Kontrollrummet - Användarbidrag [sv]

Vikningsdistorsion

2009-01-11T16:17:02Z

Antimon: /* Teori */

Frekvensöverlappning (frequency warping) är en i regel oönskad effekt man får när en sampling spelas med så hög frekvens att dess hörbara övertoner går över Nyquist-frekvensen. Detta är relaterat till "Aliasing".

(det är möjligt att det finns en mer korrekt term på svenska än "frekvensöverlappning" - ändra om ni vet)

==Praktiska observationer==
När jag en gång var engagerad i att skapa musik i programmet SoundTracker (eller någon av efterföljarna) på min Amiga, så störde jag mig ibland på att loopade lead-ljud lät för hemskt när man spelade med för hög ton. Jag har senare upplevt samma sak hända när jag använder t.ex. ett enkelt sågtandsljud (SawOsc) i [[ChucK]], och även i wavetable-oscillatorerna i DSI Evolver.

Detta orsakas av "frequency warping", vilket innebär att övertoner "studsar" i Nyquist-frekvensen och blandas in i vågformen på ett icke harmoniskt sätt.

==Teori==
Nyquist-frekvensen är halva samplingsfrekvensen. En vanlig samplingsfrekvens på en DAW är idag 44,1 kHz, vilket ger en Nyquistfrekvens på 22,05 kHz.

Nyquist och Shannons samplingsteorem säger att man behöver en samplingsfrekvens som är dubbelt så hög som för den våg man vill representera. 44,1 kHz (vilket även är frekvensen som används på CD) passar därmed bra, eftersom man brukar säga att drygt 20 kHz är den högsta frekvens som någon människa kan uppfatta.

När man tar en sampling och vill få den att låta med en högre ton, så löser man det genom att spela den snabbare - med en högre frekvens än den som den samplades i. Man kan dock inte leverera fler samplingar än tidigare, eftersom samplingsfrekvensen hos ljudkortet är konstant. Alltså måste man kast bort samplingsvärden som man inte hinner spela.

Om man tar en samplad sinuston, och ökar den på det här sättet, så låter det ok hela vägen upp till Nyquist. Men när vi spelar den i 22,05 kHz så kan vi inte öka den mer (enligt samplingsteoremet). Om vi ändå försöker öka tonen, så blir den upplevda effekten att tonhöjden minskar, för att så småningom återvända till att låta likadant som när vi spelade den med urpsrungsfrekvensen.

En sampling kommer i regel att innehåll en grundton plus ett antal övertoner. Om vi upprepar experimentet ovan med en mer komplicerad sampling, så kommer de högsta övertonerna att råka ut för samma effekt som sinustonen ovan, och börja sjunka i frekvens på ett sätt som inte harmonierar med resten av ton/övertoner, som är på väg uppåt.

==Lösning==

En lösning är att köra samplingen genom ett lågpassfilter som justeras ner från Nyquist motsvarande sträcka innan man sätter frekvensen.

[[ChucK]] erbjuder varianter av oscillatorer med begränsat antal övertoner (BlitSaw för SawOsc och BlitSquare för SqrOsc).

==Länkar==

* Wikipedia om Nyquist-frekvensen: http://en.wikipedia.org/wiki/Nyquist_frequency

Vikningsdistorsion

2009-01-11T16:15:56Z

Antimon:

Frekvensöverlappning (frequency warping) är en i regel oönskad effekt man får när en sampling spelas med så hög frekvens att dess hörbara övertoner går över Nyquist-frekvensen. Detta är relaterat till "Aliasing".

(det är möjligt att det finns en mer korrekt term på svenska än "frekvensöverlappning" - ändra om ni vet)

==Praktiska observationer==
När jag en gång var engagerad i att skapa musik i programmet SoundTracker (eller någon av efterföljarna) på min Amiga, så störde jag mig ibland på att loopade lead-ljud lät för hemskt när man spelade med för hög ton. Jag har senare upplevt samma sak hända när jag använder t.ex. ett enkelt sågtandsljud (SawOsc) i [[ChucK]], och även i wavetable-oscillatorerna i DSI Evolver.

