och det gör att deras hantering av ljudet blir snabbare.<br /> Andra alternativ är [[Firewire]] och [[USB]], där Firewire som regel är det som kan ge lägst latency av dessa, eftersom det har [[DMA]]-överföring. Under vissa förutsättningar kan faktiskt USB1 ha lägre latency än USB2, men då begränsas man till max 2 kanaler in/ut.<br /> <br /> Vissa tillverkare har lyckats komma runt den onödigt slöa USB-hanteringen i operativsystemet i sina nyare [[extern]]a ljudkort, så att de får ner latency nära samma nivå som för Firewire.<br /> <br /> Det mesta av problemen med latency, kommer dock av att datorn inte är kraftfull nog för att hantera den låga latency som man vill köra med.<br /> <br /> <br /> =Drivrutiner=<br /> Det finns vissa generella Direct X eller Multimedia-drivrutiner för ljudkort, som ibland är valda som default i DAW-programmet - och de ger ofta en latency på 0.5 sekund eller ännu mer. Man ska därför inte använda dessa, utan man ska använda sig av de dedikerade låglatency-drivrutiner som följer med ljudkortet - och ställa in i DAW-prgrammet att denna drivrutin ska användas. Olika drivrutiner förekommer för olika DAW-program och plattformar, som t ex [[ASIO]], [[WDM]], [[CoreAudio]]. Om man har ett enklare ljudkort som det inte finns låglatency-drirutin till, så kan [[ASIO4ALL]] fungera.<br /> <br /> <br /> =Samplingsfrekvens=<br /> Med högre [[samplingsfrekvens]] kan man köra med lägre latency - men bara om datorn har tillräcklig prestanda för att hantera det...<br /> <br /> <br /> =Belastning=<br /> Om man har många plugin-effekter och virtuella instrument igång, så kan man behöva öka latency för att datorn ska hinna med att hantera allting. Situationen kan bara förbättras genom att man kör med färre plugins eller skaffar en snabbare dator.<br /> <br /> Ett alternativ kan också vara att avlasta datorn genom att installera något [[DSP]]-kort, där kortets effekter körs av en separat processor istället för datorns [[CPU]]. Dessa kort kan dock inte hantera [[native]]-plugins, utan bara plugins som är gjorda för det aktuella DSP-kortet.<br /> <br /> <br /> =Hur räkna ut latency?=<br /> Ljudkortets drivrutin anger latency till [[DAW]]-programmet, som visar detta i sina inställningar för Latency/Buffersize. Det innehåller oftast summan av både [[ASIO]] och omvandlarnas fördröjning (normalt tar omvandlarna 1-2ms för sitt jobb).<br /> <br /> Latency är knutet till samplingsfrekvens (kHz) och buffersize (antal samples), enligt formeln:<br /> <br /> Buffer/Samplingsfrekvens = ASIO Latency<br /> <br /> [[Frekvens]]en är [[samplingsfrekvens]] i kHz och ASIO Latency blir i millisekunder.<br /> <br /> Som exempel kan vi ta 44.1kHz och 128 i buffersize, vilket blir ca 2.9ms på ett håll och alltså ca 5.8ms roundtrip + omvandlarnas latency på 1-2ms, med andra ord ca 6.8-7.8ms totalt. Eventuella fördröjningar i datorns interface och drivrutinerna kan också tillkomma, men där är det svårare att säga något generellt. Avståndet från högtalare till örat tar också tid, som man kan vilja ta med i beräkningen. Mer om det här nedan.<br /> <br /> <br /> =Rimligt med jakt på låg latency?=<br /> Ibland är folk kanske överdrivet kinkiga när det gäller att jaga lägsta möjliga latency. 10ms motsvarar ju ett avstånd på ca 3,4 meter (ljudets hastighet i luft är ju ca 340m/s) - ett avstånd som kanske inte är helt ovanligt om man exempelvis spelar [[gitarr]] och sitter en liten bit bort från sin [[förstärkare]]. Att ha en latency på 10ms kan däremot kännas väldigt konstigt om man spelar trummor, eftersom det ju är ganska ovanligt med så långa armar... ;) Sitter man vid ett [[trumset]] så finns ju trummorna oftast inte mer än någon meter från öronen - och alltså bör det kännas mer rätt om man kan ställa ner latency på ca 3ms. Detta om man lyssnar med hörlurar - annars kan man behöva ta hänsyn till avståndet från högtalarna till öronen också...<br /> <br /> <br /> =Hur slipper man latency?=<br /> <br /> ==Audio==<br /> Ofta har [[DAW]]-system eller [[ljudkort]] funktioner för att slippa ifrån latency - men nackdelen är att man då inte kan lyssna med DAW-systemets [[effekt]]er, utan monitorlyssningen routas direkt till utgången innan ljudet går in till DAW-programmet, så att man inte får [[lyssning]]en efter all behandling på det spår man spelar in för stunden.<br /> <br /> Vissa ljudkort innehåller en DSP-effektenhet, som kan användas för att få effekter i medhörningen utan att behöva få dem från sin DAW och utan att effekterna spelas in på det aktuella spåret. Det som oftast används är reverb, eftersom en del tycker att det känns bättre att sjunga med reverb i lurarna, än att höra rösten helt torr.<br /> <br /> Om man spelar in audio och använder en hårdvaru[[mixer]], så kan man köra monitorlyssning separat i den och skicka exempelvis en [[tappning]] till ljudkortet - och därmed inte behöva bry sig om alls vilken latency systemet är inställt på, men förstås med nackdelen att man inte kan lyssna med effekter från sin DAW, utan måste ha en effektenhet inkopplad i mixern om man vill ha ett feelingreverb medan man sjunger.<br /> <br /> ==MIDI==<br /> Om man spelar in [[midi]], så kan man göra så, att man lyssnar på [[synt]]ens eget ljud medan man spelar in (för att vid uppspelning ändra till kanaler med virtuella instrument i sin DAW), så lyssnar man ju utan latency, men i så fall får man kanske leva med att man inte hör rätt ljud under inspelning...<br /> <br /> [[Kategori:Datorer]]<br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Latency&diff=6771 2013-03-31T22:56:01Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Latency (kallas ibland ''latens'' på svenska) är en fördröjning som uppstår både vid audiohantering och midihantering i ett [[DAW]]-system.<br /> <br /> =Vad är latency?=<br /> Många tror att latency bara beror på [[ljudkort]]et, men det handlar alltså om hur snabbt hela systemet kan fungera.<br /> <br /> När man spelar in [[audio]] så får man räkna med både input och output latency om man monitorlyssnar på den signal som spelas in genom DAW-programmet. Input och output latency läggs ihop för att få den totala latencyn i systemet (kallas ofta &quot;round trip latency&quot;). Inspelningen hamnar alltid &quot;sample accurate&quot; i DAW-programmet, eftersom input latency kompenseras automatiskt, så det är bara medhörningen som drabbas av latency.<br /> <br /> När man spelar in [[midi]], så finns det ingen input latency att ta hänsyn till, utan det är bara eventuell latency i [[klaviatur]]en, midihanteringen (dessa brukar vara i princip försumbara) - och om man spelar upp ljudet från ett [[VSTi]], systemets output latency.<br /> <br /> När man spelar upp så är det däremot bara output latency som är intressant eftersom allting är lika mycket fördröjt då - och det innebär att man utan problem kan ställa latency till maxvärdet vid [[mix]], för att minska belastningen på [[dator]]n.<br /> <br /> <br /> =Hur yttrar sig fenomenet?