Kontrollrummet - Användarbidrag [sv]

Alesis

2008-05-21T15:17:54Z

Brynolf:

[[Bild:http://www.alesis.com/imgs/logo.png]]
Amerikansk tillverkare av studioelektronik och instrument, bl a [[synt]]ar, [[mixer]]bord, studio[[monitor]]er - och den legendariska [[ADAT]]. Gjorde sig kända under 90-talet för att göra billiga men bra enheter. Alesis ägs av [[Numark]]-koncernen.

Några exempel:

[[ADAT]]
[[QuadraVerb]]
[[QuadraSynth]]
[[DM4]] & 5
[[M1A mkII]]

[http://www.alesis.com Hemsida]

[[Kategori:Företag]]

Yamaha

2008-05-21T15:13:26Z

Brynolf: Stavningskorrigering

Yamaha är ett japanskt företag som har ett brett sortiment, de tillverkar alltfrån akustiska gitarrer till motorcyklar.
I musikväg så tillverkar Yamaha det mesta, de har [[trummor]], gitarrer, [[monitor]]er, [[mixerbord]] osv.
Yamaha är också ägare till företaget [[Steinberg]] som bland annat står bakom [[Cubase]].

[[Kategori:Företag]]

Fantommatning

2008-05-21T15:05:11Z

Brynolf:

'''''Fantommatning''''' (eng. '''''Phantom power''''') är ett sätt att spänningsmata mikrofoner som kräver elförsörjning för att fungera (t ex [[kondensatormikrofon]]er).
Standarden föreskriver 48V, men det förekommer lägre spänningar också. Problemet med lägre spänningar, är att vissa [[mikrofon]]er är konstruerade för att fungera med just 48V och de kan ge sämre ljud och/eller svagare utsignal om de får lägre spänningsmatning. Det förekommer andra [[mikrofon]]er som fungerar lika bra inom ett stort spänningsområde, exempelvis 12-48V - men det vanligaste är alltså 48V.

Alla [[mixer]]bord och [[micpreamp]]s har som regel möjlighet att lämna ut fantommatning. Fantommatningen kommer alltid ut på [[mikrofon]]ingången (normalt en [[XLR]]-kontakt) och går alltså i samma kabel som [[signal]]erna. Många [[ljudkort]] har också fantommatning, men bland [[ljudkort]]en förekommer det tyvärr ganska ofta fantommatning som inte ligger på 48V.

Fantommatning kan användas för att driva annat än mikrofoner, till exempel aktiva [[DI-box]]ar. Dynamiska mikrofoner och annan utrustning som inte behöver fantommatning kan i de flesta fall anslutas till mixern även om matningen är på. Undantag finns, tex kan äldre CD-spelare med balanserade utgångar som ansluts till fantommatade inputs bete sig konstigt.

Fantommatning bör slås på och stängas av med alla matade enheter anslutna. Att rycka ut (och in) en mikrofon i vars kabel det ligger 48V spänning kan skada mikrofonen.

[[Kategori:Mikrofoner]]

Xylofon

2008-05-21T14:26:16Z

Brynolf: Ny sida: Slagverksinstrument med en pianoliknande klaviatur bestående av träplattor stämda i olika toner. Dessa slår man på med klubbor av valfri hårdhet. Under tonplattorna hänger resonansr...

Slagverksinstrument med en pianoliknande klaviatur bestående av träplattor stämda i olika toner. Dessa slår man på med klubbor av valfri hårdhet. Under tonplattorna hänger resonansrör som fångar upp och förstärker tonerna.

Xylofonen är nära besläktad med marimban; i princip är det samma instrument, men marimban ligger i ett lägre register.

Till skillnad från vibrafonen (som har tonplattor i metall) har xylofonen ingen dämpningspedal och heller inga roterande "vibratobrickor" i resonansrören.

Vibrafon

2008-05-21T14:25:09Z

Brynolf:

Slagverksinstrument med en klaviatur liknande den på ett [[piano]]. Klaviaturen, som man slår på med klubbor av valfri hårdhet, består av metallplattor stämda i olika toner (logiskt nog kallade "tonplattor"). Under klaviaturen sitter resonansrör av olika längd som fångar upp och förstärker tonerna. I allt detta påminner vibrafonen om [[xylofon]]en och [[marimba]]n, men dessa har träplattor i stället. Vibrafonen är utrustad med en dämp-pedal (som på ett piano) och har roterande skivor inne i resonansrören vilket skapar ett vibrato.