Detta orsakas av "frequency warping", vilket innebär att övertoner "studsar" i Nyquist-frekvensen och blandas in i vågformen på ett icke harmoniskt sätt.

==Teori==
Nyquist-frekvensen är halva samplingsfrekvensen. En vanlig samplingsfrekvens på en DAW är idag 44,1 kHz, vilket ger en Nyquistfrekvens på 22,05 kHz.

Nyquist och Shannons samplingsteorem säger att man behöver en samplingsfrekvens som är dubbelt så hög som för den våg man vill representera. 44,1 kHz (vilket även är frekvensen som används på CD) passar därmed bra, eftersom man brukar säga att drygt 20 kHz är den högsta frekvens som någon människa kan uppfatta.

När man tar en sampling och vill få den att låta med en högre ton, så löser man det genom att spela den snabbare - med en högre frekvens än den som den samplades i. Man kan dock inte leverera fler samplingar än tidigare, eftersom samplingsfrekvensen hos ljudkortet är konstant. Alltså måste man kast bort samplingsvärden som man inte hinner spela.

Om man tar en samplad sinuston, och ökar den på det här sättet, så låter det ok hela vägen upp till Nyquist. Men när vi spelar den i 22,05 kHz så kan vi inte öka den mer (enligt samplingsteoremet). Om vi ändå försöker öka tonen, så blir den upplevda effekten att tonhöjden minskar, för att så småningom återvända till att låta likadant som när vi spelade den med urpsrungsfrekvensen.

En sampling kommer i regel att innehåll en grundton plus ett antal övertoner. Om vi upprepar experimentet ovan med en mer komplicerad sampling, så kommer de högsta övetoner att råka ut för samma effekt som sinustonen ovan, och börja sjunka i frekvens på ett sätt som inte harmonierar med resten av ton/övertoner, som är på väg uppåt.

==Lösning==

En lösning är att köra samplingen genom ett lågpassfilter som justeras ner från Nyquist motsvarande sträcka innan man sätter frekvensen.

[[ChucK]] erbjuder varianter av oscillatorer med begränsat antal övertoner (BlitSaw för SawOsc och BlitSquare för SqrOsc).

==Länkar==

* Wikipedia om Nyquist-frekvensen: http://en.wikipedia.org/wiki/Nyquist_frequency

Vikningsdistorsion

2009-01-11T16:15:04Z

Antimon:

Frekvensöverlappning (frequency warping) är en i regel oönskad effekt man får när en sampling spelas med så hög frekvens att dess hörbara övertoner går över Nyquist-frekvensen. Detta är relaterat till "Aliasing".

(det är möjligt att det finns en mer korrekt term på svenska än "frekvensöverlappning" - ändra om ni vet)

==Praktiska observationer==
När jag en gång var engagerad i att skapa musik i programmet SoundTracker (eller någon av efterföljarna) på min Amiga, så störde jag mig ibland på att loopade lead-ljud lät för hemskt när man spelade med för hög ton. Jag har senare upplevt samma sak hända när jag använder t.ex. ett enkelt sågtandsljud (SawOsc) i [[ChucK]], och även i wavetable-oscillatorerna i DSI Evolver.

Detta orsakas av "frequency warping", vilket innebär att övertoner "studsar" i Nyquist-frekvensen och blandas in i vågformen på ett icke harmoniskt sätt.

==Teori==
Nyquist-frekvensen är halva samplingsfrekvensen. En vanlig samplingsfrekvens på en DAW är idag 44,1 kHz, vilket ger en Nyquistfrekvens på 22,05 kHz.