=<br /> Om man spelar in exempelvis [[sång]], så får man monitor[[lyssning]]en något fördröjd, beroende på hur kort eller lång latency man kör med. På samma sätt märker man denna fördröjning om man spelar in midi, där det blir latency från att man trycker ner tangenten på [[klaviatur]]et tills man hör ljudet från sitt [[VSTi]] spelas upp. Ljudet spelas alltid in på rätt plats i DAW-programmet, så det är alltså medhörningen som påverkas av fenomenet. Sjunger man med perfekt timing till musiken som programmet spelar upp, så spelas alltså sången in med perfekt timing, även om man får medhörningen av sången fördröjd i lyssningen medan man sjunger.<br /> Med en kraftigare [[dator]] och ett bra [[ljudkort]] kan man som regel ställa ner latency på kortare tider - men om man ställer in latency för lågt, så börjar det uppstå knaster och sprak - och urspårad [[synk]], så det gäller att hitta rätt.<br /> <br /> De flesta brukar tycka att det är hållbart med en latency upp till omkring 10ms - men det beror både på hur kinkig personen är och vad det är för [[instrument]] man spelar på.<br /> <br /> <br /> =Ljudkort=<br /> För lägsta möjliga latency så väljer man ett [[PCI]] eller PCIe-ljudkort. De sitter direkt på PCI/e-bussen i datorn och går alltså inte via något [[extern]]t [[interface]] - och det gör att deras hantering av ljudet blir snabbare.<br /> Andra alternativ är [[Firewire]] och [[USB]], där Firewire som regel är det som kan ge lägst latency av dessa, eftersom det har [[DMA]]-överföring. Under vissa förutsättningar kan faktiskt USB1 ha lägre latency än USB2, men då begränsas man till max 2 kanaler in/ut.<br /> <br /> Vissa tillverkare har lyckats komma runt den onödigt slöa USB-hanteringen i operativsystemet i sina nyare [[extern]]a ljudkort, så att de får ner latency nära samma nivå som för Firewire.<br /> <br /> Det mesta av problemen med latency, kommer dock av att datorn inte är kraftfull nog för att hantera den låga latency som man vill köra med.<br /> <br /> <br /> =Drivrutiner=<br /> Det finns vissa generella Direct X eller Multimedia-drivrutiner för ljudkort, som ibland är valda som default i DAW-programmet - och de ger ofta en latency på 0.5 sekund eller ännu mer. Man ska därför inte använda dessa, utan man ska använda sig av de dedikerade låglatency-drivrutiner som följer med ljudkortet - och ställa in i DAW-prgrammet att denna drivrutin ska användas. Olika drivrutiner förekommer för olika DAW-program och plattformar, som t ex [[ASIO]], [[WDM]], [[CoreAudio]]. Om man har ett enklare ljudkort som det inte finns låglatency-drirutin till, så kan [[ASIO4ALL]] fungera.<br /> <br /> <br /> =Samplingsfrekvens=<br /> Med högre [[samplingsfrekvens]] kan man köra med lägre latency - men bara om datorn har tillräcklig prestanda för att hantera det...<br /> <br /> <br /> =Belastning=<br /> Om man har många plugin-effekter och virtuella instrument igång, så kan man behöva öka latency för att datorn ska hinna med att hantera allting. Situationen kan bara förbättras genom att man kör med färre plugins eller skaffar en snabbare dator.<br /> <br /> Ett alternativ kan också vara att avlasta datorn genom att installera något [[DSP]]-kort, där kortets effekter körs av en separat processor istället för datorns [[CPU]]. Dessa kort kan dock inte hantera [[native]]-plugins, utan bara plugins som är gjorda för det aktuella DSP-kortet.<br /> <br /> <br /> =Hur räkna ut latency?=<br /> Ljudkortets drivrutin anger latency till [[DAW]]-programmet, som visar detta i sina inställningar för Latency/Buffersize. Det innehåller oftast summan av både [[ASIO]] och omvandlarnas fördröjning (normalt tar omvandlarna 1-2ms för sitt jobb).<br /> <br /> Latency är knutet till samplingsfrekvens (kHz) och buffersize (antal samples), enligt formaln:<br /> <br /> Buffer/Samplingsfrekvens = ASIO Latency<br /> <br /> [[Frekvens]]en är [[samplingsfrekvens]] i kHz och ASIO Latency blir i millisekunder.<br /> <br /> Som exempel kan vi ta 44.1kHz och 128 i buffersize, vilket blir ca 2.9ms på ett håll och alltså ca 5.8ms roundtrip + omvandlarnas latency på 1-2ms, med andra ord ca 6.8-7.8ms totalt. Eventuella fördröjningar i datorns interface och drivrutinerna kan också tillkomma, men där är det svårare att säga något generellt. Avståndet från högtalare till örat tar också tid, som man kan vilja ta med i beräkningen. Mer om det här nedan.<br /> <br /> <br /> =Rimligt med jakt på låg latency?=<br /> Ibland är folk kanske överdrivet kinkiga när det gäller att jaga lägsta möjliga latency. 10ms motsvarar ju ett avstånd på ca 3,4 meter (ljudets hastighet i luft är ju ca 340m/s) - ett avstånd som kanske inte är helt ovanligt om man exempelvis spelar [[gitarr]] och sitter en liten bit bort från sin [[förstärkare]]. Att ha en latency på 10ms kan däremot kännas väldigt konstigt om man spelar trummor, eftersom det ju är ganska ovanligt med så långa armar... ;) Sitter man vid ett [[trumset]] så finns ju trummorna oftast inte mer än någon meter från öronen - och alltså bör det kännas mer rätt om man kan ställa ner latency på ca 3ms. Detta om man lyssnar med hörlurar - annars kan man behöva ta hänsyn till avståndet från högtalarna till öronen också...<br /> <br /> <br /> =Hur slipper man latency?=<br /> <br /> ==Audio==<br /> Ofta har [[DAW]]-system eller [[ljudkort]] funktioner för att slippa ifrån latency - men nackdelen är att man då inte kan lyssna med DAW-systemets [[effekt]]er, utan monitorlyssningen routas direkt till utgången innan ljudet går in till DAW-programmet, så att man inte får [[lyssning]]en efter all behandling på det spår man spelar in för stunden.<br /> <br /> Vissa ljudkort innehåller en DSP-effektenhet, som kan användas för att få effekter i medhörningen utan att behöva få dem från sin DAW och utan att effekterna spelas in på det aktuella spåret. Det som oftast används är reverb, eftersom en del tycker att det känns bättre att sjunga med reverb i lurarna, än att höra rösten helt torr.<br /> <br /> Om man spelar in audio och använder en hårdvaru[[mixer]], så kan man köra monitorlyssning separat i den och skicka exempelvis en [[tappning]] till ljudkortet - och därmed inte behöva bry sig om alls vilken latency systemet är inställt på, men förstås med nackdelen att man inte kan lyssna med effekter från sin DAW, utan måste ha en effektenhet inkopplad i mixern om man vill ha ett feelingreverb medan man sjunger.<br /> <br /> ==MIDI==<br /> Om man spelar in [[midi]], så kan man göra så, att man lyssnar på [[synt]]ens eget ljud medan man spelar in (för att vid uppspelning ändra till kanaler med virtuella instrument i sin DAW), så lyssnar man ju utan latency, men i så fall får man kanske leva med att man inte hör rätt ljud under inspelning...<br /> <br /> [[Kategori:Datorer]]<br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Latency&diff=6770 2013-03-31T22:54:38Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>Latency (kallas ibland ''latens'' på svenska) är en fördröjning som uppstår både vid audiohantering och midihantering i ett [[DAW]]-system.<br /> <br /> =Vad är latency?=<br /> Många tror att latency bara beror på [[ljudkort]]et, men det handlar alltså om hur snabbt hela systemet kan fungera.