Vibrafon används oftast inom jazz och spelas i regel med mjuka klubbor.

==Länkar==

* Film på tuben: http://www.youtube.com/watch?v=bM2JP9N2C5E&feature=related

Vibrafon

2008-05-21T14:17:55Z

Brynolf:

Slagverksinstrument med en klaviatur liknande den på ett [[piano]]. Klaviaturen, som man slår på med klubbor av valfri hårdhet, består av metallplattor stämda i olika toner (logiskt nog kallade "tonplattor"). Under klaviaturen sitter resonansrör av olika längd som fångar upp och förstärker tonerna. I allt detta påminner vibrafonen om [[xylofonen]] och [[marimban]], men dessa har träplattor i stället. Vibrafonen är utrustad med en dämp-pedal (som på ett piano) och har roterande skivor inne i resonansrören vilket skapar ett vibrato.

Vibrafon används oftast inom jazz och spelas i regel med mjuka klubbor.

==Länkar==

* Film på tuben: http://www.youtube.com/watch?v=bM2JP9N2C5E&feature=related

Vibrafon

2008-05-21T14:15:49Z

Brynolf:

Slagverksinstrument med en klaviatur liknande den på ett [[piano]]. Klaviaturen, som man slår på med klubbor av valfri hårdhet, består av metallplattor stämda i olika toner (logiskt nog kallade "tonplattor"). Under klaviaturen sitter resonansrör av olika längd som fångar upp och förstärker tonerna. I allt detta påminner vibrafonen om [[xylofonen]] och [[marimban]], men dessa har träplattor i stället. Vibrafonen är utrustad med en dämp-pedal (som på ett piano) och har roterande skivor inne i resonansrören vilket skapar ett vibrato.

Vibrafon spelas oftast med mjuka klubbor och används oftast inom jazz.

==Länkar==

* Film på tuben: http://www.youtube.com/watch?v=bM2JP9N2C5E&feature=related

Pad

2008-05-20T20:44:56Z

Brynolf:

Pad = [[Dämpsats]] - dvs en dämpning av inkommande [[signal]] med ett bestämt antal [[dB]].
Pad-switchar hittar man på t ex [[mixer]]s, [[micpreamp]]s och [[mikrofon]]er.

De flesta mixrar och preampar har ett försteg före den [[förstärkare]] som innehåller Pad, [[Gain]] och [[Peak]]-LED - så om man har väldigt starka ljudkällor, kan det vara svårt att hitta orsaken till varför man får distorsion. I sådana lägen är det lätt att tro att felet sitter i mikrofonen, men det gör det extremt sällan - utan i sådana fall behöver man skaffa en extern Pad, som kopplas på en [[mikrofonkabel]].

En Pad är även ett "svävande" [[atmosfär]]iskt [[ljud]]; till exempel en stråkmatta.

[[Kategori:Teknik]]

Ljud

2008-05-20T20:43:03Z

Brynolf:

Ljud är en vågrörelse; en tryckförändring som fortplantar sig genom luften och när den når en för ändamålet avsedd sensor (t.ex. en trumhinna eller ett mikrofonmembran) registreras som ljud.

Den klassiskt filosofiska frågan är om ljud verkligen är ljud om ingen hör det.

Folkmusik

2008-05-20T20:32:55Z

Brynolf: Ny sida: Folkmusik är ett knepigt begrepp. Det började användas under den europeiska nationalromantikens tidevarv och definierades då som motsatsen till konstmusik; dvs musik som odlats under ge...

Folkmusik är ett knepigt begrepp. Det började användas under den europeiska nationalromantikens tidevarv och definierades då som motsatsen till konstmusik; dvs musik som odlats under generationer bland det "okultiverade" folket. Denna uppdelning passade väl ihop med nationalromantikens ideal; musiken kunde ses som en sammanbindande faktor och stärka "vi"-känslan bland medborgarna. Att musiken sällan var särskilt gammal (de flesta av våra nu "klassiska" folkmelodier är inte äldre än 1800-tal) blundade man för. Det handlade ju mer om politik än musik. Folkmusik och konstmusik har i verkligheten påverkat varandra under alla tider.

Något som ofta anses känneteckna folkmusik är musiscerande utan noter och inlärning på gehör.

Notera att "folkmusik" och "popmusik" ordagrant betyder exakt samma sak...