Nyquist och Shannons samplingsteorem säger att man behöver en samplingsfrekvens som är dubbelt så stor som den våg man vill representera. 44,1 kHz (vilket även är frekvensen som används på CD) passar därmed bra, eftersom man brukar säga att drygt 20 kHz är den högsta frekvens som någon människa kan uppfatta.

När man tar en sampling och vill få den att låta med en högre ton, så löser man det genom att spela den snabbare - med en högre frekvens än den som den samplades i. Man kan dock inte leverera fler samplingar än tidigare, eftersom samplingsfrekvensen hos ljudkortet är konstant. Alltså måste man kast bort samplingsvärden som man inte hinner spela.

Om man tar en samplad sinuston, och ökar den på det här sättet, så låter det ok hela vägen upp till Nyquist. Men när vi spelar den i 22,05 kHz så kan vi inte öka den mer (enligt samplingsteoremet). Om vi ändå försöker öka tonen, så blir den upplevda effekten att tonhöjden minskar, för att så småningom återvända till att låta likadant som när vi spelade den med urpsrungsfrekvensen.

En sampling kommer i regel att innehåll en grundton plus ett antal övertoner. Om vi upprepar experimentet ovan med en mer komplicerad sampling, så kommer de högsta övetoner att råka ut för samma effekt som sinustonen ovan, och börja sjunka i frekvens på ett sätt som inte harmonierar med resten av ton/övertoner, som är på väg uppåt.

==Lösning==

En lösning är att köra samplingen genom ett lågpassfilter som justeras ner från Nyquist motsvarande sträcka innan man sätter frekvensen.

[[ChucK]] erbjuder varianter av oscillatorer med begränsat antal övertoner (BlitSaw för SawOsc och BlitSquare för SqrOsc).

==Länkar==

* Wikipedia om Nyquist-frekvensen: http://en.wikipedia.org/wiki/Nyquist_frequency

Vikningsdistorsion

2009-01-11T16:14:36Z

Antimon: Ny sida: Frekvensöverlappning (frequency warping) är en i regel oönskad effekt man får när en sampling spelas med så hög frekvens att dess hörbara övertoner går över Nyquist-frekvensen. D...

Frekvensöverlappning (frequency warping) är en i regel oönskad effekt man får när en sampling spelas med så hög frekvens att dess hörbara övertoner går över Nyquist-frekvensen. Detta är relaterat till "Aliasing".

(det är möjligt att det finns en mer korrekt term på svenska än "frekvensöverlappning" - ändra om ni vet)

==Praktiska observationer==
När jag en gång var engagerad i att skapa musik i programmet SoundTracker (eller någon av efterföljarna) på min Amiga, så störde jag mig ibland på att loopade lead-ljud lät för hemskt när man spelade med för hög ton. Jag har senare upplevt samma sak hända när jag använder t.ex. ett enkelt sågtandsljud (SawOsc) i [[Chuck]], och även i wavetable-oscillatorerna i DSI Evolver.

Detta orsakas av "frequency warping", vilket innebär att övertoner "studsar" i Nyquist-frekvensen och blandas in i vågformen på ett icke harmoniskt sätt.

==Teori==
Nyquist-frekvensen är halva samplingsfrekvensen. En vanlig samplingsfrekvens på en DAW är idag 44,1 kHz, vilket ger en Nyquistfrekvens på 22,05 kHz.

Nyquist och Shannons samplingsteorem säger att man behöver en samplingsfrekvens som är dubbelt så stor som den våg man vill representera. 44,1 kHz (vilket även är frekvensen som används på CD) passar därmed bra, eftersom man brukar säga att drygt 20 kHz är den högsta frekvens som någon människa kan uppfatta.

När man tar en sampling och vill få den att låta med en högre ton, så löser man det genom att spela den snabbare - med en högre frekvens än den som den samplades i. Man kan dock inte leverera fler samplingar än tidigare, eftersom samplingsfrekvensen hos ljudkortet är konstant. Alltså måste man kast bort samplingsvärden som man inte hinner spela.