<br /> <br /> När man spelar in [[audio]] så får man räkna med både input och output latency om man monitorlyssnar på den signal som spelas in genom DAW-programmet. Input och output latency läggs ihop för att få den totala latencyn i systemet (kallas ofta &quot;round trip latency&quot;). Inspelningen hamnar alltid &quot;sample accurate&quot; i DAW-programmet, eftersom input latency kompenseras automatiskt, så det är bara medhörningen som drabbas av latency.<br /> <br /> När man spelar in [[midi]], så finns det ingen input latency att ta hänsyn till, utan det är bara eventuell latency i [[klaviatur]]en, midihanteringen (dessa brukar vara i princip försumbara) - och om man spelar upp ljudet från ett [[VSTi]], systemets output latency.<br /> <br /> När man spelar upp så är det däremot bara output latency som är intressant eftersom allting är lika mycket fördröjt då - och det innebär att man utan problem kan ställa latency till maxvärdet vid [[mix]], för att minska belastningen på [[dator]]n.<br /> <br /> <br /> =Hur yttrar sig fenomenet?=<br /> Om man spelar in exempelvis [[sång]], så får man monitor[[lyssning]]en något fördröjd, beroende på hur kort eller lång latency man kör med. På samma sätt märker man denna fördröjning om man spelar in midi, där det blir latency från att man trycker ner tangenten på [[klaviatur]]et tills man hör ljudet från sitt [[VSTi]] spelas upp. Ljudet spelas alltid in på rätt plats i DAW-programmet, så det är alltså medhörningen som påverkas av fenomenet. Sjunger man med perfekt timing till musiken som programmet spelar upp, så spelas alltså sången in med perfekt timing, även om man får medhörningen av sången fördröjd i lyssningen medan man sjunger.<br /> Med en kraftigare [[dator]] och ett bra [[ljudkort]] kan man som regel ställa ner latency på kortare tider - men om man ställer in latency för lågt, så börjar det uppstå knaster och sprak - och urspårad [[synk]], så det gäller att hitta rätt.<br /> <br /> De flesta brukar tycka att det är hållbart med en latency upp till omkring 10ms - men det beror både på hur kinkig personen är och vad det är för [[instrument]] man spelar på.<br /> <br /> <br /> =Ljudkort=<br /> För lägsta möjliga latency så väljer man ett [[PCI]] eller PCIe-ljudkort. De sitter direkt på PCI/e-bussen i datorn och går alltså inte via något [[extern]]t [[interface]] - och det gör att deras hantering av ljudet blir snabbare.<br /> Andra alternativ är [[Firewire]] och [[USB]], där Firewire som regel är det som kan ge lägst latency av dessa, eftersom det har [[DMA]]-överföring. Under vissa förutsättningar kan faktiskt USB1 ha lägre latency än USB2, men då begränsas man till max 2 kanaler in/ut.<br /> <br /> Vissa tillverkare har lyckats komma runt den onödigt slöa USB-hanteringen i operativsystemet i sina nyare [[extern]]a ljudkort, så att de får ner latency nära samma nivå som för Firewire.<br /> <br /> Det mesta av problemen med latency, kommer dock av att datorn inte är kraftfull nog för att hantera den låga latency som man vill köra med.<br /> <br /> <br /> =Drivrutiner=<br /> Det finns vissa generella Direct X eller Multimedia-drivrutiner för ljudkort, som ibland är valda som default i DAW-programmet - och de ger ofta en latency på 0.5 sekund eller ännu mer. Man ska därför inte använda dessa, utan man ska använda sig av de dedikerade låglatency-drivrutiner som följer med ljudkortet - och ställa in i DAW-prgrammet att denna drivrutin ska användas. Olika drivrutiner förekommer för olika DAW-program och plattformar, som t ex [[ASIO]], [[WDM]], [[CoreAudio]]. Om man har ett enklare ljudkort som det inte finns låglatency-drirutin till, så kan [[ASIO4ALL]] fungera.<br /> <br /> <br /> =Samplingsfrekvens=<br /> Med högre [[samplingsfrekvens]] kan man köra med lägre latency - men bara om datorn har tillräcklig prestanda för att hantera det...<br /> <br /> <br /> =Belastning=<br /> Om man har många plugin-effekter och virtuella instrument igång, så kan man behöva öka latency för att datorn ska hinna med att hantera allting. Situationen kan bara förbättras genom att man kör med färre plugins eller skaffar en snabbare dator.<br /> <br /> Ett alternativ kan också vara att avlasta datorn genom att installera något [[DSP]]-kort, där kortets effekter körs av en separat processor istället för datorns [[CPU]]. Dessa kort kan dock inte hantera [[native]]-plugins, utan bara plugins som är gjorda för det aktuella DSP-kortet.<br /> <br /> <br /> =Hur räkna ut latency?=<br /> Ljudkortets drivrutin anger latency till [[DAW]]-programmet, som visar detta i sina inställningar för Latency/Buffersize. Det innehåller oftast summan av både [[ASIO]] och omvandlarnas fördröjning (normalt tar omvandlarna 1-2ms för sitt jobb).<br /> <br /> Latency är knutet till samplingsfrekvens (kHz) och buffersize (antal samples), enligt formaln:<br /> <br /> buffer<br /> ----------------- = ASIO Latency<br /> samplingsfrekvens<br /> <br /> [[Frekvens]]en är [[samplingsfrekvens]] i kHz och ASIO Latency blir i millisekunder.<br /> <br /> Som exempel kan vi ta 44.1kHz och 128 i buffersize, vilket blir ca 2.9ms på ett håll och alltså ca 5.8ms roundtrip + omvandlarnas latency på 1-2ms, med andra ord ca 6.8-7.8ms totalt. Eventuella fördröjningar i datorns interface och drivrutinerna kan också tillkomma, men där är det svårare att säga något generellt. Avståndet från högtalare till örat tar också tid, som man kan vilja ta med i beräkningen. Mer om det här nedan.<br /> <br /> <br /> =Rimligt med jakt på låg latency?=<br /> Ibland är folk kanske överdrivet kinkiga när det gäller att jaga lägsta möjliga latency. 10ms motsvarar ju ett avstånd på ca 3,4 meter (ljudets hastighet i luft är ju ca 340m/s) - ett avstånd som kanske inte är helt ovanligt om man exempelvis spelar [[gitarr]] och sitter en liten bit bort från sin [[förstärkare]]. Att ha en latency på 10ms kan däremot kännas väldigt konstigt om man spelar trummor, eftersom det ju är ganska ovanligt med så långa armar... ;) Sitter man vid ett [[trumset]] så finns ju trummorna oftast inte mer än någon meter från öronen - och alltså bör det kännas mer rätt om man kan ställa ner latency på ca 3ms. Detta om man lyssnar med hörlurar - annars kan man behöva ta hänsyn till avståndet från högtalarna till öronen också...<br /> <br /> <br /> =Hur slipper man latency?=<br /> <br /> ==Audio==<br /> Ofta har [[DAW]]-system eller [[ljudkort]] funktioner för att slippa ifrån latency - men nackdelen är att man då inte kan lyssna med DAW-systemets [[effekt]]er, utan monitorlyssningen routas direkt till utgången innan ljudet går in till DAW-programmet, så att man inte får [[lyssning]]en efter all behandling på det spår man spelar in för stunden.<br /> <br /> Vissa ljudkort innehåller en DSP-effektenhet, som kan användas för att få effekter i medhörningen utan att behöva få dem från sin DAW och utan att effekterna spelas in på det aktuella spåret. Det som oftast används är reverb, eftersom en del tycker att det känns bättre att sjunga med reverb i lurarna, än att höra rösten helt torr.<br /> <br /> Om man spelar in audio och använder en hårdvaru[[mixer]], så kan man köra monitorlyssning separat i den och skicka exempelvis en [[tappning]] till ljudkortet - och därmed inte behöva bry sig om alls vilken latency systemet är inställt på, men förstås med nackdelen att man inte kan lyssna med effekter från sin DAW, utan måste ha en effektenhet inkopplad i mixern om man vill ha ett feelingreverb medan man sjunger.<br /> <br /> ==MIDI==<br /> Om man spelar in [[midi]], så kan man göra så, att man lyssnar på [[synt]]ens eget ljud medan man spelar in (för att vid uppspelning ändra till kanaler med virtuella instrument i sin DAW), så lyssnar man ju utan latency, men i så fall får man kanske leva med att man inte hör rätt ljud under inspelning...<br /> <br /> [[Kategori:Datorer]]<br /> [[Kategori:Mjukvara]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=St%C3%B6rningar&diff=6768 2013-03-16T12:07:12Z