Vibrafon

2008-05-20T20:14:08Z

Brynolf: /* Länkar */

Slagverksinstrument med en klaviatur liknande den på ett [[piano]]. Klaviaturen, som man slår på med klubbor av valfri hårdhet, består av metallplattor stämda i olika toner. Under klaviaturen sitter resonansrör av olika längd som fångar upp och förstärker tonerna. I allt detta påminner vibrafonen om [[xylofonen]] och [[marimban]], men dessa har träplattor i stället. Vibrafonen är utrustad med en dämp-pedal (som på ett piano) och har roterande skivor inne i resonansrören vilket skapar ett vibrato.

==Länkar==

* Film på tuben: http://www.youtube.com/watch?v=bM2JP9N2C5E&feature=related

Vibrafon

2008-05-20T20:13:45Z

Brynolf: Ny sida: Slagverksinstrument med en klaviatur liknande den på ett piano. Klaviaturen, som man slår på med klubbor av valfri hårdhet, består av metallplattor stämda i olika toner. Under kla...

Atari

2008-04-14T23:48:47Z

Brynolf: /* Atari STe */

Atari Corporation drogs sig ur utveckling/tillverkning av datorer 1993. Istället satsade man på en spelkonsoll - [http://en.wikipedia.org/wiki/Atari_Jaguar Jaguar]. Datorer av ST-modell varav Atari Falcon var den sista tillverkades ett kort tag på licens men i stort var Ataris era som musikdator över vid 90-talets mitt. Det finns entusiaster som än idag använder Atari till musikproduktion och gamla goda spel spelas på kvarlevande burkar eller i emulerade atarimiljöer under Linux och Windows.

== Atari ST ==

1985 kom den första Atari ST modellen - 520ST med 512KB RAM och något senare 1986 kom Atari 1040ST, den första persondatorn med 1MB RAM. Atari ST var även den första persondatorn med inbyggda midi-portar. Den hade låg latency - bl.a beronde på det inte var fråga om [http://en.wikipedia.org/wiki/Computer_multitasking multitasking] utan man körde ett program i taget (t.ex. sin [[sequencer]]) samt att operativsystemet låg i ett eget ROM-minne. Det fanns bra musikprogramvara bl.a Pro 24/Cubase och C-Lab Creator/Notator (som senare blev Logic Pro). Ovanstående i kombination med bra pris/prestanda i jämförelse med konkurenterna Apple Macintosh och Commodore Amiga gjorde att Atari ST för många musiker och musikproducenter blev steget in i musikproduktion med midi-programvara såsom [http://en.wikipedia.org/wiki/Music_sequencer sequencers].

Mega ST var en variant av ST som hade löst tangentbord och en desktop-låda, där det även fanns hårddiskar i samma desktop-format som datorn, så at man kunde ställa dem på varandra.

Lite elakt kallades Atari ST för "Jackintosh" när den kom, eftersom den styrdes med mus, precis som Mac och utseendet på operativsystemet påminde mycket om Mac - och så var det ju Jack Tramiel som stod bakom...

Jack Tramiel var grundaren av Commodore och var VD där i många år, innan han så småningom köpte Ataris dator- och spelkonsoll-del 1984. Ryktet berättar att han tog med sig ritningar på det som egentligen skulle ha blivit Commodores Amiga (som dock inte hette så i planeringsstadiet) och att Commodore köpte upp ett litet företag som hette Amiga Corporation, som hade utvecklat klart en dator vid namn Amiga 1000 som kunde börja tillverkas snabbt efter att Atari 520ST släpptes - och därmed bli en stark konkurrent på spelsidan (dock inte på musiksidan...).

== Atari STe ==

En lite uppfräshad modell som man byggde ut minnet med 30-pin SIMM-moduler i stället för att behöva löda in en massa kretsar. Samma processor som sina föregångare; Motorola 68000. Den kunde visa fler färger än föregångaren om man körde med en färgskärm, men eftersom musikprogrammen normalt kördes på en svartvit skärm, var den biten ganska ointressant för musiker... Däremot var STe försedd med separat ljudutgång, vilket kunde vara användbart om man arbetade med interna ljud, t.ex i en [[tracker]].

Mega STe var en desktop-modell av STe med löst tangentbord, där lådan var bredare än den äldre Mega ST, eftersom det även fanns plats för en hårddisk i lådan. I denna fanns det även plats att sätta in ett kraftigare grafikkort, eftersom det fanns en speciell buss för detta.