Om man tar en samplad sinuston, och ökar den på det här sättet, så låter det ok hela vägen upp till Nyquist. Men när vi spelar den i 22,05 kHz så kan vi inte öka den mer (enligt samplingsteoremet). Om vi ändå försöker öka tonen, så blir den upplevda effekten att tonhöjden minskar, för att så småningom återvända till att låta likadant som när vi spelade den med urpsrungsfrekvensen.

En sampling kommer i regel att innehåll en grundton plus ett antal övertoner. Om vi upprepar experimentet ovan med en mer komplicerad sampling, så kommer de högsta övetoner att råka ut för samma effekt som sinustonen ovan, och börja sjunka i frekvens på ett sätt som inte harmonierar med resten av ton/övertoner, som är på väg uppåt.

==Lösning==

En lösning är att köra samplingen genom ett lågpassfilter som justeras ner från Nyquist motsvarande sträcka innan man sätter frekvensen.

[[ChucK]] erbjuder varianter av oscillatorer med begränsat antal övertoner (BlitSaw för SawOsc och BlitSquare för SqrOsc).

==Länkar==

* Wikipedia om Nyquist-frekvensen: http://en.wikipedia.org/wiki/Nyquist_frequency

ChucK

2009-01-11T15:45:36Z

Antimon: Ny sida: ChucK är ett textbaserat programmeringsspråk som används för att generera ljud och underlätta algoritmisk komposition. Det skapades 2002 som en del av en doktorsavhandling av Ge Wang h...

ChucK är ett textbaserat programmeringsspråk som används för att generera ljud och underlätta algoritmisk komposition. Det skapades 2002 som en del av en doktorsavhandling av Ge Wang hos Princetons universitet.

==Funktioner==
ChucK har stöd för MIDI och OSC, vad det gäller kommunikation med omvärden. Det finns även stöd för en mängd "human interface devices" (HID), såsom multipla möss, joysticks, etc.

Vad det gäller ljudgenerering så finns ljudgeneratorer för en mängd olika oscillatorer (med eller utan övertonsbegränsning för att motverka [[frekvensöverlappning]]), LiSa (live sampling), olika filter, en mängd [[physical modelling]]-implementationer, delay, reverb etc.

==Källkod==
ChucK skrivs i ett c-liknande programmeringsspråk med stöd för objektorientering och stark typning.

En karakteristisk detalj i språket är operatorn => som kallas "ChucK-operatorn", och som används för tilldelning samt för att koppla ihop "unit generators" (UGens), som är de byggblock som skapar eller behandlar ljud.

<tt>4 => int v;</tt> deklarerar variabeln v och ger den värdet 4.

<tt>SinOsc myOsc => dac</tt> deklarerar variablen myOsc (som är en UGen som levererar en konstant sinuston) och kopplar den till det globala objektet "dac", som levererar ljud till datorns ljudutgång

Det finns inte något enkelt stöd för egenutvecklade ljudgeneratorer i ChucK. Två lösningar för detta finns:
* Man kan göra en funktion som väntar en samplingstid i taget (dvs 1/44100) sekunder i taget, räknar ut och sätter vågformsvärdet i varje steg.
* ChucK är open-source, så man kan ladda ner källkoden för plattformen (skriven i C++) och implementera en egen UGen.

==Runtime==
Fokus i ChucK ligger på att hålla programmets klocka stabil. Detta får några speciella effekter:
* Man kan använda klockan som en variabel, som man adderar tid till. Adderar man 1 millisekund till klockan så kan man vara säker på att det verkligen går exakt en millisekund innan exekveringen fortsätter. Klockan har en mycket precis upplösning, ner till fraktioner av den tid det tar att leverera ett samplingsvärde (1/44100s sekund med defaultinställningar).
* Det finns ett trådliknande begrepp som kallas shred i ChucK. Man kan starta ett valfritt antal shreds parallellt, men så länge man inte adderar tid till klockan, så kommer det bara vara en shred som exekverar i taget. Så fort en shred adderar tid till klockan så ges tid åt andra shreds att exekvera, om de inte alla ligger i vänteläge
* Tidssynkronisering underlättas - om två shreds har var sin loop som väntar 1 sekund en miljon gånger, så kommer de varje gång att vakna upp exakt samtidigt - även den miljonte gången.