<p>Claes: /* Radio */</p> <hr /> <div>{{behöver ljudexempel}}<br /> <br /> Vilka störningar kan man lätt råka ut för i sin studio?<br /> Det förekommer ibland frågor i olika forum, som tyder på att folk inte vet vad det är för skillnad på brum, brus och knaster, något som gör att det lätt blir missförstånd när nybörjare och mer erfarna ska försöka reda ut problem tillsammans - och jag gör därför ett litet försök att beskriva dessa fenomen...<br /> <br /> ''F-n, vad svårt det är att beskriva vissa saker - skulle kanske peta ihop lite ljudfiler för att illustrera... ;)''<br /> <br /> <br /> <br /> = Brum =<br /> Brum låter ungefär i stil med hur kyl, frys, mikrovågsugn etc är igång - alltså ett mullrande ljud som har en specifik ton.<br /> Detta uppkommer ofta genom bristfällig jordning, jordslingor, olämplig kabeldragning eller yttre störningskällor.<br /> <br /> <br /> ===== Jordning =====<br /> Studion bör vara jordad - alltså kopplad till elurtag som har skyddsjord. Man bör också använda samma elurtag till hela studion för att vara helt säker på att allt är kopplat till samma fas på elnätet. Om man inte har jordat, så kommer t ex strålningsfiltret i en [[CRT]]-skärm inte att fungera, vissa apparater kommer att ge mer brum och risken finns att man får spänningsförande chassin på vissa apparater. Spänningsförande chassi är dock inte samma sak som att nätspänningen på 230V kommer ut i chassit, utan det handlar ofta om ca 60V eller liknande - men det innebär att man kan riskera att skada prylar när man kopplar ihop dem, eftersom det är potentialskillnad mellan chassina och det då kan uppstå gnistor när man kopplar ihop dem - och så kan det uppstå brum på grund av krypströmmar.<br /> <br /> Om man kör ojordat och upplever att man har brumproblem, så kan man testa genom att koppla en förlängningskabel från köket (där det alltid är jordade urtag) och koppla allt i studion dit i stället - och se om det hjälper. '''''OBS! inte godtagbart som permanent lösning på grund av brandskyddsbestämmelser, utan enbart som en tillfällig test!''''' Om det blir bättre, så är det bara att bestämma tid med en elektriker som får dra in jord till studion.<br /> <br /> '''OBS!!! Ett tips brukar florera när det gäller jordning - och det är att jorda genom att koppla jorden till värmeelementet. Detta kan vara direkt livsfarligt, eftersom det inte alls är säkert att chassit på elementet kan fungera som skyddsjord, utan man kan i värsta fall ordna en dödsfälla för alla som tar på elementen i huset genom att göra så.'''<br /> <br /> Ibland kan man få bort brum genom att vända elkontakten på någon eller några av de anslutna apparaterna, så att fas och nolla byter plats. Detta är förstås enklast att göra genom att bara ha två prylar inkopplade från början och lyssna om det gör skillnad. Sedan kopplar man in nästa och provar nätkontakten på båda hållen och lyssnar efter eventuellt brum. Sedan är det bara att fortsätta tills alla prylar är inkopplade och har testats på detta sätt.<br /> <br /> <br /> ===== Jordslingor =====<br /> En jordslinga uppstår när apparaters jord är anslutna till varandra på fler än ett ställe. Det tydligaste exemplet är om man kopplar en [[effekt]]enhet till en [[mixer]]. Man tar ut [[signal]]en med en [[skärm]]ad [[kabel]], så att signalen kan komma fram till effekten (det behövs ju både signal och jord för att det ska hända något...). Sedan kopplar man från effektens utgångar tillbaks till mixern med skärmade kablar.<br /> Inget fel i det - eller är det kanske det...?<br /> Här har en jordslinga uppstått, eftersom signaljorden är kopplad i en slinga från mixern till effekten - och från effekten tillbaks till mixern. I vissa fall händer inget, men i andra så får man ett tillskott av brum på grund av jordslingan. Enklaste åtgärden är då att eliminera slingan genom att helt enkelt klippa av skärmen i kablarna som går från effektens utgångar till mixerns ingångar - i kontakten som kopplas in i mixerns retur. Mixern har ju redan signaljorden tillgänglig, så den behöver ingen returnerad signaljord för att det ska bli ljud.<br /> <br /> En annan situation som kan vara lite knivigare, är när man skruvar in enheter i ett [[rack]]. Då skapar man nämligen kontakt mellan enheterna genom racket - och det blir plötsligt enormt svårt att försöka räkna ut hur signaljorden kommer att bete sig. Lösningen i det fallet, är att skilja enheterna galvaniskt genom att se till att de inte rör vid varandra - antingen genom att sätta plastbrickor mellan enheterna och racket - och mellan själva skruven och enheten också. Det finns speciella brickor som går in i skruvhålen på enheten, så att skruven inte kan röra vid dess chassi. Ett annat alternativ är att helt enkelt skruva in enheterna i en träram i stället för en metallram, eftersom trä inte är ledande.<br /> <br /> I besvärliga fall kan man avjorda alla apparater och i stället dra jordkablar från alla apparater till en enda gemensam jordpunkt, exempelvis på mixern eller en preamp, där ljudet ju förstärks mest i kedjan. Detta är dock lite överkurs och något man bara ska ge sig på om man har mycket bra koll på det hela... Inget för vanliga lekmän, alltså.<br /> <br /> <br /> ===== Kabeldragning =====<br /> Om man drar sina signalkablar intill nätspänningskablar, [[transformator]]er och [[CRT]]-skärmar, så ber man om problem. Risken är nämligen stor att det kommer in brum i signalkablarna i så fall. Enda sättet att komma ifrån det, är att ha signalkablar och nätkablar etc på behörigt avstånd från varandra. Om signalkablar och nätkablar måste korsas, så ska man göra det i rät vinkel (90 grader) för att få så liten risk som möjligt att brummet på 50Hz inte kommer in i signalkablarna. [[Balanserad]] överförng är betydligt mindre känslig än [[obalanserad]], men det är säkrare att inte lämna något åt slumpen...<br /> <br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Yttre störningskällor som bör undvikas (förutom transformatorer o dyl, som jag nämnde under kabeldragning), är lågenergilampor, lysrör och dimmers. Dessa genererar ett störningsfält - och i fallet med dimmers, så kan det även komma störningar via elnätet, som kan ställa till problem på grund av att deras störningsfrekvenser överlagras på nätspänningens 50Hz.