Anslagskänsla

Om man inte har en anslagskänslig klaviatur, så fungerar den som en orgel och ger samma anslag oavsett hur hårt man bankar ner tangenterna - alltså bara till eller från. I MIDI-editorn i ett DAW-program, kan man i så fall se att velocity är samma på alla toner.

Har man däremot en anlagskänslig klaviatur, så ändras ljudstyrkan och ibland även andra parametrar, beroende på hur ljudpatchen är programmerad - och man kommer att se olika höjd på velocity-staplarna i DAW-programmet.

Det finns också olika typer av klaviaturer, med olika tungt vägda tangenter - från de tyngsta för att efterlikna ett piano i högre grad och till tangenter som är utan finesser och känns ganska "plastiga" att spela på...

Gemensamt för de flesta klaviaturer med anslagskänslighet, är att det är hastigheten i anslaget som mäts med hjälp av två optiska avkännare som sitter på varje tangent och med ledning av tidsskillnaden mellan att de båda triggas, räknar man ut vilken hastighet och därmed vilket värde anslaget ska få i mididatan. Vissa klaviaturer kan även skicka ut data om uppsläpps-hastigheten ("release velocity") - och kan dämpa tonen på olika sätt när man släpper upp tangenten, beroende på hastigheten där och beroende på hur ljudpatchen är programmerad.

I programmeringen ingår ofta parametrar för att anpassa anslagskänsligheten efter det personliga spelsättet.