Om man vill synkronisera på något annat än tid, så kan man använda Events. En shred som lägger sig att vänta på ett event lämnar över exekveringen till andra shreds precis som om man väntar på klockan. Andra kan sedan väcka den som väntar på ett event genom att anropa event.signal().

==Länkar==

* ChucKs hemsida: http://chuck.cs.princeton.edu/
* Det finns ett mycket aktivt och hjälpsamt forum här: http://www.electro-music.com/forum/index.php?f=140

Supercollider

2009-01-11T15:17:03Z

Antimon: Ny sida: Supercollider är ett textbaserat programmeringsspråk som är designat för att underlätta programmässig ljud generering och algoritmisk komponering. Det har funnits sedan 1996. ==Käll...

Supercollider är ett textbaserat programmeringsspråk som är designat för att underlätta programmässig ljud generering och algoritmisk komponering. Det har funnits sedan 1996.

==Källkod==
Supercollider är baserat på smalltalk, och är ett i grunden objektorienterat programmeringsspråk. Det finns även ett C-API som underlättar om man vill skriva egna ljudgeneratorer (unit generators eller UGens).

==Runtime==
De olika delarna (server och klienter) som krävs för att köra sitt Supercollider-program är integrerade med hjälp av Open SoundCountrol ([[OSC]]). OSC är en grundläggande funktion, och Supercollider var en av de första plattformarna som hade stöd för detta kommunikationsprotokoll som spås ersätta MIDI någon gång i framtiden.

Supercollider erbjuder skräpsamling (garbage collection) i realtid.

==Länkar==

* Supercolliders hemsida: http://supercollider.sourceforge.net/
* Wikipedia om Supercollider: http://en.wikipedia.org/wiki/SuperCollider
* Ett forum om Supercollider hos electro-music.com: http://www.electro-music.com/forum/index.php?f=139

CSound

2009-01-11T15:07:29Z

Antimon: Ny sida: CSound är ett textbaserat programmeringsspråk som används för att generera ljud. Det är baserad på en rad liknande program vars historia sträcker sig tillbaks till sent 50-tal. Namne...

CSound är ett textbaserat programmeringsspråk som används för att generera ljud. Det är baserad på en rad liknande program vars historia sträcker sig tillbaks till sent 50-tal. Namnet kommer ifrån det faktum att språket är implementerat som ett C-program. Källkoden man skriver till CSound har mer karaktären av lågnivåprogrammering, och består av ett antal "opcodes".

==Länkar==

* Information på wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Csound
* Officiell hemsida: http://www.csounds.com/

Mjukvara

2009-01-11T14:59:43Z

Antimon:

==DAW==
''Huvudartikel, se [[DAW]]''

===DAW/sequencer-program:===
* [[Ableton]]
** [[Ableton Live]] (Win/Mac)

* [[Steinberg]]
** [[Cubase]] (Win/Mac)
** [[Nuendo]] (Win/Mac)

* [[Image Line Software]]
** [[FL Studio]] (Win)

* [[Apple]]
** [[GarageBand]] (Mac)
** [[Logic]] (Win/Mac)

* [[Digidesign]]
** [[ProTools]] (Win/Mac)

* [[Propellerheads|Propellerhead Software]]
** [[Reason]] (Win/Mac)

* [[Cakewalk]]
** [[Sonar]] (Win)
** [[Project5]] (Win)

* [[Mackie]]
** [[Tracktion]] (Win/Mac)

* [[MOTU]]
** [[Digital Performer]] (Mac)
** [[AudioDesk]] (Mac)

* [[Magix]]
** [[Sequoia]] (Win)
** [[Samplitude]] (Win)

* [[Sydec]]
** [[Soundscape]]

== Programmeringsspråk ==

Det finns en mängd programmeringsplattformar som är inriktade på att generera ljud och/eller musikrelaterad datahantering. En del kan erbjuda integration med annan mjukvara via VST eller liknande, men oftast är de tänkta att fungera på egen hand.