<br /> Det är därför lite oroande att vanliga glödlampor blir förbjudna, till förmån för lågenergilampor - för i studion är lågenergilampor förenade med en risk för ökat brum även om det gäller främst om man kör ojordat och/eller obalanserat (och eftersom de ska hanteras som miljöfarligt avfall, så kan man fråga sig vilken nytta det egentligen gör för miljön och om det inte hade varit smartare att vänta tills LED-tekniken slog ut lågenergilamporna...). Brummet från lågenergilampor och lysrör ligger ofta betydligt högre än nätspänningens 50Hz - och man kan ibland hitta det på 400 eller 800Hz...<br /> <br /> <br /> ===== Fantommatning =====<br /> Normalt ska [[fantommatning]]en hålla 48V, men det förekommer tyvärr mixrar och ljudkort som lämnar lägre spänning. Vissa [[kondensatormikrofon]]er kan drivas inom ett stort spänningsområde, medan vissa ger betydligt sämre ljud vid lägre spänning än 48V - och vissa ger inget ljud alls, eller enbart brum, vid lägre matningsspänning.<br /> <br /> Om en mikrofonkabel är defekt, så kan det göra att fantommatningen inte kommer fram korrekt till en kondensatormikrofon och då kan det också ge ett kraftigt brum - och i värsta fall även skada mikrofonen!<br /> <br /> <br /> ===== Bärbara datorer =====<br /> Det är inte ovanligt att man får brum om man har en bärbar [[dator]] och kör den på nätdrift. Vid batteridrift blir det inga problem, men med nätdrift så kan ett kraftigt brum uppstå. Det är många som då har upptäckt att en avjordad nätdel (man gör en '''olaglig''' förlängningskabel med jordad stickkontakt i väggen och ojordad honkontakt i andra änden, där man sätter in datorns [[nätdel]]) får bort brummet. Eftersom det är olagligt enligt elsäkerhetsbestämmelser och brandskyddsbestämmelser, så duger det bara för en väldigt tillfällig test. Vad man behöver, är en isolationstransformator (kallas också 1:1-transformator eller fulltransformator). De är inte billiga, men är den enda lösningen som kan rekommenderas om man råkar ut för brumproblem vid nätdrift, men inte vid batteridrift. Brummar det både vid nätdrift och batteridrift, så får man däremot söka efter felet någon annanstans...<br /> <br /> Ett exempel på isolationstransformator hittar du [http://www.tramoetv.se/Transformatorer/UTKO.htm HÄR].<br /> <br /> <br /> Ibland kan brumproblem med bärbara datorer också helt enkelt bero på att nätdelen skapar störningar som man inte kan komma ifrån. Tyvärr är också detta ett ganska vanligt problem.<br /> <br /> <br /> ===== Gitarrer =====<br /> [[Singlecoil]]-mikrofoner på [[gitarr]]er är känsliga för störningarna som nämns under [[#Yttre störningskällor|Yttre störningskällor]] och kan ge väldigt kraftigt brum som man ofta kan få bort eller åtminstone reducera om man vinklar gitarren annorlunda, stänger av en eventuell [[CRT]]-skärm, lysrör och lågenergilampor.<br /> <br /> Beroende på situationen, så kan en groundlift-switch hjälpa alternativt ställa till problem. Finns det en sådan switch på en [[DI-box]] eller gitarrförstärkare, så kan det vara klokt att testa att ställa om den innan man ger sig in på större åtgärder.<br /> <br /> <br /> ===== Nätdelar =====<br /> Nätdelen i sig kan också bidra med brum. Det vanliga 50Hz nätbrummet känner vi redan till. Det går också igenom till nätdelens utgång om man kör med halvvågslikriktning ([[likriktning]] med två [[diod]]er).<br /> Om man kör med helvågslikriktning (likriktning med 4 dioder), så dubblar man frekvensen, så brummet från en sådan nätdel kommer att hamna på 100Hz - men betydligt svagare än 50Hz-brummet från en halvvågslikriktning.<br /> Förutom dessa 50Hz och 100Hz-frekvenser, så förekommer udda övertoner av frekvenserna - så brummet kan förekomma även högre upp om man har otur. Frekvenserna överlagras på drivspänningen och är det som kallas för rippel. Det avhjälps genom att sätta tillräckligt stora glättningskondensatorer på nätdelens utgång. Då reducerar man ripplet tillräckligt mycket för att det inte ska kunna störa. De stora [[kondensator]]erna tar helt enkelt hand om det genom sin inneboende tröghet. Sitter det för små kondensatorer, så kan däremot brummet komma igenom - och om brummet uppstår efter att apparaten inte har visat sådana problem tidigare, så kan det vara en indikation på att nätdelens glättningskondensatorer är på väg att ge upp och behöver bytas ut.<br /> Det är större risk att problemet uppstår i apparater med hög spänning och stort strömuttag, som t ex slutsteg och rörförstärkare - och ibland kan det vara svårt att få bort ripplet helt, men det kan alltså hjälpa att byta ut glättningskondensatorerna till större (fler uF - mikrofarad, men samma spänning).<br /> <br /> <br /> = Radio =<br /> Radiostörningar är lätt att få in - om man har dålig skärmning på kablarna (eller i någon enhet i studion) och/eller kör ojordat. Det som är vanligast på våra breddgrader, är i så fall Radio Moskva, eftersom de sänder med väldigt hög effekt - så när du hör ryska lite i bakgrunden blandat med pipande och radiobrus - och börjar misstänka att Putin spionerar på dig, så dra in jord till studions väggurtag och se över om skärmningen i kablarna är ok, i stället för att ringa SÄPO... ;)<br /> <br /> Radiostörningar har i vissa fall också visat sig komma från att nätdelen har blivit full med damm...<br /> <br /> = Brus =<br /> Låter ofta liknande bruset om man ställer in en radio mellan radiokanalerna och kan aldrig undvikas helt, men oftast strävar man efter att ha så låg brusnivå som möjligt i utrustningen.<br /> <br /> <br /> ===== Färgat brus =====<br /> Ok - en sanning med modifikation. Det finns också brus som man genererar medvetet, av olika anledningar - och dessa olika sorters brus kallas med ett samlingsnamn för &quot;[[färgat brus]]&quot;.<br /> <br /> <br /> ===== Oönskat brus =====<br /> Vidare med det oönskade bruset:<br /> Brus uppkommer i all elektronik. I [[passiv]] elektronik ([[resistor]]er, [[kondensator]]er etc) uppstår det mikroskopiskt lite brus jämfört med [[aktiv]] elektronik ([[transistor]]er, [[IC]]-kretsar etc). Detta är inget man kan komma ifrån, utan för att minimera bruset, gäller det att se till att ha tillräckligt bra prylar i hela signalvägen - och att minimera signalvägen. Ett sätt att minimera signalvägen, är att använda en extern [[micpreamp]] i stället för den långa vägen genom en [[mixer]], alternativt plocka ut signalen från en [[Direct Out]]-utgång på den aktuella ingångskanalen på mixern, istället för att ta ut signalen senare i mixern. Man kan använda en passiv [[attenuator]] i stället för en aktiv volymkontroll.<br /> Om en apparat innehåller gamla uttorkade kondensatorer, så kan de ge upphov till ganska mycket brus, trots att det är passiva komponenter - men då beror det på att de är gamla och helt eller delvis har tappat den funktion som de ska ha.