== Atari TT ==

En vidareutveckling av Mega STe, med samma låda men med en betydligt kraftigare 68030-processor på 32MHz under skalet.

== Atari Falcon ==

Detta var den ultimata musikmaskinen på sin tid. Samma låda som den vanliga STe, med inbyggt tangentbord etc - men utrustad med en 68030 på 16MHz (ett märkligt val eftersom den äldre TT-modellen var snabbare...) och 1 eller 4MB RAM från början - där minnet kunde bytas ut till 16MB vid behov. Det fanns även en 56001 [[DSP]] under skalet, som möjliggjorde DSP-effekter på audiospår i [[Cubase]] Audio - och [[SCSI]]-interface för att koppla till externa [[hårddisk]]ar. Det fanns även ett internt [[IDE]]-interface för att man skulle kunna montera en intern 2.5" hårddisk i datorn. Vidare fanns det [[A/D]]- och [[D/A]]-omvandlare som kunde användas till audioinspelning om man ville. Ingången var dock en [[mikrofoningång]] med 9V [[fantommatning]] - och utgången var avsedd att driva [[hörlurar]] och hade även försetts med en basboost, men det fanns som väl var [http://www.holmerup.com/linemod.html modifieringar] som kunde göras för att fixa detta, så att man fick normala [[line]]nivåer.
Sedermera visade det sig att klockan inte var helt stabil under vissa förutsättningar - och det togs fram [http://www.holmerup.com/trouble.html modifieringar] för att fixa även detta problem.

== C-lab Falcon ==

När Ataris försäljning började falla, så fick C-lab (skaparna av programmet Logic - och som bytte namn till emagic för mjukvaru-avdelningen) licens för att tillverka Falconmaskiner. De gjorde dock inte mycket själva, utan de köpte upp kvarvarande lager av Falcon-moderkort och fick tillverkat låda och tangentbordsknappar i annan färg än originalfärgen. De gjorde också audio- och klockmodifieringarna vid monteringen och satte in en intern kontakt i stället för termineringen till SCSI-interfacet så att det gick att sätta in en 2.5" SCSI-disk internt. Cubase kunde inte spela in på IDE-disken, så på detta sätt möjliggjorde C-lab att man fick en komplett lösning för Cubase i maskinen, i stället för att - som tidigare - tvingas ha en extern hårddisk.
C-lab kallade sina modeller Falcon Mk 1 (utan intern hårddisk) och Falcon Mk 2 (med intern SCSI-hårddisk).

De gjorde senare även en desktoplåda (Falcon Mk X), där ett externt Mega-tangentbord användes och där man också kunde montera 2st interna 3.5" hårddiskar. Mk X var dock inte en 19"-låda, som man kan läsa på visa ställen, utan en desktoplåda. Falcon-moderkortet var nämligen lite för brett för att kunna monteras i en 19"-låda...

== Hur kan jag flytta min gamla Atari-filer till Windows? ==

Man kan flytta över gamla Cubase filer från Atari disketter med hjälp av en del specialprogramvara. [[Flytta_Atari_Cubase_filer_till_Windows_Cubase|Kolla här för mera detaljerade instruktioner]].

Från TOS 1.04 ("Rainbow TOS") och framåt kunde Atarimaskinerna hantera [[PC]]-formaterade disketter och behövde inget speciellt program för att fungera. Det var däremot inte säkert att Atari-formaterade disketter fungerade felfritt i en PC, men om disketten formaterades i PC så fungerade den i båda. Inte ens med de sista TOS-versionerna (2.06 för STe, 3.06 för TT och 4.04 för Falcon) var det helt säkert att Atariformaterade disketter fungerade fullt ut i PC, men tvärtom var alltid ok...
Om man tittar på [[hårddisk]]ar, så kunde samma disk användas till både PC och Atari, så länge partitionen inte översteg 32MB. Med dagens mått inte precis imponerande, men det var praktiskt att ha exempelvis en partitionerad ZIP-disk för att flytta filer vid behov (under förutsättning att man hade [[SCSI]]-interface till Atarimaskinen förstås...).

== Externa länkar ==

[http://en.wikipedia.org/wiki/Atari_ST Atari ST] wikipedia-artikel.

Kort om [http://en.wikipedia.org/wiki/Emagic C-Lab Creator/Notator] wikipedia-artikel.

Lite historia om [http://www.steinbergusers.com/cubase/cubase_legacy.php Pro 24/Cubase].