=== Grafiska plattformar ===

* [[Reaktor]]
* [[BuzzMachines]]
* [[PureData]]
* [[MAX/MSP]]

=== Textbaserade plattformar ===

* [[CSound]]
* [[Supercollider]]
* [[ChucK]]

[[Kategori:Datorer]]
[[Kategori:Mjukvara]]

Mjukvara

2009-01-11T14:50:33Z

Antimon:

Ableton Live

2009-01-11T14:50:03Z

Antimon:

'''''Live''''' (aktuell version 7.0)
[[Bild:765_live3_arrangescreen.jpg|right|thumb|200px| Ableton Live.]]
----

Ett [[sequencer]]program som finns för både [[PC]] och [[Mac]]. Live skiljer sig på många sätt från traditionella sequencers som t ex [[Cubase]], [[Logic]] och [[Pro Tools]]. Som namnet antyder är Live byggt för att kunna fungera som ett instrument i en livesituation, men det är även många som använder det i studion. Live jobbar mycket med [[loopar]] men har även stöd för virtuella instrument och effekter ([[VST(i)]]). En svaghet är att det inte finns någon editor för audio, vilket gör att få använder det som sitt enda inspelningsprogram. Dock är möjligheterna till att manipulera ljuden i realtid stora, tack vare flera smidiga effekter och verktyg, t.ex [[Pitch]] Warp / [[Timestretch]].

Som många andra sequencers har Live en s.k freeze-funktion. Denna funktion gör det möjligt att "frysa" spår och synthar, det vill säga rendera ett färdigt ljudspår, vilket avlastar datorns processor så man kan ha flera spår utan att hela projektet slöar eller hakar upp sig. I version 6 så finns det även '''DeepFreeze''' som gör det möjligt att frysa alla eller enstaka spår. Med denna funktion kan man bland annat enkelt exportera alla alla spår till separata ljudfiler.

==Externa länkar==
* Tillverkarens officiella hemsida, [http://www.ableton.com www.ableton.com].

[[Kategori:Mjukvara]]

Wavetable-syntes

2009-01-11T14:36:30Z

Antimon:

'''Wavetable-syntes''' är i grund och botten en sorts [[subtraktiv syntes]]. Men istället för en enkel [[oscillator]] eller en enda [[sampling]] (jfr [[sample playback]]) så använder man i [[wavetable]]-syntesen en tabell med många olika väldigt korta [[vågform]]er (så kallade "single cycle waveforms"). Med hjälp av [[envelope]]s eller [[LFO]]er varieras vilken vågform i tabellen som används som ljudkälla, vilket kan ge väldigt speciella och variabla klanger.

PPG Wave, [[Waldorf]] Wave, [[Waldorf]] microWave 1/2/XT använder sig av denna teknik.
[[Waldorf]] Q/microQ, DSI Evolver och Access Virus TI har också wavetables, men enbart som en mindre del av sin ljudsyntes.

[[Kategori:Synt]]

Synthesizer

2009-01-11T14:32:47Z

Antimon:

En '''''synthesizer''''' (även '''''syntesizer''''', eller kort '''''synt''''', '''''synth''''') är ett musikinstrument där ljuden framkallas på elektronisk väg. De vanligaste syntharna har klaviatur, men det är inte alltid fallet. En synthmodul är klaviaturlös, men kan med hjälp av [[MIDI]] styras från en klaviaturförsedd synth, eller dator. Jämför även [[keyboard]]. [[Modularsyntar]] är en samling grundläggande moduler som är monterade i rack, och programmeras genom att man drar kablar mellan modulerna, som styr varandra medelst "control voltage" eller [[CV]].
Det förekommer [[monofonisk]]a och [[polyfonisk]]a syntar - och många är även [[multitimbral]]a.