<br /> <br /> Småmembransmikrofoner har ett högre brus än stormembranare på grund av membranet. Orsaken är luftpartiklarna som flyger omkring överallt och därför kontinuerligt bombarderar membranet (även kallat &quot;[[Brownsk rörelse]]&quot;). Små membran utgör en hårdare yta, vilket gör att luftpartiklarna avger mer energi när de träffar membranet och därför orsakar starkare ljud relaterat till ytan än det blir med ett stort membran.<br /> <br /> <br /> = Pip =<br /> Högfrekvent pip låter något i stil med det ständiga pipet som kommer från TV-apparater och kan handla om radiostörningar.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också vara kabelfel eller obalanserade kablar som orsakar sådana störningar (se diskussion i [http://www.kontrollrummet.com/forum/index.php?topic=11981 forumet] angående detta).<br /> <br /> ===== Displayer =====<br /> Det kan också förekomma att t ex displayer på apparater orsakar pipande missljud när de stör mer än de borde.<br /> <br /> ===== Självsvängning =====<br /> Apparater kan komma i självsvängning av olika orsaker också - och skicka ut HF (högfrekvens). Ibland kan sådant reduceras med ferritkärnor som man sätter på kablarna, men ibland kan det också handla om att apparaten är defekt på något sätt och behöver repareras.<br /> <br /> ===== Rundgång =====<br /> Pip med en tydlig ton, kan handla om [[rundgång]] - dvs att man råkar ha en [[mikrofon]] för nära [[högtalare]] eller [[hörlurar]] när man drar upp volymen - eller att man har råkat göra en felaktig [[routing]] i mjukvarumixern - eller gjort ett misstag i kopplingar till en analog [[mixer]].<br /> <br /> ===== Larmbågar =====<br /> Om det finns en butik i närheten, så kan deras larmbågar ge ett högfrekvent pip - ofta någonstans mellan 5 och 7kHz om det är lite äldre larmbågar. Nyare larmbågar jobbar i radioområdet och bör inte ge sådana störningar.<br /> <br /> ===== Yttre störningskällor =====<br /> Vissa av de källor som nämns under denna rubrik i brum-avdelningen längre upp, kan också bidra med pipande störningar.<br /> <br /> <br /> = Knaster/sprak =<br /> Detta låter ungefär som när man lyssnar på en öppen brasa, där det hela tiden sprakar och knastrar i träet som man eldar - eller som det statiska knastret som finns i bakgrunden när man spelar en gammal vinylskiva...<br /> <br /> ===== Latency =====<br /> Detta kan bero på att man har ställt in kortare [[latency]] än vad datorn orkar med. Åtgärden är förstås att öka latency-tiden - eller skaffa en dator som är mer lämpad för jobbet.<br /> <br /> ===== Dålig synk =====<br /> Sådana ljud kan också bero på dålig synk mellan olika digitala enheter - och sådant åtgärdar man genom att synka med [[Wordclock]] istället.<br /> <br /> ===== Kabelfel =====<br /> Det kan också bero på en trasig [[kabel]] (spiralkablar har en tendens att bli dåliga betydligt snabbare än raka kablar) eller [[oxid]]erade [[kontakt]]er på kabeln, så att den elektriska kontakten mellan kabeln och apparaten blir lite halvdålig. Den dåliga kontakten eller kabeln måste bytas ut.<br /> <br /> ===== Kallödningar =====<br /> En annan orsak till dålig kontakt, kan vara kallödningar - alltså lödningar som har varit för dåligt utförda från början - eller som har blivit dåliga på grund av slitage. I sådana fall är det bara att göra om lödningarna genom att avlägsna lödtennet med tennsug och göra nya lödningar där det behövs.<br /> <br /> ===== Potentiometrar =====<br /> Man kan också råka ut för knaster i en [[potentiometer]] som sitter i signalvägen och som börjar bli sliten. Då kan en tillfällig lösning vara att man rengör potentiometerns kolbana med elektronikspray som inte innehåller olja (alltså INTE 5-56 ;) ), men ofta är sådant bara en tillfällig lösning och potentiometern behöver ofta bytas ut för att problemet ska bli helt avhjälpt.<br /> <br /> <br /> = Distorsion =<br /> [[Distorsion]] låter förvrängt - lite som det gör genom en megafon. Det blir ett &quot;fetare&quot; och samtidigt mer utsmetat och komprimerat ljud där detaljerna försvinner. På en vanlig rockgitarr, änvänds nästan alltid distorsion som en [[effekt]].<br /> <br /> ===== Överstyrning =====<br /> Distorsion beror på att någon del i ljudkedjan är överstyrd - alltså får för stark [[signal]]. Om man har för stark signal ut från [[mikrofon]]en, så kan [[micpreamp]]ens ingång överstyras utan att man har en chans att se det, eftersom första förstärkarsteget i preampen ligger före både mätare, [[peak]]-[[LED]], [[gain]] och [[Pad]]. I så fall behöver man använda Pad-switchen på mikrofonen eller använda en extern Pad som kopplas på kabeln innan man kopplar den till preampen. Om utsignalen från preampen är för hög för nästa apparat (kanske en [[kompressor]] eller en [[A/D]]-[[omvandlare]]) som signalen kopplas vidare till, så uppstår det distorsion i den apparaten i stället och man måste dra ner gain eller utnivå (om sådan kontroll finns) på preampen. Om man har många ljudkällor kopplade till en mixer och drar upp för högt, så kan man överstyra mixern internt - och då får man helt enkelt ta och dra ner kanalreglarna.<br /> <br /> Är distorsion alltid av ondo?<br /> När man jobbar [[digital]]t så är det extra känsligt, eftersom en överstyrd A/D-omvandlare låter fruktansvärt illa - medan [[analog]]a prylar oftast ger en lite mjukare distorsion om de blir lätt överstyrda. Ett analogt [[rullband]] ger en mjuk distorsion kombinerat med en viss grad av kompression - en effekt som en del gillar och tycker ger en &quot;varm&quot; och trevlig [[färgning]]. Gitarrister använder som sagt också en kontrollerad distorsion för att ge [[gitarr]]en lite extra &quot;bett&quot;. Vissa överstyr [[sång]]en för att få ett viss sound där, så det är inte i alla lägen som distorsion är dåligt - men på fel ställe och på fel material, så är det inte alls kul...<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]<br /> [[Kategori:Studioutrustning]]<br /> [[Kategori:Behöver ljudexempel]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=DI-box&diff=6767 2013-02-19T09:35:37Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>En DI-box använder man för att anpassa ljudkällans signal till ingången eller för att kunna transportera [[obalanserad]]e signaler längre sträckor genom att göra dem [[balanserad]]e.<br /> <br /> ==Varför behövs DI-boxen==<br /> Vanliga passiva gitarrmickar har en utimpedans på ca 10kohm (men det kan förekomma upp till ca 40kohm - och piezo-mikrofoner ännu högre än så) och för bästa ljudkvalitet behöver man tillämpa vad som kallas [[impedansbryggning]], där ingången har MINST 10ggr högre inimpedans.<br /> <br /> En vanlig [[line]]-ingång belastar gitarrmikrofonerna för mycket på grund av den låga ingångsimpedansen - och det får till följd att man får ett sämre ljud - oftast med tunn bas - men det kan låta fel i andra register också - och därför behöver man en högohmig [[instrumentingång]] på sin [[micpreamp]] - eller en DI-box, om man vill koppla in gitarren till [[mixer]] eller [[ljudkort]] som saknar högohmig instrumentingång...<br /> <br /> <br /> ==Passiv eller Aktiv==<br /> Det finns både [[aktiv]]a och [[passiv]]a DI-boxar.