[http://www.sak.nu Svenska Atariklubben], en Atari-förening som fortfarande är aktiv :)

[[Kategori:Datorer]]

JJLabs

2008-04-14T23:36:59Z

Brynolf:

JJLabs är butikskedjan JAM:s eget [[OEM]]-"märke".

Det handlar om kinesiska standardmikrofoner som har försetts med JJLabs-namnet enligt beställarens önskemål - och som är identiska med andra likadana mikrofoner från samma fabrik.

Det har senare också tillkommit gitarrförstärkare och annat under JJLabs-namnet.

"JJ" står gissningsvis för "Johan & Jerker" efter JAM:s grundare.

[[Kategori:Mikrofoner]]
[[Kategori:Företag]]

Lista över mikrofontillverkare

2008-04-14T23:30:42Z

Brynolf:

För artiklar om olika typer av konstruktioner, upptagningskarakteristik med mera, se [[Allmänna fakta om mikrofoner]].

==Tillverkare==

* [[ADK]]

* [[AEA]]

* [[AKG]]

* [[Behringer]]

* [[Beyer Dynamics]]

* [[BLUE]]

* [[Crowley and Tripp]]

* [[Earthworks]]

* [[GA Project]]

* [[Gefell]]

* [[Hansén]]

* [[Horch]]

* [[JJLabs]]

* [[Line Audio Design]]

* [[Manley]]

* [[Milab]]

* [[MXL]]

* [[Neumann]]

* [[Nevaton]]

* [[Oktava]]

* [[Pearl]]

* [[Royer Labs]]

* [[Röde]]

* [[sE Electronics]]

* [[Sennheiser]]

* [[Shure]]

* [[Sontronics]]

* [[Studio Projects]]

* [[Telefunken]]

* [[THE]]

* [[TSM]]

* [[Violet Design]]

[[Kategori:Mikrofoner]]
[[Kategori:Företag]]

Behringer

2008-04-14T23:28:31Z

Brynolf:

Tillverkare av lågprisutrustning för musik- och showbruk. Stort utbud, bland annat [[högtalare]], [[mixerbord]], [[MIDI-controllers]], [[DJ-prylar]] och [[effektpedaler]]. Produkterna har inte rykte om sig att vara överdrivet högkvalitativa, men tack vare det mycket låga priset står de att finna i de flesta hemmastudios.

Behringer har stämts och fällts ett par gånger för produktplagiering.

==Länkar==

* Officiell hemsida: http://www.behringer.com

Behringer

2008-04-14T23:27:48Z

Brynolf: /* Länkar */

Tillverkare av lågprisutrustning för musik- och showbruk. Stort utbud, bland annat [[högtalare]], [[mixerbord]], [[MIDI-controllers]], [[DJ-prylar]] och effektpedaler. Produkterna har inte rykte om sig att vara överdrivet högkvalitativa, men tack vare det mycket låga priset står de att finna i de flesta hemmastudios.

Behringer har stämts och fällts ett par gånger för produktplagiering.

==Länkar==

* Officiell hemsida: http://www.behringer.com

Behringer

2008-04-14T23:27:09Z

Brynolf: /* Länkar */

Behringer

2008-04-14T23:26:41Z

Brynolf: /* Länkar */

Behringer

2008-04-14T23:26:23Z

Brynolf: /* Länkar */

Behringer

2008-04-14T23:25:17Z

Brynolf: Ny sida: Tillverkare av lågprisutrustning för musik- och showbruk. Stort utbud, bland annat högtalare, mixerbord, MIDI-controllers, DJ-prylar och effektpedaler. Produkterna har in...

Spänning

2008-04-14T00:35:43Z

Brynolf:

Spänning är storheten för enheten [[Volt]]. Definieras som energi per elektrisk laddningsenhet.

[[Kategori:Teknik]]

Delningsfilter

2008-04-14T00:29:16Z

Brynolf:

Delningsfilter används för att lämna rätt frekvensområde till rätt [[högtalarelement]].

Detta behöver man göra eftersom baselementet inte kan återge höga [[frekvens]]er och därför måste kompletteras med ett diskantelement - och för att diskantelementet skadas om det matas med lägre frekvenser än det är konstruerat för. Baselementet har däremot inga problem med att det kommer in för höga frekvenser, men risken finns att man får [[fasfel]] om man låter båda elementen jobba med samma frekvenser, så därför filtrerar man som regel till baselementet också.