Det finns flera olika metoder för hur en synthesizer framställer ljud, så kallade '''syntesmetoder''':

Digitalt:
* [[FM-syntes]]
* [[Additiv syntes]]
* [[Subtraktiv syntes]]
** [[Sample playback]]
** [[Virtuell analogsyntes]]
** [[Wavetable-syntes]]
** [[Phase distortion]]
** [[Physical modelling]]

Analogt:
* [[Additiv syntes]]
* [[Subtraktiv syntes]]
** DCO (Digitally Controlled [[Oscillator]])
** VCO (Voltage Controlled [[Oscillator]])

[[Kategori:Instrument]]

Physical modelling

2009-01-11T14:28:35Z

Antimon:

'''Physical modelling''' används i första hand för att [[digital]]t in i detalj [[emulera]] ljudet hos olika akustiska [[instrument]].

I ett [[klarinett]]ljud används t.ex. olika funktioner för att efterlikna [[blåsmunstycke]]t, [[resonanskropp]]en, etc.

Ett sätt att imitera knäppta [[stränginstrument]] är att använda Karplus-Strong-algoritmen (http://en.wikipedia.org/wiki/Karplus-Strong_string_synthesis). Denna algoritm baserar sig på ett relativt enkelt system av delay, filter och signalinverterare, vilket gör att man kan implementera den i modul-baserad mjukvara som [[Reaktor]] eller [[Nord Modular G2]].

Som en förlängning av denna teknik kan man alltså även skapa helt unika klanger genom att kombinera element från helt olika intrument.

Relaterat: [[Modellering]]

[[Kategori:Synt]]
[[Kategori:Mjukvara]]

Physical modelling

2009-01-11T14:27:55Z

Antimon:

'''Physical modelling''' används i första hand för att [[digital]]t in i detalj [[emulera]] ljudet hos olika akustiska [[instrument]].

I ett [[klarinett]]ljud används t.ex. olika funktioner för att efterlikna [[blåsmunstycke]]t, [[resonanskropp]]en, etc.

Ett sätt att imitera knäppta [[stränginstrument]] är att använda Karplus-Strong-algoritmen (http://en.wikipedia.org/wiki/Karplus-Strong_string_synthesis). Denna algoritm baserar sig på ett relativt enkelt system av delay, filter och signalinverterar, vilket gör att man ganska enkelt kan implementera den i modul-baserad mjukvara som Reaktor eller Nord Modular G2.

Som en förlängning av denna teknik kan man alltså även skapa helt unika klanger genom att kombinera element från helt olika intrument.

Relaterat: [[Modellering]]

[[Kategori:Synt]]
[[Kategori:Mjukvara]]

Physical modelling

2009-01-11T14:27:19Z

Antimon:

'''Physical modelling''' används i första hand för att [[digital]]t in i detalj [[emulera]] ljudet hos olika akustiska [[instrument]].

I ett [[klarinett]]ljud används t.ex. olika funktioner för att efterlikna [[blåsmunstycke]]t, [[resonanskropp]]en, etc.

Ett sätt att imitera knäppta [[stränginstrument]] är att använda Karplus-Strong-algoritmen ([[http://en.wikipedia.org/wiki/Karplus-Strong_string_synthesis | länk till wikipedia). Denna algoritm baserar sig på ett relativt enkelt system av delay, filter och signalinverterar, vilket gör att man ganska enkelt kan implementera den i modul-baserad mjukvara som Reaktor eller Nord Modular G2.

Som en förlängning av denna teknik kan man alltså även skapa helt unika klanger genom att kombinera element från helt olika intrument.

Relaterat: [[Modellering]]

[[Kategori:Synt]]
[[Kategori:Mjukvara]]