<br /> <br /> ===Passiv===<br /> Passiva DI-boxar används oftast vid liveframträdanden eftersom de är billigare och man har dem då för att få ut signal från [[synt]]ar och [[gitarr]]er till [[stagebox]]en, så att de sedan kan kopplas in på [[mikrofoningång]]arna i [[mixer]]n. DI-boxen innehåller en balanseringstransformator och gör alltså om den obalanserade inkommande signalen, till balanserad - så att man kan låta signalen gå längre sträcka med mindre risk för störningar. Signalen kopplas sedan in på en mikrofoningång. En passiv DI-box behöver ingen spänningsmatning.<br /> <br /> ===Aktiv===<br /> Aktiva DI-boxar kräver spänningsmatning, som kan komma antingen från batteri, extern nätdel eller från [[fantommatning]]en - som i så fall kommer från ingången den kopplas till. De används som regel i studio eftersom de brukar ge bättre ljud än de passiva - och oftast då för att kunna koppla in en gitarr eller bas direkt i mixerbordet i sådana fall där man inte vill eller inte kan micka upp förstärkaren - eller om man vill ha direktsignalen som ett komplement (brukar också kallas att &quot;line:a&quot; eller &quot;lajna&quot; gitarren). Se även [[Hi-Z]]. Även den aktiva DI-boxen kopplas in på en mikrofoningång, så även om den är aktiv, innebär det alltså inte att den innehåller någon förstärkare (vanligt missförstånd...).<br /> <br /> <br /> ==Exempel==<br /> &lt;gallery Caption=&quot;Olika typer av DI-boxar&quot;&gt;<br /> Bild:ADIB.jpg|Svenska [[Line Audio Design]]'s aktiva DI-box, ADIB, kan splitta signalen till mikrofoningången på ljudkort eller mixer - och till gitarrförstärkare samtidigt<br /> Bild:Tritonaudio_bigamp.jpg|Holländska [[TritonAudio]] har en aktiv variant, BigAmp, som pluggas in i gitarren och kopplas till mikrofoningången med en XLR-kabel och därför i princip blir en balanserad utgång direkt från gitarren<br /> Bild:Behringer_di400p.jpg|Passiv DI-box från tyska [[Behringer]], som i likhet med ADIB kan splitta signalen till mikrofoningång och gitarrförstärkare<br /> Bild:HK_redbox.jpg|Red Box från tyska [[Hughes &amp; Kettner]] är en annan sorts DI-box, som kopplas in efter gitarrförstärkarens slutsteg och alltså ger möjligheten att få in en signal med slutstegsdistortion till en mikrofoningång<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> <br /> ==Se även==<br /> En annan sak som kan påverka ljudet negativt, är [[kapacitans i audiokabel]].<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Studioutrustning]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Kapacitans_i_audiokabel&diff=6766 2013-02-19T09:26:12Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>'''Kabelkapacitansen i audiokablar''' är som regel en faktor som ofta överdrivs väldigt mycket av kabeltillverkare och -säljare (men som trots allt kan har stor betydelse i vissa fall), så det förtjänare en egen artikel.<br /> <br /> Se separat artikel om andra aspekter på [[kapacitans]].<br /> <br /> <br /> ==Grundförklaring==<br /> Kablar har alltid en viss [[resistans]], [[induktans]] och [[kapacitans]].<br /> <br /> Resistansen och induktansen är normalt helt försumbara i praktiken, men alla kablar har en kapacitans som är oundviklig - och den kan bidra till att höga frekvenser dämpas.<br /> <br /> <br /> ==Hur påverkas ljudet==<br /> Så länge man har en lågohmig utgång som kopplas till en högohmig ingång, så händer ingenting i det hörbara området. Detta kallas en [[impedansbryggning]] (impedance bridging) där man vill överföra så hög spänning som möjligt för att undvika förluster. En lagom impedansbryggning är om inimpedansen är minst 10 gånger högre än utimpedansen på det som ska kopplas in.<br /> <br /> Det ska skiljas från [[impedansmatchning]] (impedance matching), som var nödvändigt förr i tiden för att man behövde överföra så mycket energi som möjligt mellan de olika rörprylarna, för att de skulle fungera på bästa sätt. Impedansmatchning är däremot något som skadar signalen, med diskantförlust med moderna prylar, så det tillämpas som regel inte längre. Det är dock på sin plats att tänka över, om man skulle skaffa någon gammal klassisk apparat och vill koppla ihop den med moderna prylar. Då kan man behöva använda audio[[transformator]]er eller [[DI-box]]ar för att det ska bli bra resultat.<br /> <br /> <br /> ==Impedanser hos källan==<br /> *150-300 ohm räknas som låg impedans<br /> *600-2000 ohm är medium impedans<br /> *10000 ohm eller högre är hög impedans<br /> Gitarrmikrofoner har som regel en utimpedans på ca 10kohm (men det förekommer ända upp till runt 40kohm), medan sångmikrofoner oftast har en utimpedans någonstans kring 100-600 ohm.<br /> <br /> <br /> ==Uträkningar==<br /> Här kan man lätt räkna ut effekten av olika kablar när det gäller längd, kapacitans och källans impedans:<br /> <br /> [http://www.sengpielaudio.com/calculator-cable.htm Cutoff frequency in cables calculator]<br /> <br /> Kapacitansen är olika i olika kablar och vanligast är det med en kapacitans mellan 100 och 200 pF/m, men det finns också lågkapacitiva kablar på ca 30pF/m - som då är lämpligare om man har en högohmig utgång, vilket man kan se tydligt om man sätter in värdena i räknaren.<br /> <br /> [[Kategori:Teknik]]<br /> [[Kategori:Kablar och kontakter]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Patchbay&diff=6765 2013-01-27T12:02:17Z

<p>Claes: </p> <hr /> <div>En patchbay använder man när man vill kunna göra omkopplingar snabbt och enkelt, utan att behöva krypa in bakom [[rack]]et för att koppla om.<br /> <br /> <br /> ==Olika varianter==<br /> På en sådan sitter det ett antal (ofta 48st) [[tele]]jack, organiserade i två horisontella rader.<br /> <br /> Det förekommer också patchbays med [[RCA]]-kontakter, men det är ganska ovanligt.<br /> <br /> I vissa patchbays har man lödanslutningar på baksidan, i stället för kontakter. Detta för att eliminera risken för glapp där.<br /> <br /> Det förekommer [[Bantam]]-patchbays - och där använder man kontakter som ser ut ungefär som vanliga telekontakter - men är betydligt mindre, så att man får plats med 96 Bantam-jack på samma storlek som en 48-jacks tele-patchbay.<br /> <br /> Det finns också [[XLR]]-patchbays, som gör att man kan koppla in [[mikrofon]]er - men med sådana bör man vara vaksam på [[micpreamp]]arna som är inkopplade dit, så att man undviker att koppla in/ur mickar medan [[fantommatning]]en är igång...<br /> <br /> <br /> ==I användning==<br /> Man drar kablar från de olika enheternas in- och utgångar till kontakterna på patchbayens baksida - och på så sätt får man också fram signalerna på framsidan av patchbayen och kan dra vidare dessa in- och utgångar till valfri annan enhet som finns med i patchbayen.<br /> <br /> <br /> ==Normaliserad eller inte - det är frågan...==<br /> Man brukar prata om fullnormaliserad koppling. Det innebär att man har en fast koppling mellan en kontakt i den övre raden på baksidan och kontakten rakt under. Denna fasta koppling bryts så fort man sätter in en kontakt i ett av telejacken på framsidan - så att man i stället kan dra signalen till valfri plats.<br /> Man har alltså en &quot;normal&quot; koppling där man inte behöver ha några patchkablar alls inkopplade på framsidan, så det är då bara när man vill ändra denna normala [[routing]] som man använder patchkablarna.