Har man två element (en bas och en diskant) så finns det en delningsfrekvens där man med viss överlappning låter respektive element matas med de frekvenser som det jobbar bäst med - och har man tre element (bas, mellanregister och diskant), så finns det två delningsfrekvenser.

Det finns [[aktiv]]a och [[passiv]]a delningsfilter.

Aktiva filter delar signalen innan den förstärks i slutstegen, och är oftast en separat enhet. Används alltid till [[subwoofer|sub-basar]], eftersom de annars skulle behöva ha så stora spolar i delningsfiltret, att det skulle påverka ljudet negativt.

När det gäller andra [[högtalare]], så använder man i ett passivt filter kombinationer av spolar och kondensatorer för att få fram rätt frekvenser, medan ett aktivt filter har [[diskret elektronik]] eller [[IC|integrerade kretsar]].

Vilket som är bäst är något som man nog aldrig får svar på eftersom det finns experter i båda lägren som håller fast vid antingen aktiv eller passiv delning...

[[Kategori:Lyssning]]
[[Kategori:Ljudteknik]]
[[Kategori:Teknik]]

Effekt

2008-04-14T00:08:58Z

Brynolf:

Ordet effekt kan ha olika betydelser.

Det kan handla om effekter som man lägger till när man mixar sin musik, för att få det att låta bättre. Exempel på effekter är [[Reverb]], [[Delay]], [[Exciter]] och mycket annat. Det finns förklaringar om flera olika sorters effekter på sidan om [[hårdvara]].

Effekt har också en rent vetenskaplig definition; energi per tidsenhet (mäts i Watt). Det kan handla om elektrisk effekt, till exempel [[slutsteg]], där man anger hur mycket effekt det kan skicka ut till [[högtalare]]n - eller självklart också högtalare, där man anger hur mycket effekt högtalaren tål. Man kan även tala om akustisk effekt som ett mått på ljudstyrka, men oftare är det mer relevant att använda "ljudintensitet", vilket är effekt per ytenhet.

[[Kategori:Teknik]]
[[Kategori:Studioutrustning]]

Steinberg

2008-04-13T23:40:32Z

Brynolf:

Ett tyskt företag som tillverkar musikprogram. Det första programmet släpptes 1984 under namnet Pro-16 för Commodore 64. Steinberg ligger bakom flera populära standarder som [[VST]] och [[ASIO]]-protokollet. Företaget köptes 2004 av Yamaha.

== Senaste programversionerna ==

====Musikproduktion====
''Huvudartikel, se [[Cubase]]''
* Cubase 4
* Cubase Studio 4
* Cubase SE3
* Cubase LE

====Mediaproduktion====
''Huvudartikel, se [[Nuendo]]''
* Nuendo 3

====Ljudeditering====
''Huvudartikel, se [[Wavelab]]''
* Wavelab 6
* Wavelab Studio 6
* Wavelab Essential

====[[VST]]-Instrument====
* Groove Agent 3
* HALion 3
* HALion Player
* Hypersonic 2
* The Grand 2
* Virtual Bassist
* Virtual Guitarist 2
* Xphraze

== Externa länkar ==
Officiell hemsida: http://www.steinberg.net

[[Kategori:Företag]]

Pitch

2008-04-13T23:29:53Z

Brynolf:

Pitch betyder tonhöjd i musiksammanhang.

På en [[synt]] finns det oftast ett pitch-hjul eller en joystick som har pitch-funktion. De har alltid ett mittläge där man inte gör någon förändring alls av tonhöjden - och man kan ställa in i synten hur mycket max- och min-lägena ska påverka. Vanligast är att man låter dem påverka en oktav uppåt och neråt.

En annan situation när man ofta talar om pitch, är sång. Detta eftersom det finns mjukvaru-verktyg för tonhöjdskorrigering, där man alltså kan ändra pitch antingen med automatik eller manuellt.
Exempel på sådana verktyg är [[Celemony]] [[Melodyne]] och [[Antares]] [[Autotune]].

I DJ-kretsar används begreppet Pitch för tempo snarare än tonhöjd, vilket kan vara förvirrande (i synnerhet när s.k. "Master tempo" och andra [[time stretch]]-funktioner blir allt vanligare på DJ-utrustning och man ofta när man drar i pitch-regeln inte påverkar tonhöjden alls). Detta är en kvarleva från vinyltiden då justering av tempo och tonhöjd otvetydigt gick hand i hand.

[[Kategori:Synt]]
[[Kategori:Rösten]]