<br /> <br /> En halvnormaliserad koppling gör samma som den normaliserade, men med skillnaden att man bryter signalen om man kopplar in en [[kabel]] i det ena telejacket, men om man kopplar in sig på det andra jacket, så får man i stället ut samma [[signal]] som går igenom till baksidan - så att man exempelvis kan få ut signalen till både [[medhörning]] och till [[ljudkort]]et samtidigt. Att splitta signalen på det sättet kan i vissa fall påverka ljudet eftersom impedansen ändras, men oftast fungerar det bra, eftersom de flesta enheter har goda marginaler för att få till [[impedansbryggning]].<br /> <br /> En onormaliserad koppling innebär att det inte finns någon kontakt mellan några kontakter, utan man måste dra alla kopplingar med hjälp av patchkablar på fronten.<br /> <br /> På de flesta patchbays kan man välja normaliseringsmetod individuellt för varje par - antingen med en switch eller genom att plocka ut och vända modulerna på olika sätt.<br /> <br /> <br /> <br /> ==Exempel på koppling i en normaliserad patchbay==<br /> [[Bild:Patchbay-koppling.jpg|Patchbay-exempel]]<br /> <br /> I den övre raden kopplar man utgångar och i den undre kopplar man ingångarna som dessa utgångar normalt ska kopplas till.<br /> <br /> Med 2 [[micpreamp]]s, 2 [[kompressor]]er och 2 [[eq]] - och till sist ljudkortets ingångar, kan man koppla exempelvis så här:<br /> <br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> ! !! style=&quot;text-align:center&quot; style=&quot;width:85px&quot; | 1 !! style=&quot;text-align:center&quot; style=&quot;width:85px&quot; | 2 !! style=&quot;text-align:center&quot; style=&quot;width:85px&quot; | 3 !! style=&quot;text-align:center&quot; style=&quot;width:85px&quot; | 4 !! style=&quot;text-align:center&quot; style=&quot;width:85px&quot; | 5 !! style=&quot;text-align:center&quot; style=&quot;width:85px&quot; | 6<br /> |-<br /> | '''OUT:''' || style=&quot;text-align:center&quot; | Preamp 1 || style=&quot;text-align:center&quot; | Preamp 2 || style=&quot;text-align:center&quot; | Kompressor 1 || style=&quot;text-align:center&quot; | Kompressor 2 || style=&quot;text-align:center&quot; | EQ 1 || style=&quot;text-align:center&quot;| EQ 2<br /> |-<br /> | '''IN:''' || style=&quot;text-align:center&quot; | Kompressor 1 || style=&quot;text-align:center&quot; | Kompressor 2 || style=&quot;text-align:center&quot; | EQ 1 || style=&quot;text-align:center&quot; | EQ 2 || style=&quot;text-align:center&quot; | Ljudkort 1 || style=&quot;text-align:center&quot; | Ljudkort 2<br /> |}<br /> <br /> <br /> De två mikrofonerna kopplas direkt till preamparnas micingångar<br /> <br /> Tack vare normaliseringen, så behövs det inga patchkablar alls i fronten, utan signalen går från preamp till kompressor, kompressor till eq och eq till ljudkort.<br /> <br /> Om man nu skulle vilja byta plats på kompressor och eq i kedjan för den ena micken, så kopplar man in patchkablar så här:<br /> <br /> Preamp 1 out till eq 1 in, eq 1 out till till kompressor 1 in och från kompressor 1 out till ljudkort 1 in (alltså 1 OUT till 3 IN, 5 OUT till 1 IN och 3 OUT till 5 IN). Kontakten mellan in/utgångarna i patchbayen bryts som sagt när man sätter in en kabel, så att man använder den patchade signalvägen istället för den normaliserade.<br /> <br /> ==Patchbay-jordning==<br /> För att hålla koll på jordloopar (som orsakar [[brum]]), så behöver man använda en enhetlig metod för [[jord]]ning genom patchbayen. Det finns 4 varianter på detta:<br /> *ST (Shields Terminated): Skärmen i kabeln kopplas bara till jacket och dras inte vidare någonstans därifrån.<br /> *SB (Shields Bussed): Varje rad av jack har en gemensam jordskena som alltså är kopplad till alla jack i den raden och till en gemensam jordpunkt.<br /> *SS (Shields Strapped): Skärmen på det övre jacket är kopplad till skärm i det undre jacket - och kopplingen bryts inte av patchkablarna, utan är permanent kopplad.<br /> *SN (Shields Normalled): Skärmen switchas på samma sätt som signalen vid halv- eller fullnormaliserad koppling.<br /> <br /> Det är sällan man ser möjlighet att välja jordningsmetod på billiga patchbays, så på dem kan man oftast förvänta sig SN-varianten.<br /> <br /> <br /> ==Skillnad i ljudkvalitet?==<br /> Förutom det som nämns under halvnormaliserad, så behöver man inte räkna med någon som helst försämring av ljudkvaliteten när det handlar om [[balanserad]]e kablar och patchbays. Med obalanserat så är risken större att man får in brum, framför allt om patchbayen inte har ett heltäckande metallhöjle, eftersom man ju då får ett avbrott i skärmningen.<br /> <br /> Med billiga patchbays får man däremot billigare kontakter som slits ut snabbare än de dyrare, om man ofta gör omkopplingar. Om det är värt pengarna att köpa en dyrare från början eller om det är bättre att köpa billigare lite oftare, är en fråga som man får försöka avgöra själv. Om man ofta använder sin patchbay i normaliserat läge, så att omkopplingarna förekommer ganska sällan, så finns risken att kontaktytorna blir oxiderade och ger sämre kontakt på grund av det. Normalt kan man då slita bort oxiderna genom ett antal in- och urkopplingar, men i värsta fall behöver man byta kontakten alternativt hela patchbayen, beroende på hur illa det är.<br /> <br /> Oxidering är dessvärre ofrånkomligt i en patchbay eftersom man inte använder guld[[plätering]] i kontakterna. Orsaken till att man inte använder guldplätering, är att den tunna pläteringen slits ner smabbt om man kopplar om ofta, så att kontakternas kopparkärna blottas - och koppar oxiderar väldigt mycket snabbare än den vanliga nickelpläteringen och ger betydligt sämre kontakt.<br /> <br /> <br /> ==Bilder==<br /> [[Bild:Patchbay.jpg|600px|Friskt kopplat - hälften brunnet...? ;)]]<br /> <br /> [[Kategori:Studioutrustning]]</div>

Claes https://wiki.kontrollrummet.com/index.php?title=Impedansmatchning&diff=6764 2013-01-27T11:14:55Z

<p>Claes: Skapade sidan med '==Impedansmatchning== Impedansmatchning låter som något som är väldigt lämpligt. Det innebär att inimpedansen på en ingång ska vara så nära utimpedansen på föregå...'</p> <hr /> <div>==Impedansmatchning==<br /> Impedansmatchning låter som något som är väldigt lämpligt. Det innebär att inimpedansen på en ingång ska vara så nära utimpedansen på föregående utgång.<br /> <br /> Det var nödvändigt förr i tiden för att man behövde överföra så mycket energi som möjligt mellan de olika rörprylarna, för att de skulle fungera på bästa sätt.<br /> <br /> Impedansmatchning är däremot något som skadar signalen, med diskantförlust som följd i moderna prylar (som istället konstrueras för [[impedansbryggning]]), så det tillämpas som regel inte längre. Det är dock på sin plats att tänka över, om man skulle skaffa någon gammal klassisk apparat och vill koppla ihop den med moderna prylar. Då kan man behöva använda audiotransformatorer eller DI-boxar för att det ska bli bra resultat.<br /> <br /> <br /> ==Se även==<br /> [[Kapacitans i audiokabel]]<br /> <br /> [[Impedansbryggning]]</div>

Claes